Senaste nytt
Större oro för cancer än demens
Fyra av fem svenskar oroar sig för att drabbas av någon allvarlig sjukdom. De flesta av dem oroar sig mest för cancer. Demens kommer på fjärde plats efter stressrelaterade sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom.
Knappast förvånande ökar rädslan för demens i de högre åldrarna. I åldersgruppen 56-79 år ligger demens på andraplats efter cancer på "oroslistan".
Undersökningen är gjord av TNS Sifos webbpanel på uppdrag av Coala Life.
Läs mer i pressmeddelandet (nytt fönster)
Knappast förvånande ökar rädslan för demens i de högre åldrarna. I åldersgruppen 56-79 år ligger demens på andraplats efter cancer på "oroslistan".
Undersökningen är gjord av TNS Sifos webbpanel på uppdrag av Coala Life.
Läs mer i pressmeddelandet (nytt fönster)
Goda effekter av fysisk träning
Fysisk träning kan ha flera positiva effekter för personer med demens. Men nyttan av träningen varierar beroende på sjukdom. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
– Fysisk funktion är livsviktigt också bland mycket gamla människor och personer med demenssjukdom. Regelbunden träning har en positiv effekt på fysisk funktion för personer med demens och borde därför ingå som en rutin vid vård på äldreboenden, säger sjukgymnast Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande.
I sitt avhandlingsarbete har Annika Toots jämfört två grupper med sammanlagt 186 personer med olika typer av demens. I den ena stod ett högintensivt funktionellt träningsprogram på schemat 2–3 gånger i veckan under 4 månader. Deltagarna tränade bland annat benstyrka, balans och gång. I den andra gruppen fick deltagarna endast ta del av sociala aktiviteter som sång och högläsning. Detta gjordes för att kontrollera för de positiva effekter som mental stimulans kan ha.
Demenssjukdom leder till att personen gradvis förlorar förmågor. Därför var det inte förvånande att deltagarna blev allt sämre på att klara sina vardagliga aktiviteter på egen hand, det gällde båda grupperna. Men hos träningsgruppen skedde försämringarna i en långsammare takt, dessutom märktes förbättringar i balans.
Effekterna av träningen skiljde sig dock åt mellan olika demenstyper. Deltagarna med vaskulär demenssjukdom såg effekter av träningen medan de med Alzheimers sjukdom inte gjorde det.
– Att träningseffekter skiljer sig mellan olika demenstyper kan vara viktigt att veta i utvecklandet av optimal rehabilitering. Exempelvis tyder andra studier som enbart fokuserat på personer med Alzheimers att den gruppen behöver längre träningsperiod än fyra månader för att se effekter. Det här är något som behöver forskas vidare på, inte minst då vår studie är den första som utvärderat skillnader i träningseffekt mellan demenstyper, säger Annika Toots.
Läs pressmeddelandet från Umeå universitet (nytt fönster)
– Fysisk funktion är livsviktigt också bland mycket gamla människor och personer med demenssjukdom. Regelbunden träning har en positiv effekt på fysisk funktion för personer med demens och borde därför ingå som en rutin vid vård på äldreboenden, säger sjukgymnast Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande.
I sitt avhandlingsarbete har Annika Toots jämfört två grupper med sammanlagt 186 personer med olika typer av demens. I den ena stod ett högintensivt funktionellt träningsprogram på schemat 2–3 gånger i veckan under 4 månader. Deltagarna tränade bland annat benstyrka, balans och gång. I den andra gruppen fick deltagarna endast ta del av sociala aktiviteter som sång och högläsning. Detta gjordes för att kontrollera för de positiva effekter som mental stimulans kan ha.
Demenssjukdom leder till att personen gradvis förlorar förmågor. Därför var det inte förvånande att deltagarna blev allt sämre på att klara sina vardagliga aktiviteter på egen hand, det gällde båda grupperna. Men hos träningsgruppen skedde försämringarna i en långsammare takt, dessutom märktes förbättringar i balans.
Effekterna av träningen skiljde sig dock åt mellan olika demenstyper. Deltagarna med vaskulär demenssjukdom såg effekter av träningen medan de med Alzheimers sjukdom inte gjorde det.
