Teamarbete och riktlinjer på Umeåkonferens - - Svenskt Demenscentrum

Teamarbete och riktlinjer på Umeåkonferens

Askan från den isländska vulkanen kunde inte stoppa demensteamskonferensen i Umeå. Björkarnas stad badade i aprilsolen medan deltagarna inne i Folkets hus avhandlade demensvård, riktlinjer och teamarbete.

Tisdagen den 20 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och Socialstyrelsen för andra gången Demensteam i Sverige – konsten att lyckas med teamabete. Inspirerande exempel hade denna gång hämtats från främst Norrland.

Att konferensen hade förlagts till Umeå var ingen tillfällighet. Staden utmärker sig inte bara genom befolkningens förhållandevis låga medelålder, 38 år, utan även av ett universitet som fostrat några av landets ledande experter på åldrandets sjukdomar.

– Professor Bengt Winblad har vi lånat ut till Karolinska Institutet som är vår farmarklubb nere i Stockholm, förklarade roat konferensens moderator P O Sandman, född och uppvuxen i Umeå och sedan 2001 omvårdnadsprofessor vid stadens universitet.
­

Umeå var även tidigt ute med demensteam. När 24 vårdplatser lades ned bildades ett multiprofessionellt team med bl a undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare vid Geriatriskt Centrum, Norrlands universitetssjukhus. Syftet var då, liksom nu, att bistå vid demensutredningar, följa upp behandlingar i hemmiljön och stötta anhöriga och personal i omvårdnaden.

Teamet har funnits i tolv år och under ett seminarium berättade två av dess medlemmar, sjuksköterskorna Britta Larsson och Lise-Lotte Mannberg, om nya förutsättningar och utmaningar. Antalet vårdplatser fortsätter att minska. Det leder till att trycket ökar ytterligare på primärvård och kommun som får ta emot allt fler personer med komplicerade diagnoser och symptom. Framtiden för teamet ligger i en ökad specialisering mot ovanliga demenssjukdomar, unga demenssjuka och personer med beteendemässiga och psykiska symptom.

Liksom i Göteborg i höstas uppvisade seminarierna en brokig skara av organisatoriska lösningar. Teamet från Geriatriskt Centrum har sin motsvarighet i Skellefteå, även det ett sjukhusbaserat team som berättade om hembesök utan remiss. Värdstaden representerades också av sitt äldrevårdsteam, ett multiprofessionellt kommunalt team som med ett 24-timmarsperspektiv utgår från levnadsberättelsen för att skapa "en meningsfull vardag".

Andra kommunteam kom från Luleå och jämtländska Krokom. I det senare är verksamhetens bas en dagverksamhet som fungerar som nav i kommunens demensvård.


Demensteamet Gästrikland är
resultatet av ett samarbete mellan primärvården och fyra kommuner. Medlemmarna ger råd och stöd till i första hand personal inom kommunernas och landstingets demensvård, berättade arbetsterapeuten Carina Boström och sjuksköterskan Gunnel Darmell.

De tog även upp utvärderingen av FoU-enheten vid Region Gävleborg som lyfte fram ”prestigelösheten” inom teamet som en framgångsfaktor. Möjlighet till reflektion och att sätta ord på sitt arbete ansågs också ha skapat en positiv lärandeprocess.

Tid för reflektion är också något som Marita Allerhed slagits för. Som samordnare för Brommas prisbelönta demensteam i hemtjänsten kan hon nu glädjas åt att personalen har schemalagd tid avsatt för att diskutera problem och lösningar i sitt arbete – ”en ovärderlig källa till kompetensutveckling”, menade hon.

Mer eller mindre uttalat tycktes personcentrerad omvårdnad vara en ledstjärna för samtliga team. Begreppet spelar också en central roll i Socialstyrelsen nationella demensriktlinjer som snart skickas till tryckeriet. P O Sandman, huvudansvarig för riktlinjernas omvårdnadsdel, förtydligade innebörden av personcentrerad omvårdnad: den sjukes upplevelse i fokus, individualiserad vård istället för rutinbaserad samt bevara och skydda personens identitet. Han uttryckte även vissa förhoppningar om att riktlinjernas rekommendationer kommer att göra skillnad:

– När Socialstyrelsen säger ”bör” blir det ju faktiskt ibland till ett ”ska”.


Den avslutande paneldebatten
kretsade mycket kring hur riktlinjerna kan implementeras. Sven Erik Wånell, direktör för Stiftelsen Äldrecentrum, pekade på ett par initiativ från Svenskt Demenscentrum: en populärvetenskaplig guide och webbutbildningen Demens ABC, båda baserade på riktlinjerna. Givetvis behövs mycket mer för att de inte ska förvandlas till ”hyllvärmare”. Engagemang behövs, även från politikerna, och helt säkert kan landets demensteam spela en viktig roll för att delar av riktlinerna förankras och tillämpas ute i verksamheterna.

Magnus Westlander
 

Publicerad 2010-04-23
Senast uppdaterad 23 april 2010 - 15:12Newspage © Svenskt Demenscentrum

 

 

 

bild från stora konferenssalen
Från stora konferenssalen.

 

bild på PO Sandman
Moderator P O Sandman redogör för demensriktlinjerna.

 

bild på Demensteamet Gästrikland
Carina Boström och Gunnel Darmell från Demensteamet Gästrikland.

 


Diskussion vid Umeå äldrevårdsteams utställarbord.

 

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår