Senaste nytt

11 jun 2008

Statlig stimulans går till nya demensteam 

 

Drygt en tiondel av de statliga stimulansmedlen till äldreomsorgen går under 2008 till satsningar inom demensområdet, bland annat bildas många nya demensteam. Det visar en sammanställning från Socialstyrelsen.

I år betalar regeringen ut drygt 1,3 miljarder kronor till så kallade kvalitetshöjande insatser inom äldreomsorgen. Både kommuner och landsting kan söka. Niklas Bjurström, handläggare på Socialstyrelsen, har sammanställt en lista över de ansökningar som gäller demensvård, ett av sju prioriterade områden som regeringen pekat ut.

– Det är en rätt brokig skara projekt, något av ett ”låt tusen blommor blomma”. Det kan handla om olika former av kompetensutveckling och uppsökande verksamhet. Andra kommuner väljer att anlägga sinnenas trädgård, säger Niklas Bjurström.

Ett återkommande inslag i sammanställningen är demensteam, det vill säga arbetslag med särskild kompetens inom området. Syftet till att bilda sådana varierar. I Bromölla ligger tonvikten vid förbättrad utbildning och information till närstående. Burlöf utvecklar ett kommunövergripande demensteam bestående av sjuksköterska och omvårdnadspersonal med ansvar för hela vårdkedjan. Det nya demensteamet i Borås ska drivas gemensamt av kommun och landsting och kunna erbjuda bland annat handledning av personal.

Förutom demensvård betalas stimulansmedel ut till satsningar på fallprevention, nutrition och kost, läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll i äldreomsorgen.

– Drygt 140 miljoner kronor av stimulansmedlen går i år till direkta insatser inom demensvård. Men givetvis berörs många personer med demens också av satsningarna på läkemedels och de andra prioriterade områden, säger Niklas Bjurström.

Om ett år ska kommuner och landsting redovisa resultaten av sina satsningar till Socialstyrelsen.


Hallstahammar är en av de kommuner som är i färd med att rekrytera
personal till demensteam i hemtjänsten. Lyssna på radioinslag i P4 Västmanland!

I år betalar regeringen ut drygt 1,3 miljarder kronor till så kallade kvalitetshöjande insatser inom äldreomsorgen. Både kommuner och landsting kan söka. Niklas Bjurström, handläggare på Socialstyrelsen, har sammanställt en lista över de ansökningar som gäller demensvård, ett av sju prioriterade områden som regeringen pekat ut.

– Det är en rätt brokig skara projekt, något av ett ”låt tusen blommor blomma”. Det kan handla om olika former av kompetensutveckling och uppsökande verksamhet. Andra kommuner väljer att anlägga sinnenas trädgård, säger Niklas Bjurström.

Ett återkommande inslag i sammanställningen är demensteam, det vill säga arbetslag med särskild kompetens inom området. Syftet till att bilda sådana varierar. I Bromölla ligger tonvikten vid förbättrad utbildning och information till närstående. Burlöf utvecklar ett kommunövergripande demensteam bestående av sjuksköterska och omvårdnadspersonal med ansvar för hela vårdkedjan. Det nya demensteamet i Borås ska drivas gemensamt av kommun och landsting och kunna erbjuda bland annat handledning av personal.

Förutom demensvård betalas stimulansmedel ut till satsningar på fallprevention, nutrition och kost, läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll i äldreomsorgen.

– Drygt 140 miljoner kronor av stimulansmedlen går i år till direkta insatser inom demensvård. Men givetvis berörs många personer med demens också av satsningarna på läkemedels och de andra prioriterade områden, säger Niklas Bjurström.

Om ett år ska kommuner och landsting redovisa resultaten av sina satsningar till Socialstyrelsen.


Hallstahammar är en av de kommuner som är i färd med att rekrytera
personal till demensteam i hemtjänsten. Lyssna på radioinslag i P4 Västmanland!

11 jun 2008

Ökad alzheimerrisk om föräldrarna drabbats 

 FORSKNING

Risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar avsevärt om båda föräldrarna har haft sjukdomen. Det visar en ny amerikansk studie.

I studien ingick 297 personer, samtliga hade föräldrar som båda drabbats av Alzheimers sjukdom. I vuxen ålder hade mer än var femte deltagare utvecklat samma demenssjukdom som föräldrarna. Då var inte mer än 21 procent av dem 70 år fyllda. Genomsnittsåldern vid tiden för insjunkandet låg på 66 år.

