Senaste nytt
Fiskelycka i en virtuell värld
I Södertälje prövar kommunen VR-teknik på sina äldreboenden. I en samlingssal på ett vård- och omsorgsboende på Glasbygatan är Åke i full färd med att fånga fisk – i en virtuell värld.
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.
– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.
Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.
VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:
– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?
– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.
VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.
– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.
Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.
– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.
Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen.
Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.
– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.
Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.
– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.
Magnus Westlander
Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)
Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke.
– Äsch, nu slank den undan igen, skrattar han utan att låta särskilt uppgiven.
Åke, hyresgäst på Glasberga vård- och omsorgboende, låter oss titta på när han kämpar med att dra upp en bångstyrig fisk. Som åskådare skymtar vi båt, flöte och fiskespö på en bärbar dator på stolen framför honom. Men Åke både ser och upplever så mycket mer. Det cyklopliknande VR-glasögonen han har på sig tar med honom till en annan verklighet, en virtuell värld (VR). Där är han omsluten av grönskande natur, sjöar och en eka med fiskedon som han kan hantera med sina handkontroller.
VR-pedagogen Daniel Kemppi lägger en hand på hans axel och ger uppmuntrande råd:
– Håll in knappen bara. Så där ja, nu kan du styra spöet bättre. Du måste ha fiskat förr, Åke?
– Jo då, fiske var min stora hobby, säger Åke som rör sig fram och tillbaka på kontorsstolen och sträcker sig mot golvet för att komma åt något som bara han kan se i sina VR-glasögon.
VR på äldreboenden, kan det verkligen vara något? Det håller man på att undersöka i Södertälje inom ramen för Kultur-365. Det är en kommunal förvaltningsöverskridande verksamhet med syfte att hitta nya perspektiv och synsätt på aktiviteter för seniorer.
– Vi har bland annat anställt två ”PlayMäkers”, ungdomar som besöker kommunens äldreboenden och bidrar till möten över generationsgränserna. De är nyfikna på ny teknik och har med framgång använt iPad och Playstation för att skapa glädje och stimulans för våra brukare, säger Lars Ahlin, Kulturmäklare vid Kultur-365.
Nu har man även prövat VR och så kallad 360-film. Filmer har spelats in på bland annat Torekällbergets friluftsmuseum och Stendörrens naturreservat, omtyckta utflyktsmål för Södertäljeborna. Den som tittar på filmerna genom VR-glasögon kan få en stark närvarokänsla av platserna utan att vara där. Det är lätt att inse betydelsen för brukare som har svårt att ta sig dit.
– Men filmvisningen har ibland också väckt sådant intresse hos brukare och personal att de gjort en utflykt till någon av platserna, säger Lars Ahlin.
Förtjusningen över VR-tekniken går inte att ta miste på hos Åke som nu äntligen får upp sin fisk – en brax. Men hur fungerar VR och 360-filmer för personer med demenssjukdom? (Åke själv har inte demens). Hur reagerar en alzheimersjuk person på att gå från vardagen till en stark upplevelse i en virtuell värld och tillbaka igen? Katarina Talts, Silvasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen.
Det är framför allt personer med demens i tidig sjukdomsfas som har sett 360-filmerna med VR-glasögon. Alla får inte samma starka positiva upplevelse.
– Men de som får det bär med sig den positiva känslan länge, även efter att de glömt bort vad de gjort. Det är så härligt att se, säger Katarina Talts.
Den VR-teknik som Åke använde och som bygger på att man interagerar med omgivningen ställer högre krav på kognitiv förmåga. Kanske alltför för höga krav för att fungera vid tidig demenssjukdom. Men Kultur-365 fortsätter att pröva sig fram. VR-tekniken utvecklas snabbt och rasar i pris. VR-glasögon med handkontroller och andra tillbehör kostar idag ca 5000 kr. Till det kommer en speldator, ca 10 000 – 15 000 kr.
– Vi försöker samla erfarenheter av VR-användningen hos våra brukare och följa upp det vi gör, bland annat genom en studie som görs av Kungliga Tekniska Högskolan, säger Lars Ahlin.
Magnus Westlander
Se filmen "VR ger nya möjligheter" (nytt fönster)
Läs mer om VR och Kultur-365 (nytt fönster)
Snart utbildar vi nya Stjärninstruktörer
Gör som Maria Lindgren, usk på Stortorps äldreboende, och bli Stjärninstruktör. Fortfarande finns några lediga platser till nästa utbildningsomgång som äger rum den 19–20 september i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm.