– Att träningseffekter skiljer sig mellan olika demenstyper kan vara viktigt att veta i utvecklandet av optimal rehabilitering. Exempelvis tyder andra studier som enbart fokuserat på personer med Alzheimers att den gruppen behöver längre träningsperiod än fyra månader för att se effekter. Det här är något som behöver forskas vidare på, inte minst då vår studie är den första som utvärderat skillnader i träningseffekt mellan demenstyper, säger Annika Toots.
Läs pressmeddelandet från Umeå universitet (nytt fönster)
Nytt alzheimervaccin testas i större skala
Flera misslyckade vaccinationsstudier har inte fått alzheimerforskarna att ge upp. Bland annat Karolinska Institutet är inkopplad i försök med en ny antikropp.
I slutet av november kom ett nedslående besked från läkemedelsbolaget Eli Lilly. Tidigare studier tydde på att vaccinet solanezumab, ibland kallat "sola", kunde ha positiva effekter på alzheimersjuka i tidig demensfas. Men när sola testades i större skala på denna patientgrupp blev resultatet en besvikelse. Ännu en stor studie som grusade förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Sola har, liksom de allra flesta andra vaccinationsstudier, varit inriktade på att reducera de amyloida plack som bildas i en alzheimersjuk hjärna. Men som Svenskt Demenscentrum uppmärksammat tidgare, nu börjar forskarna allt mer rikta in sig på ett annat protein: tau.
I The Lancet Neurology (9 december) publiceras den första vetenskapliga studien av vaccinet AADvac1. Det stimulerar produktionen av en antikropp som är inriktad på att bekämpa sjukliga förändringar av proteinet tau. 21 internationella forskare står bakom studien, bland annat Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet.
– Utvecklingen av vaccinet är frukten av ett 30-årigt forskningsarbete av professor Michal Novak i Bratislava som jag haft glädjen att samarbeta med de senaste tio åren. Det visar hur tålamodskrävande läkemedelsutveckling mot alzheimer är, säger Bengt Winblad på Swedish Brain Powers webb.
Den aktuella studien omfattar 30 patienter. 29 av dem fick ett positivt immunsvar utan att uppleva större biverkningar. Resultatet är positivt och gör att forskarna nu kan gå vidare och pröva vaccinet på betydligt patientgrupper.
- Läs mer på Swedish Brain Powers webb (nytt fönster)
- Läs artikeln i The Lancet Neurology (nytt fönster)
- Läs Tau i centrum på sommarens alzheimerkonferens
I slutet av november kom ett nedslående besked från läkemedelsbolaget Eli Lilly. Tidigare studier tydde på att vaccinet solanezumab, ibland kallat "sola", kunde ha positiva effekter på alzheimersjuka i tidig demensfas. Men när sola testades i större skala på denna patientgrupp blev resultatet en besvikelse. Ännu en stor studie som grusade förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Sola har, liksom de allra flesta andra vaccinationsstudier, varit inriktade på att reducera de amyloida plack som bildas i en alzheimersjuk hjärna. Men som Svenskt Demenscentrum uppmärksammat tidgare, nu börjar forskarna allt mer rikta in sig på ett annat protein: tau.
I The Lancet Neurology (9 december) publiceras den första vetenskapliga studien av vaccinet AADvac1. Det stimulerar produktionen av en antikropp som är inriktad på att bekämpa sjukliga förändringar av proteinet tau. 21 internationella forskare står bakom studien, bland annat Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet.
– Utvecklingen av vaccinet är frukten av ett 30-årigt forskningsarbete av professor Michal Novak i Bratislava som jag haft glädjen att samarbeta med de senaste tio åren. Det visar hur tålamodskrävande läkemedelsutveckling mot alzheimer är, säger Bengt Winblad på Swedish Brain Powers webb.
Den aktuella studien omfattar 30 patienter. 29 av dem fick ett positivt immunsvar utan att uppleva större biverkningar. Resultatet är positivt och gör att forskarna nu kan gå vidare och pröva vaccinet på betydligt patientgrupper.
- Läs mer på Swedish Brain Powers webb (nytt fönster)
- Läs artikeln i The Lancet Neurology (nytt fönster)
- Läs Tau i centrum på sommarens alzheimerkonferens
Demenssatsning vid Norrtälje sjukhus
Norrtälje sjukhus ska bli bättre på att ta hand om patienter med demenssjukdom. Avdelning 1 siktar på att bli den andra Silviacertifierade avdelningen i Sverige.
I mars startar en ambitiös utbildningssatsning vid sjukhusets geriatriska vårdavdelning. All personal på avdelning 1 ska utbildas i demensvård, för att kunna bidra till högsta möjliga livskvalitet för de demenssjuka och deras närstående.
– Vid sidan av det primära syftet, att förbättra omvårdnaden för våra äldre patienter, hoppas vi också att satsningen ska locka fler att jobba hos oss. Vi rekryterar just nu sjuksköterskor och tror att utbildningspaketet kan locka nya medarbetare till Norrtälje sjukhus – som dessutom är känt för sin familjära stämning, smidiga beslutsvägar, nöjda patienter och korta väntetider, säger Efva Lagerstedt, vice VD i TioHundra och verksamhetschef på Norrtälje sjukhus, i ett pressmeddelande.
Utbildningen sker i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet och finansieras med hjälp av medel från Stockholms läns landstings satsning Arbetsmiljölyftet. Målet är att den geriatriska avdelningen ska bli Silviacertifierad. 2015 blev avdelning 76 vid Danderyds sjukhus landets första Silviacertifierade sjukhusavdelning.
I mars startar en ambitiös utbildningssatsning vid sjukhusets geriatriska vårdavdelning. All personal på avdelning 1 ska utbildas i demensvård, för att kunna bidra till högsta möjliga livskvalitet för de demenssjuka och deras närstående.
– Vid sidan av det primära syftet, att förbättra omvårdnaden för våra äldre patienter, hoppas vi också att satsningen ska locka fler att jobba hos oss. Vi rekryterar just nu sjuksköterskor och tror att utbildningspaketet kan locka nya medarbetare till Norrtälje sjukhus – som dessutom är känt för sin familjära stämning, smidiga beslutsvägar, nöjda patienter och korta väntetider, säger Efva Lagerstedt, vice VD i TioHundra och verksamhetschef på Norrtälje sjukhus, i ett pressmeddelande.
Utbildningen sker i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet och finansieras med hjälp av medel från Stockholms läns landstings satsning Arbetsmiljölyftet. Målet är att den geriatriska avdelningen ska bli Silviacertifierad. 2015 blev avdelning 76 vid Danderyds sjukhus landets första Silviacertifierade sjukhusavdelning.
Ny specialistutbildning för sjuksköterskor
Hösten 2017 erbjuder Högskolan Dalarna för första gången en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot demensvård.
Utbildningen, som är nätbaserad, fokuserar på personcentrerad vård samt bedömning, planering och utveckling av hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.""
Specialistutbildningen ska möta dagens och morgondagens krav på demensvård enligt Lena Marmstål Hammar, programansvarig vid Högskolan Dalarna.
– Det finns en bred arbetsmarknad inom vård av personer med demens. Dessutom ska socialstyrelsen fastslå nya nationella riktlinjer för vård av personer med demens under våren 2017. Den är nu ute på remiss men visar att denna utbildningen svarar väl mot dessa riktlinjer, säger hon i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Sedan tidigare erbjuder Sophiahemmets högskola, i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet, en specialistutbildning i demensvård för sjuksköterskor.
Utbildningen, som är nätbaserad, fokuserar på personcentrerad vård samt bedömning, planering och utveckling av hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder.""
Specialistutbildningen ska möta dagens och morgondagens krav på demensvård enligt Lena Marmstål Hammar, programansvarig vid Högskolan Dalarna.
– Det finns en bred arbetsmarknad inom vård av personer med demens. Dessutom ska socialstyrelsen fastslå nya nationella riktlinjer för vård av personer med demens under våren 2017. Den är nu ute på remiss men visar att denna utbildningen svarar väl mot dessa riktlinjer, säger hon i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Sedan tidigare erbjuder Sophiahemmets högskola, i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet, en specialistutbildning i demensvård för sjuksköterskor.