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som visar att det finns fog för påståendet att ”Alzheimer går i släkten”. Idag finns tre kända genförändringar – skador i arvsmassan – som ovillkorligen leder till sjukdomen. Dessa genförändringar är mycket ovanliga och ligger bakom en bråkdel av samtliga fall av Alzheimers sjukdom.

ApoE är en annan gen som är av intresse i sammahanget. Den finns i olika varianter varav ApoE3 är vanligast. Runt 15 procent av befolkningen bär på ApoE4 som visat sig öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. De som insjuknar gör det i genomsnitt flera år tidigare jämfört med personer som bär på andra genvarianter. Betonas ska att en del har ApoE4 utan att drabbas av demens ens i mycket hög ålder.

I den amerikanska studien – som publicerats i Archives of Neurology, nr 3/2008 – hade ApoE4 en stor betydelse för att förklara varför sjukdomen gick i arv.

Mer om studien i Archives of neurology (nytt fönster).

I studien ingick 297 personer, samtliga hade föräldrar som båda drabbats av Alzheimers sjukdom. I vuxen ålder hade mer än var femte deltagare utvecklat samma demenssjukdom som föräldrarna. Då var inte mer än 21 procent av dem 70 år fyllda. Genomsnittsåldern vid tiden för insjunkandet låg på 66 år.

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som visar att det finns fog för påståendet att ”Alzheimer går i släkten”. Idag finns tre kända genförändringar – skador i arvsmassan – som ovillkorligen leder till sjukdomen. Dessa genförändringar är mycket ovanliga och ligger bakom en bråkdel av samtliga fall av Alzheimers sjukdom.

ApoE är en annan gen som är av intresse i sammahanget. Den finns i olika varianter varav ApoE3 är vanligast. Runt 15 procent av befolkningen bär på ApoE4 som visat sig öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. De som insjuknar gör det i genomsnitt flera år tidigare jämfört med personer som bär på andra genvarianter. Betonas ska att en del har ApoE4 utan att drabbas av demens ens i mycket hög ålder.

I den amerikanska studien – som publicerats i Archives of Neurology, nr 3/2008 – hade ApoE4 en stor betydelse för att förklara varför sjukdomen gick i arv.

Mer om studien i Archives of neurology (nytt fönster).

11 jun 2008

Försämrad mental förmåga tidigt tecken på demens 

 FORSKNING

En försämring av minnet, uppmärksamheten och andra intellektuella förmågor kan vara ett tecken på demens – långt före diagnosen kan ställas. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Forskaren Valgeir Thorvaldsson har analyserat data från H70-studien som pågått sedan början av 1970-talet. Det är en stor populationsstudie i Göteborg som vid upprepade tillfällen mätt bland annat deltagarnas kognitiva förmåga.

Valgeir Thorvaldsson har bland annat analyserat de förändringar som sker hos en individ innan det finns underlag för en klinisk diagnos av demens. Resultaten visar att en diagnos av demens ofta föregås av större kognitiva avvikelser och att dessa kan identifieras mer än 10 år innan den slutliga diagnosen görs.

– För många individer som drabbas av demens börjar sjukdomsförloppet många år före vi kan ställa en diagnos, säger Valgeir Thorvaldsson i ett pressmeddelande.

Avhandlingen visar också på ett starkt samband mellan förändringar i kognition och dödlighet även hos individer som inte drabbas av demens.

Avhandlingens titel: Change and Variability
in Cognitive Performance in Old Age: Effects of Retest,
Terminal Decline, and Pre-Clinical Dementia.

Forskaren Valgeir Thorvaldsson har analyserat data från H70-studien som pågått sedan början av 1970-talet. Det är en stor populationsstudie i Göteborg som vid upprepade tillfällen mätt bland annat deltagarnas kognitiva förmåga.

Valgeir Thorvaldsson har bland annat analyserat de förändringar som sker hos en individ innan det finns underlag för en klinisk diagnos av demens. Resultaten visar att en diagnos av demens ofta föregås av större kognitiva avvikelser och att dessa kan identifieras mer än 10 år innan den slutliga diagnosen görs.

– För många individer som drabbas av demens börjar sjukdomsförloppet många år före vi kan ställa en diagnos, säger Valgeir Thorvaldsson i ett pressmeddelande.

Avhandlingen visar också på ett starkt samband mellan förändringar i kognition och dödlighet även hos individer som inte drabbas av demens.

Avhandlingens titel: Change and Variability
in Cognitive Performance in Old Age: Effects of Retest,
Terminal Decline, and Pre-Clinical Dementia.

11 jun 2008

Svensk upptäckt väcker hopp om nya behandlingar 

 FORSKNING

Svenska forskare har hittat ett sätt att kapsla in amyloid-beta-peptiden, det ämne som lagras i onormalt stora mängder i en Alzheimersjuk hjärna. Upptäckten väcker förhoppningar om nya behandlingsmetoder.

Forskarna har använt den s k Affibody-molekylen® som utvecklats för att fånga upp enskilda amyloid-beta-peptider. Molekylen visade sig kunna hindra dessa peptider från att klumpa ihop sig till de giftiga ansamlingar som anses vara förstadiet till Alzheimers sjukdom.

Rönen publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA. De är resultatet av ett samarbete mellan forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, KTH och Affibody AB.

Professor Thorleif Härd, som leder forskarlaget vid Sahlgrenska akademin, hade hoppats på nya insikter av studien.

– Men vi hade aldrig trott att det skulle vara så här spektakulärt. Nu förstår vi hur man kan förhindra bildandet av giftiga ansamlingar bestående av flera peptider, säger han i ett pressmeddelande.

Dagens behandlingar av Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens, är främst inriktade på att lindra symptomen. Det svenska forskarlaget anser att deras nya rön ökar möjligheterna att utveckla behandlingar som angriper själva orsaken till sjukdomen.

Läs pressmeddelande!

Forskarna har använt den s k Affibody-molekylen® som utvecklats för att fånga upp enskilda amyloid-beta-peptider. Molekylen visade sig kunna hindra dessa peptider från att klumpa ihop sig till de giftiga ansamlingar som anses vara förstadiet till Alzheimers sjukdom.

Rönen publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA. De är resultatet av ett samarbete mellan forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, KTH och Affibody AB.

Professor Thorleif Härd, som leder forskarlaget vid Sahlgrenska akademin, hade hoppats på nya insikter av studien.

– Men vi hade aldrig trott att det skulle vara så här spektakulärt. Nu förstår vi hur man kan förhindra bildandet av giftiga ansamlingar bestående av flera peptider, säger han i ett pressmeddelande.

Dagens behandlingar av Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens, är främst inriktade på att lindra symptomen. Det svenska forskarlaget anser att deras nya rön ökar möjligheterna att utveckla behandlingar som angriper själva orsaken till sjukdomen.

Läs pressmeddelande!

11 jun 2008

Borås demensteam ställer ut hjälpmedel 

 

Sänglarm, elektroniska kalendrar och enkla fjärrkontroller – marknaden för kognitiva hjälpmedel växer snabbt. I Borås kan personer med demens och deras anhöriga prova vilken nytta sådana kan ha i praktiken.

I ett nyinrättat visningsrum på Sjöboklints servicehus plockar undersköterskan Anette Claesson ner en diskusformad apparat från en hylla. Den innehåller månadens doser av läkemedel, fördelade enligt läkarens ordinationer.

– När det sedan är dags att ta medicinen börja den att pipa. Enkelt men ändå ett jätteviktigt minnesstöd för många personer med demens, säger Anette Claesson som tillsammans med sex medarbetare utgör det nybildade Demensteamet i Borås.

Demensteamet har ställt ut bra exempel på kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen för både sjuka och anhöriga. I visningsrummet får besökarna prova hur de fungerar. Personalen ger tips och råd. Och teamets båda arbetsterapeuter kan förskriva lämpliga hjälpmedel, när så behövs.

– Idag säljs ju även en hel del användbart på varuhus och välsorterade elektronikaffärer. Sådant får man bekosta själv men vi vill ändå lyfta fram produkter som kan användas vid demens, de flesta vet ju inte vad som finns på marknaden, säger arbetsterapeut Marianne Magnussen.

Ett exempel är en lättskött fjärrkontroll, endast utrustad med volymknapp och kanalväljare. Ett annat är telefonen med fyra tydliga bildknappar som förprogrammeras till ”viktiga” personer. Anhöriga kan enkelt ringa samtal via sifferpanelen genom att fälla upp ett lock.

Demensteamet i Borås bildades i november 2007 och drivs i samverkan mellan kommunen och primärvården. Teamet är inriktat på att kunna ge råd och stöd i en tidig fas av demenssjukdomen och sedan följa personerna så länge de bor kvar hemma.