Som Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se
Läs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se
Som Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se
Läs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)
För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se
Gåva till viktig mötesplats för unga anhöriga
I lördags var Svenskt Demenscentrum i Avesta under ett av sommarens läger för unga anhöriga. Wilhelmina Hoffman svarade på frågor om demens och överlämnade 10 000 kr i gåva till verksamheten.
Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm (Avesta kommun) tillsammans med deltagare på sommarlägret. T.h. Wilhelmina Hoffman (Svenskt Demenscentrum).
Sommarlägren för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder tycks ha kommit till Avesta för att stanna. Det är åttonde året i rad som de arrangeras i Dalakommunen, mycket tack vare de engagerade initiativtagarna Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska, och Katrin Lindholm, anhörigsamordnare.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, var på plats i Avesta även i fjol.
– I år höll jag i en "fråga doktorn"-stund för deltagarna. Det är verkligen fantastiskt att få komma hit, inget tvivel om att detta är en oerhört viktig mötesplats för ungdomarna, säger hon.
Läger för unga med en demenssjuk förälder har i sommar arrangerats även i Ystad och Örnsköldsvik är värd för ett läger som börjar den 24 augusti. Alzheimerfonden stödjer verksamheten genom att finansiera resa, kost och logi för deltagarna. Svenskt Demencentrums gåva på 10 000 kr har möjliggjorts av Stiftelsen Solstickan och försäljning av armbandet Remember me.
Köp armbandet Remember me så stöttar du samtidigt
sommarlägren för unga anhöriga (nytt fönster)
Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm (Avesta kommun) tillsammans med deltagare på sommarlägret. T.h. Wilhelmina Hoffman (Svenskt Demenscentrum).
Sommarlägren för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder tycks ha kommit till Avesta för att stanna. Det är åttonde året i rad som de arrangeras i Dalakommunen, mycket tack vare de engagerade initiativtagarna Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska, och Katrin Lindholm, anhörigsamordnare.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, var på plats i Avesta även i fjol.
– I år höll jag i en "fråga doktorn"-stund för deltagarna. Det är verkligen fantastiskt att få komma hit, inget tvivel om att detta är en oerhört viktig mötesplats för ungdomarna, säger hon.
Läger för unga med en demenssjuk förälder har i sommar arrangerats även i Ystad och Örnsköldsvik är värd för ett läger som börjar den 24 augusti. Alzheimerfonden stödjer verksamheten genom att finansiera resa, kost och logi för deltagarna. Svenskt Demencentrums gåva på 10 000 kr har möjliggjorts av Stiftelsen Solstickan och försäljning av armbandet Remember me.
Köp armbandet Remember me så stöttar du samtidigt
sommarlägren för unga anhöriga (nytt fönster)
Sömnstörningar kan öka risken för demens
Sömnens betydelse har börjat intressera demensforskningen. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att sömnstörningar i medelålden ökar risken att utveckla demenssjukdom senare i livet.
Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.
– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.
Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)
Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster)
Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.
– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.
Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)
Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster)
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet
Ett hopp eller åter en flopp? Frågan väcks av en uppmärksammad studie på den stora alzheimerkonferensen i Chicago. Professor Lars Lannfelt är engagerad i den forskning som får många att åter börja hoppas på ett nytt läkemedel mot alzheimer.
Vid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.
Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.
BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?
Tveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.
Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.
– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.
Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.
– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.
Magnus Westlander
Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)
Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)
Vid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.
Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.
BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?
Tveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.
Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.
– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.
Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.
– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.
Magnus Westlander
Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)
Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)
Bill Gates satsar på alzheimerdiagnostik
...
Bill Gates, Microsofts grundare och en av världens rikaste personer, fortsätter satsa på alzheimerforskningen. Han och en rad andra privata aktörer bidrar med sammanlagt drygt en kvarts miljard kronor till en ny fond: Diagnostics Accelerator. Syftet är att påskynda utvecklingen av tidig och mer tillförlitlig alzheimerdiagnostik.
Bill Gates har uppgett att engagemanget i alzheimer delvis bottnar i erfararenheter i familjen. Hans pappa har Alzheimers sjukdom. I fjol donerade Bill Gates nämare en halv miljard kronor till Dementia Discovery Fund.