Ett händelserikt år står för dörren
Arbetet går vidare på bred front för att skapa ett demensvänligt samhälle. Här är ett axplock av viktiga händelser under nästa år.
17 mars lanseras vår webbaserade demenskurs för poliser och ordningsvakter.
- 21 mars publicerar vi Sexualitet och demenssjukdom, en skrift för yrkesverksamma inom vård och omsorg.
- 31 mars presenteras lärande exempel under konferensen Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Plats: ABF-huset i Stockholm.
- 3–4 maj äger Svenska Demensdagarna rum i Göteborg.
- 18 maj hålls för andra gången Dementia Forum X, ett internationellt möte på Kungliga slottet med forskare, politiker och beslutsfattare.
- I maj ska framtidens demensboende, Silvia Bo, slå upp portarna på Drottningholm.
- Under våren ger vi ut en bok om att leva med demens. Målgrupp: personer med demenssjukdom.
- I mitten av juli samlas forskare från hela världen i London. Alzheimer´s Association håller sin årliga konferens.
- Regeringens förslag till en svensk demensstrategi presenteras i sommar. Senare under hösten väntas Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för demensvården
- 2–4 oktober arrangerar Alzheimer Europe sin stora konferens i Berlin.
- I slutet av året hoppas vi kunna lansera nya avgiftsfria webbutbildningar: Demens och utvecklingsstörning samt Palliation ABC som handlar om god vård i livets slut.
God jul och gott nytt år
önskar vi alla våra läsare på webben!
17 mars lanseras vår webbaserade demenskurs för poliser och ordningsvakter.
- 21 mars publicerar vi Sexualitet och demenssjukdom, en skrift för yrkesverksamma inom vård och omsorg.
- 31 mars presenteras lärande exempel under konferensen Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Plats: ABF-huset i Stockholm.
- 3–4 maj äger Svenska Demensdagarna rum i Göteborg.
- 18 maj hålls för andra gången Dementia Forum X, ett internationellt möte på Kungliga slottet med forskare, politiker och beslutsfattare.
- I maj ska framtidens demensboende, Silvia Bo, slå upp portarna på Drottningholm.
- Under våren ger vi ut en bok om att leva med demens. Målgrupp: personer med demenssjukdom.
- I mitten av juli samlas forskare från hela världen i London. Alzheimer´s Association håller sin årliga konferens.
- Regeringens förslag till en svensk demensstrategi presenteras i sommar. Senare under hösten väntas Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för demensvården
- 2–4 oktober arrangerar Alzheimer Europe sin stora konferens i Berlin.
- I slutet av året hoppas vi kunna lansera nya avgiftsfria webbutbildningar: Demens och utvecklingsstörning samt Palliation ABC som handlar om god vård i livets slut.
God jul och gott nytt år
önskar vi alla våra läsare på webben!
Utbildning i palliativ vård klar nästa år
Nästa år lanserar Betaniastiftelsen en avgiftsfri webbutbildning för vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård. Utbildningen heter Palliation ABC och blir tillgänlig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.
God vård i livets slut är en rättighet som alla människor har oavsett sjukdom, bostadsort eller ålder. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska detta vara den högst prioriterade vården. Men än är vi långt ifrån målet hävdar Johan Sundelöf, geriatriker och programchef vid Betaniastiftelsen:
– Palliation ABC vill motivera dig att se den obotligt sjuka människan och närståendes behov och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger i livets slutskede, säger han.
Utbildningen Palliation ABC, som produceras av Betaniastiftelsen i samarbete med Svenskt Demenscentrum, bygger på Socialstyrelsens Nationella kunskapsstöd. Den kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till personal inom vård och omsorg. Förutom en basal del innehåller den en yrkesspecifik fördjupning för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.
Palliation ABC väntas vara klar hösten 2017. Innan dess, i mitten av februari, publicerar Betaniastiftelsen Palliationspraktika, ett skriftligt informationsmaterial till personal inom vård och omsorg. Det innehåller bland annat en fördjupande reflektionsdel med patientfall och ett informationshäfte till anhöriga.