– I många fall har man sökt sig till primärvården och så småningom fått en demensdiagnos. Sedan har kommunen inte hört av personen ifråga förrän läget är närmast akut. Vi hoppas kunna fungera som en länk mellan primärvården och kommunen, säger Marianne Magnussen.

Demensteamet erbjuder telefonrådgivning och hembesök, som ett komplement till de insatser som primärvården och kommunen redan ger. Sex trygghetsplatser har nyligen invigts på Sjöboklint. Dessa kan bokas i förväg eller användas för akut avlastning. Biståndsbeslut krävs inte i något fall.

Även visningsrummet är ett led i att komma in tidigare i sjukdomsförloppet. Här finns hjälpmedel som kan kompensera för de kognitiva nedsättningar som demenssjukdomen orsakar. Teamet visar hur man kan få hjälp att få struktur på vardagen och minnesstöd för att passa viktiga tider. Hjälpmedlen kan bygga på avancerad elektronik men långtifrån alltid. Annette Claesson håller fram två korgar märkta med "Att göra" och "Färdigt".

– Tvål, tandborste och andra hygienartiklar som ska användas läggs i den första och sedan, när man är färdig, i den andra. Det finns många enkla saker som kan underlätta vardagen vid demens.

I ett nyinrättat visningsrum på Sjöboklints servicehus plockar undersköterskan Anette Claesson ner en diskusformad apparat från en hylla. Den innehåller månadens doser av läkemedel, fördelade enligt läkarens ordinationer.

– När det sedan är dags att ta medicinen börja den att pipa. Enkelt men ändå ett jätteviktigt minnesstöd för många personer med demens, säger Anette Claesson som tillsammans med sex medarbetare utgör det nybildade Demensteamet i Borås.

Demensteamet har ställt ut bra exempel på kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen för både sjuka och anhöriga. I visningsrummet får besökarna prova hur de fungerar. Personalen ger tips och råd. Och teamets båda arbetsterapeuter kan förskriva lämpliga hjälpmedel, när så behövs.

– Idag säljs ju även en hel del användbart på varuhus och välsorterade elektronikaffärer. Sådant får man bekosta själv men vi vill ändå lyfta fram produkter som kan användas vid demens, de flesta vet ju inte vad som finns på marknaden, säger arbetsterapeut Marianne Magnussen.

Ett exempel är en lättskött fjärrkontroll, endast utrustad med volymknapp och kanalväljare. Ett annat är telefonen med fyra tydliga bildknappar som förprogrammeras till ”viktiga” personer. Anhöriga kan enkelt ringa samtal via sifferpanelen genom att fälla upp ett lock.

Demensteamet i Borås bildades i november 2007 och drivs i samverkan mellan kommunen och primärvården. Teamet är inriktat på att kunna ge råd och stöd i en tidig fas av demenssjukdomen och sedan följa personerna så länge de bor kvar hemma.

– I många fall har man sökt sig till primärvården och så småningom fått en demensdiagnos. Sedan har kommunen inte hört av personen ifråga förrän läget är närmast akut. Vi hoppas kunna fungera som en länk mellan primärvården och kommunen, säger Marianne Magnussen.

Demensteamet erbjuder telefonrådgivning och hembesök, som ett komplement till de insatser som primärvården och kommunen redan ger. Sex trygghetsplatser har nyligen invigts på Sjöboklint. Dessa kan bokas i förväg eller användas för akut avlastning. Biståndsbeslut krävs inte i något fall.

Även visningsrummet är ett led i att komma in tidigare i sjukdomsförloppet. Här finns hjälpmedel som kan kompensera för de kognitiva nedsättningar som demenssjukdomen orsakar. Teamet visar hur man kan få hjälp att få struktur på vardagen och minnesstöd för att passa viktiga tider. Hjälpmedlen kan bygga på avancerad elektronik men långtifrån alltid. Annette Claesson håller fram två korgar märkta med "Att göra" och "Färdigt".

– Tvål, tandborste och andra hygienartiklar som ska användas läggs i den första och sedan, när man är färdig, i den andra. Det finns många enkla saker som kan underlätta vardagen vid demens.

11 jun 2008

Antipsykotiska läkemedel skadar ofta mer än gör nytta 

 FORSKNING

En brittisk studie fann enbart negativa effekter av långvarig behandling med neuroleptika på Alzheimerpatienter. I Sverige skrivs sådana antipsykotiska läkemedel ofta ut på fel grunder, anser Johan Fastbom, sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Forskare från Kings College London och universiteten i Oxford och Newcastle har undersökt 165 personer med Alzheimers sjukdom. Samtliga hade fått neuroleptika under minst tre månader. Deltagarna delades in i två grupper. I den ena fortsatte läkemedelsbehandlingen som tidigare, i den andra ersattes neuroleptikan med placebo (tabletter utan verkan).

Grupperna jämfördes sedan efter 6 och 12 månader. Förmågan att utrycka sig i tal försämrades i gruppen som fortsatt med neuroleptika – det var den enda statistiskt säkerställda skillnaden. När det gällde förändring i aggressivitet och andra s k neuropsykiatriska symptom fanns obetydliga skillnader mellan grupperna.

Jämfört med tidigare studier på området har denna studerat läkemedelseffekterna över en längre tid. Forskningsledaren professor Clive Ballard anser att studien ger klara belägg för att behandling med neuroleptika inte har några positiva effekter på måttliga beteendestörningar hos personer med Alzheimers sjukdom.

På brittiska sjukhem använder upp till 60 % neuroleptika. Även i Sverige är det vanligt förekommande. I Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedel sägs att neuroleptika bör reserveras i första hand för psykotiska tillstånd, t ex hallucinationer och vanföreställningar. Men i praktiken ordineras det ofta även mot andra symptom, hävdar Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor på Socialstyrelsen.

– Svenska sjukhemsstudier visar att 25 – 35 % av de boende ordineras neuroleptika, medan ungefär 10 % lider av psykotiska tillstånd. Det betyder att 15 - 25 % får läkemedlen av andra orsaker. Att det finns en överförskrivning av neuroleptika till personer med demens bekräftas även av de läkemedelsgenomgångar som görs.

Johan Fastbom anser att neuroleptika kan motiveras även vid icke-psykotiska tillstånd. Det kan handla om mycket aggressiva beteenden i samband med omvårdnaden som gör situationen ohållbar för omgivningen. Men detta bör vara undantagsfall. Johans Fastbom pekar på flera skäl.

– För det första är neuroleptikas effekt på måttliga beteendestörningar helt enkelt dålig. För det andra har de biverkningar i form av bland annat Parkinsonliknande symptom och blodtrycksfall. Ofta blir personen i fråga också avtrubbad.

Ett tredje skäl är, enligt Johan Fastbom, att läkemedlen kan hindra ett bättre omhändertagande.

– Det finns mycket man kan göra när en person med demens är orolig. Smärta, förstoppning, svårt att kissa – kroppsliga åkommor kan många gånger yttra sig som beteendestörningar och det kanske man inte upptäcker om personen i fråga ges läkemedel med dämpande effekt.

Läs mer om den brittiska studien i Public Libary of Science Medicine.

Magnus Westlander

Forskare från Kings College London och universiteten i Oxford och Newcastle har undersökt 165 personer med Alzheimers sjukdom. Samtliga hade fått neuroleptika under minst tre månader. Deltagarna delades in i två grupper. I den ena fortsatte läkemedelsbehandlingen som tidigare, i den andra ersattes neuroleptikan med placebo (tabletter utan verkan).

Grupperna jämfördes sedan efter 6 och 12 månader. Förmågan att utrycka sig i tal försämrades i gruppen som fortsatt med neuroleptika – det var den enda statistiskt säkerställda skillnaden. När det gällde förändring i aggressivitet och andra s k neuropsykiatriska symptom fanns obetydliga skillnader mellan grupperna.

Jämfört med tidigare studier på området har denna studerat läkemedelseffekterna över en längre tid. Forskningsledaren professor Clive Ballard anser att studien ger klara belägg för att behandling med neuroleptika inte har några positiva effekter på måttliga beteendestörningar hos personer med Alzheimers sjukdom.

På brittiska sjukhem använder upp till 60 % neuroleptika. Även i Sverige är det vanligt förekommande. I Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedel sägs att neuroleptika bör reserveras i första hand för psykotiska tillstånd, t ex hallucinationer och vanföreställningar. Men i praktiken ordineras det ofta även mot andra symptom, hävdar Johan Fastbom, sakkunnig i läkemedelsfrågor på Socialstyrelsen.

– Svenska sjukhemsstudier visar att 25 – 35 % av de boende ordineras neuroleptika, medan ungefär 10 % lider av psykotiska tillstånd. Det betyder att 15 - 25 % får läkemedlen av andra orsaker. Att det finns en överförskrivning av neuroleptika till personer med demens bekräftas även av de läkemedelsgenomgångar som görs.