God vård i livets slut är en rättighet som alla människor har oavsett sjukdom, bostadsort eller ålder. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska detta vara den högst prioriterade vården. Men än är vi långt ifrån målet hävdar Johan Sundelöf, geriatriker och programchef vid Betaniastiftelsen:
– Palliation ABC vill motivera dig att se den obotligt sjuka människan och närståendes behov och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger i livets slutskede, säger han.
Utbildningen Palliation ABC, som produceras av Betaniastiftelsen i samarbete med Svenskt Demenscentrum, bygger på Socialstyrelsens Nationella kunskapsstöd. Den kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till personal inom vård och omsorg. Förutom en basal del innehåller den en yrkesspecifik fördjupning för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.
Palliation ABC väntas vara klar hösten 2017. Innan dess, i mitten av februari, publicerar Betaniastiftelsen Palliationspraktika, ett skriftligt informationsmaterial till personal inom vård och omsorg. Det innehåller bland annat en fördjupande reflektionsdel med patientfall och ett informationshäfte till anhöriga.
Nu finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer
Den 8-9 december höll Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård fortbildningsdagar i Stockholm. Då utbildades bland annat de sista Nollvisionsambassadörerna för året. De ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt på arbetsplatser inom vård och omsorg.
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.
Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.
Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar intentionerna i Nollvision.
Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.
Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.
Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar intentionerna i Nollvision.
Sexton sidor om demenssjukdomar
När glömska är en sjukdom är titeln på en ny skrift som vänder sig till allmänheten. Den tar upp grundläggande fakta om demenssjukdomar – symptom, riskfaktorer och behandling – men innehåller även goda råd för förhållningssätt och bemötande.
När glömska är en sjukdom har tagits fram vid Svenskt Demenscentrum på uppdrag av Myndigheten för delaktighet (MFD). Den går f.n. inte att beställa som trycksak men kan laddas ned som pdf (nytt fönster).
När glömska är en sjukdom har tagits fram vid Svenskt Demenscentrum på uppdrag av Myndigheten för delaktighet (MFD). Den går f.n. inte att beställa som trycksak men kan laddas ned som pdf (nytt fönster).
Lägre strålning med hjärnkamera
PET-undersökning är en form av hjärnavbildning som blir vanligare vid demensdiagnostik. Ny forskning visar att det går att minska stråldosen betydligt utan att resultatet påverkas.
Det finns olika sätt att avbilda hjärnan med en PET-kamera. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används radioaktivt socker (FDG) för att spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Nackdelen är att stråldosen är relativt hög och leder till en ökad risk för cancer, dock en liten riskökning.
På senare år har både PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, ändå har samma stråldoser använts. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset konstaterat att betydligt lägre stråldoser kan användas utan att kvaliteten blir lidande.
– En konsekvens av resultaten är att vi kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som i förra veckan disputerade på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska sjukhuset görs årligen närmare 200 FDG-PET-undersökningar vid misstänkt demenssjukdom. Det är förhållandevis få i jämförelse med antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år. David Fällmar bedömer dock att PET-undersökningarna, som gör det möjligt att ställa kan ge tidigare diagnoser, kommer att öka betydligt i framtiden.
– När det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Läs pressmeddelande från Akademiska sjukhuset (nytt fönster)
Det finns olika sätt att avbilda hjärnan med en PET-kamera. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används radioaktivt socker (FDG) för att spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Nackdelen är att stråldosen är relativt hög och leder till en ökad risk för cancer, dock en liten riskökning.
På senare år har både PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, ändå har samma stråldoser använts. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset konstaterat att betydligt lägre stråldoser kan användas utan att kvaliteten blir lidande.
– En konsekvens av resultaten är att vi kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som i förra veckan disputerade på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska sjukhuset görs årligen närmare 200 FDG-PET-undersökningar vid misstänkt demenssjukdom. Det är förhållandevis få i jämförelse med antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år. David Fällmar bedömer dock att PET-undersökningarna, som gör det möjligt att ställa kan ge tidigare diagnoser, kommer att öka betydligt i framtiden.
– När det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Läs pressmeddelande från Akademiska sjukhuset (nytt fönster)