Johan Fastbom anser att neuroleptika kan motiveras även vid icke-psykotiska tillstånd. Det kan handla om mycket aggressiva beteenden i samband med omvårdnaden som gör situationen ohållbar för omgivningen. Men detta bör vara undantagsfall. Johans Fastbom pekar på flera skäl.

– För det första är neuroleptikas effekt på måttliga beteendestörningar helt enkelt dålig. För det andra har de biverkningar i form av bland annat Parkinsonliknande symptom och blodtrycksfall. Ofta blir personen i fråga också avtrubbad.

Ett tredje skäl är, enligt Johan Fastbom, att läkemedlen kan hindra ett bättre omhändertagande.

– Det finns mycket man kan göra när en person med demens är orolig. Smärta, förstoppning, svårt att kissa – kroppsliga åkommor kan många gånger yttra sig som beteendestörningar och det kanske man inte upptäcker om personen i fråga ges läkemedel med dämpande effekt.

Läs mer om den brittiska studien i Public Libary of Science Medicine.

Magnus Westlander

11 jun 2008

Vindrickare har lägre demensrisk 

 FORSKNING

En studie från Göteborg visar att kvinnor som dricker vin minskar sin risk att få demens. Om det beror på deras livsstil eller vinet i sig är oklart.

Studien är gjord på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den bygger på data från 1458 kvinnor i den så kallade Kvinnoundersökningen. Vid sex tillfällen, mellan 1968 och 2005, har de undersökts och intervjuats, bland annat om sina alkoholvanor. Kvinnorna har tillfrågats hur ofta de dricker vin, öl och starksprit. Svarsalternativen har varierat från ”aldrig” till ”dagligen”.

34 år efter den första undersökningen hade 162 kvinnor fått diagnosen demens. Bland dem som begränsade sitt alkoholintag till vin fanns den lägsta andelen drabbade. En högre andel med demens fanns både i gruppen som konsumerat öl eller starksprit och bland dem som helt avstått från alkohol.

Resultatet ligger i linje med internationell forskning som visat att personer som dricker vin – regelbundet och i måttliga mängder – har en lägre risk att utveckla demens. Orsakerna bakom sambandet är dock oklara, betonar professor Ingmar Skoog som leder studien tillsammans med professor Lauren Lissner.

– En möjlig förklaring är att det skulle finnas någon beståndsdel i vin som skyddar mot demens, till exempel genom att påverka hjärnvävnaden. Här pågår studier på flera håll i världen.

Det är också tänkbart, menar Ingmar Skoog, att skyddet uppstår via en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Måttlig vinkonsumtion tycks ju ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom som i sin tur påverkar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste formen av demens red anm.)

Det finns även en tredje möjlig förklaring till sambandet mellan vin och demens och som gör att forskarna knappast kan rekommendera allmänheten att ändra sina dryckesvanor. Göteborgsstudiens resultat har visserligen tagit hänsyn till bland annat utbildning, BMI (övervikt) och rökning, faktorer som anses påverka risken för demens. Men det kan finnas andra livsstilsfaktorer som inte fångas upp av denna studie och som har betydelse i sammanhanget.

– Kanske har de kvinnor som dricker vin då och då en förmåga att slappna av och njuta av livet. Det kan inte uteslutas att det finns något i deras livsstil, snarare än vinet i sig, som ger ett skydd mot demens, säger Ingmar Skoog.

Läs studien i sin helhet i American Journal of Epidemiology (nytt fönster).

Studien är gjord på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den bygger på data från 1458 kvinnor i den så kallade Kvinnoundersökningen. Vid sex tillfällen, mellan 1968 och 2005, har de undersökts och intervjuats, bland annat om sina alkoholvanor. Kvinnorna har tillfrågats hur ofta de dricker vin, öl och starksprit. Svarsalternativen har varierat från ”aldrig” till ”dagligen”.

34 år efter den första undersökningen hade 162 kvinnor fått diagnosen demens. Bland dem som begränsade sitt alkoholintag till vin fanns den lägsta andelen drabbade. En högre andel med demens fanns både i gruppen som konsumerat öl eller starksprit och bland dem som helt avstått från alkohol.

Resultatet ligger i linje med internationell forskning som visat att personer som dricker vin – regelbundet och i måttliga mängder – har en lägre risk att utveckla demens. Orsakerna bakom sambandet är dock oklara, betonar professor Ingmar Skoog som leder studien tillsammans med professor Lauren Lissner.

– En möjlig förklaring är att det skulle finnas någon beståndsdel i vin som skyddar mot demens, till exempel genom att påverka hjärnvävnaden. Här pågår studier på flera håll i världen.

Det är också tänkbart, menar Ingmar Skoog, att skyddet uppstår via en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Måttlig vinkonsumtion tycks ju ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom som i sin tur påverkar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste formen av demens red anm.)

Det finns även en tredje möjlig förklaring till sambandet mellan vin och demens och som gör att forskarna knappast kan rekommendera allmänheten att ändra sina dryckesvanor. Göteborgsstudiens resultat har visserligen tagit hänsyn till bland annat utbildning, BMI (övervikt) och rökning, faktorer som anses påverka risken för demens. Men det kan finnas andra livsstilsfaktorer som inte fångas upp av denna studie och som har betydelse i sammanhanget.

– Kanske har de kvinnor som dricker vin då och då en förmåga att slappna av och njuta av livet. Det kan inte uteslutas att det finns något i deras livsstil, snarare än vinet i sig, som ger ett skydd mot demens, säger Ingmar Skoog.

Läs studien i sin helhet i American Journal of Epidemiology (nytt fönster).

11 jun 2008

Insulin och kolesterol har betydelse för Alzheimers sjukdom 

 FORSKNING

Nedsatt insulinfunktion och höga kolesterolvärden kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Det framgår av två nya studier.

I den ena studien har Uppsalaforskare undersökt drygt 2 300 män i den s k Ulsamundersökningen. När deltagarna var 50 år gjordes en hälsokontroll som omfattade bl a ett insulin- och sockertest. Drygt 30 år senare hade närmare 400 av männen utvecklat en demenssjukdom eller befann sig i ett förstadium till demens.

Alzheimers sjukdom visade sig vara 50 procent vanligare bland dem som vid 50-årskontrollen hade haft en nedsatt förmåga att frisätta hormonet insulin.

– Detta pekar på att störd frisättning av insulin kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom och att en lagom mängd insulin är viktig för hjärnans normala funktion, säger doktoranden Elina Rönnemaa, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik, till Uppsala Nya Tidning.

Mer om insulinstudien i UNT (nytt fönster).

Sambandet mellan kolesterol och demens behandlas i en ny studie publicerad i American Academy of Neurology. Docent Miia Kivipelto vid ARC/Karolinska institutet har ingått i det forskarlag som undersökt drygt 9 700 män och kvinnor från Kalifornien. Kolesterolhalten i blodet uppmättes mellan 1964–1973 då deltagarna var 40–45 år. Sedan granskade forskarna deras journaler, från 1994 till 2007, för att se vilka som drabbats av demens.

Sambandet mellan höga kolesterolvärden och Alzheimers sjukdom var entydigt; ju högre värde desto större risk att insjukna. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna.

Forskarna fann även ett visst samband mellan höga kolesterolvärden och vaskulär demens men detta var inte statistiskt säkerställt.

Studien sammanfattas på engelska (nytt fönster).

I den ena studien har Uppsalaforskare undersökt drygt 2 300 män i den s k Ulsamundersökningen. När deltagarna var 50 år gjordes en hälsokontroll som omfattade bl a ett insulin- och sockertest. Drygt 30 år senare hade närmare 400 av männen utvecklat en demenssjukdom eller befann sig i ett förstadium till demens.

Alzheimers sjukdom visade sig vara 50 procent vanligare bland dem som vid 50-årskontrollen hade haft en nedsatt förmåga att frisätta hormonet insulin.

– Detta pekar på att störd frisättning av insulin kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom och att en lagom mängd insulin är viktig för hjärnans normala funktion, säger doktoranden Elina Rönnemaa, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik, till Uppsala Nya Tidning.

Mer om insulinstudien i UNT (nytt fönster).

Sambandet mellan kolesterol och demens behandlas i en ny studie publicerad i American Academy of Neurology. Docent Miia Kivipelto vid ARC/Karolinska institutet har ingått i det forskarlag som undersökt drygt 9 700 män och kvinnor från Kalifornien. Kolesterolhalten i blodet uppmättes mellan 1964–1973 då deltagarna var 40–45 år. Sedan granskade forskarna deras journaler, från 1994 till 2007, för att se vilka som drabbats av demens.

Sambandet mellan höga kolesterolvärden och Alzheimers sjukdom var entydigt; ju högre värde desto större risk att insjukna. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna.

Forskarna fann även ett visst samband mellan höga kolesterolvärden och vaskulär demens men detta var inte statistiskt säkerställt.

Studien sammanfattas på engelska (nytt fönster).

11 jun 2008

Diabetes ökar risken för demens 

 FORSKNING

Diabetes ökar risken för Alzheimers sjukdom och vaskulär demens hos äldre personer. Resultaten, som ligger i linje med tidigare forskning, presenteras i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet.

Det är forskaren Weili Xu som hittat ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Risken för demens är mycket hög för den som vid sidan av diabetes har både högt blodtryck (svår systolisk hypertoni) och hjärtsjukdom. Det finns också ett samband mellan så kallad borderline diabetes (på gränsen till sjukdomen) och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Demensrisken är större om man får diabetes i medelåldern jämfört med senare i livet. En effektiv kontroll av blodsockret kan minska risken.

Resultaten stöder det ökande antalet studier som visar samband mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neuro-degenerativa förändringar i hjärnan. Genetiska faktorer, uppväxtmiljö och miljön under vuxenlivet kan behöva läggas till för att fullt ut förstå sambandet mellan diabetes och demens, enligt Weili Xu som den 16 maj försvarar sin avhandling vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,

Avhandlingen bygger på data från Kungsholmsprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens hos 75-åringar och äldre, och data från tvillingstudien Harmony på personer över 65 år.

Xu Weili (2008). Diabetes Mellitus and
the Risk of Dementia. A Population-based Study.

ARC, Institutionen för Neurobiology,
Vårdvetenskap och Samhälle,
Karolinska Institutet.

Det är forskaren Weili Xu som hittat ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Risken för demens är mycket hög för den som vid sidan av diabetes har både högt blodtryck (svår systolisk hypertoni) och hjärtsjukdom. Det finns också ett samband mellan så kallad borderline diabetes (på gränsen till sjukdomen) och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Demensrisken är större om man får diabetes i medelåldern jämfört med senare i livet. En effektiv kontroll av blodsockret kan minska risken.

Resultaten stöder det ökande antalet studier som visar samband mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neuro-degenerativa förändringar i hjärnan. Genetiska faktorer, uppväxtmiljö och miljön under vuxenlivet kan behöva läggas till för att fullt ut förstå sambandet mellan diabetes och demens, enligt Weili Xu som den 16 maj försvarar sin avhandling vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,

Avhandlingen bygger på data från Kungsholmsprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens hos 75-åringar och äldre, och data från tvillingstudien Harmony på personer över 65 år.

Xu Weili (2008). Diabetes Mellitus and
the Risk of Dementia. A Population-based Study.

ARC, Institutionen för Neurobiology,
Vårdvetenskap och Samhälle,
Karolinska Institutet.

11 jun 2008

Otrygghet ska vägas in vid beslut om äldreboende 

 

Länsrätten i Värmland går emot kommunens linje och ger en demenssjuk kvinna rätt till plats i särskilt boende. Otrygghet ska vägas in i bedömningen, menar domstolen och hänvisar till Regeringsrätten.
 

Det är Värmlands folkblad som i sin nätupplaga skriver om två äldre personer, bl a en 89-årig kvinna med demens, som fått avslag på sina ansökningar om plats i särskilt boende. Deras hemkommuner har ansett att deras behov kan tillgodoses av hemjtänst. Besluten har sedan överklagats till länsrätten som nu går på de sökandes linje.

I båda fallen lutar sig länsrätten emot en tidigare dom i Regeringsrätten som är högsta instans för biståndsärenden. I den slås fast att en gammal människa som känner oro i sitt hem är ett skäl som ska vägas in när man bedömer behovet av plats i särskilt boende.

Det är Värmlands folkblad som i sin nätupplaga skriver om två äldre personer, bl a en 89-årig kvinna med demens, som fått avslag på sina ansökningar om plats i särskilt boende. Deras hemkommuner har ansett att deras behov kan tillgodoses av hemjtänst. Besluten har sedan överklagats till länsrätten som nu går på de sökandes linje.

I båda fallen lutar sig länsrätten emot en tidigare dom i Regeringsrätten som är högsta instans för biståndsärenden. I den slås fast att en gammal människa som känner oro i sitt hem är ett skäl som ska vägas in när man bedömer behovet av plats i särskilt boende.