Källa: www.gatesnotes.com (nytt fönster)
Bill Gates, Microsofts grundare och en av världens rikaste personer, fortsätter satsa på alzheimerforskningen. Han och en rad andra privata aktörer bidrar med sammanlagt drygt en kvarts miljard kronor till en ny fond: Diagnostics Accelerator. Syftet är att påskynda utvecklingen av tidig och mer tillförlitlig alzheimerdiagnostik.
Bill Gates har uppgett att engagemanget i alzheimer delvis bottnar i erfararenheter i familjen. Hans pappa har Alzheimers sjukdom. I fjol donerade Bill Gates nämare en halv miljard kronor till Dementia Discovery Fund.
Källa: www.gatesnotes.com (nytt fönster)
Relaterad artikel
Ny rapport från ADI och Karolinska Institutet
...
Igår presenterades en ny rapport från Alzheimer’s Disease International (ADI) och Karolinska Institutet – ”Global estimates of informal care”. Syftet med rapporten är att på en global nivå, presentera en skattning av hur mycket informell vård som ges av anhöriga.
I samband med att rapporten släpptes intervjuades professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, av Sveriges Radio, hör inslaget här » (nytt fönster)
Läs rapporten i sin helhet (engelska) » (PDF i nytt fönster)
Igår presenterades en ny rapport från Alzheimer’s Disease International (ADI) och Karolinska Institutet – ”Global estimates of informal care”. Syftet med rapporten är att på en global nivå, presentera en skattning av hur mycket informell vård som ges av anhöriga.
I samband med att rapporten släpptes intervjuades professor Anders Wimo, Karolinska Institutet, och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, av Sveriges Radio, hör inslaget här » (nytt fönster)
Läs rapporten i sin helhet (engelska) » (PDF i nytt fönster)
Dalabutik utsedd till årets demensvänliga
...
Prisutdelning: Årets demensvänliga butik. Fr v Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön och Alexandra Charles von Hofsten, ordf. 1,6-&2,6-miljonerklubben.
Under Almedalsveckan i Visby delades priset Årets demensvänliga butik ut för andra gången. I år gick priset till Coopbutiken på Sollerön i Dalarna.
Priset är instiftat av Svenskt Demenscentrum och motiveringen till årets pristagare lyder: För att i samarbete med Morsa-Orsa demensförening gett personalen grundläggande kunskap om demenssjukdom för att bättre kunna bemöta kunder med kognitiva funktionsnedsättningar.
Butiken har använt ett avgiftsfritt utbildningsmaterial från Demensförbundet, framtaget i samarbete med Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön, fick representera Coopbutiken under prisceremonin som ägde rum den 3 juli på Gotlands museum.
I fjol gick priset till Ica Håsta i Hudiksvall.
Läs mer om utbildningsmaterialet för butiker (Arbeta med demens)
Prisutdelning: Årets demensvänliga butik. Fr v Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön och Alexandra Charles von Hofsten, ordf. 1,6-&2,6-miljonerklubben.
Under Almedalsveckan i Visby delades priset Årets demensvänliga butik ut för andra gången. I år gick priset till Coopbutiken på Sollerön i Dalarna.
Priset är instiftat av Svenskt Demenscentrum och motiveringen till årets pristagare lyder: För att i samarbete med Morsa-Orsa demensförening gett personalen grundläggande kunskap om demenssjukdom för att bättre kunna bemöta kunder med kognitiva funktionsnedsättningar.
Butiken har använt ett avgiftsfritt utbildningsmaterial från Demensförbundet, framtaget i samarbete med Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Marie Ehlin, Konsumentföreningen på Sollerön, fick representera Coopbutiken under prisceremonin som ägde rum den 3 juli på Gotlands museum.
I fjol gick priset till Ica Håsta i Hudiksvall.
Läs mer om utbildningsmaterialet för butiker (Arbeta med demens)
Drottningen diplomerar 20 biståndshandläggare
...
Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.
– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.
Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens
Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Nu har den första kullen biståndshandläggare examinerats från Sophiahemmets högskolekurs med fokus på demenssjukdom. De handlar om totalt 20 elever som nu kan titulera sig Biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Drottningen delade ut diplomet och en exklusiv pin vid en ceremoni på Silviahemmet.
– För Sophiahemmet Högskola är det oerhört viktigt att möta samhällsbehoven och att lyfta biståndshandläggarnas kompetens kring demenssjukvård. Vi är väldigt stolta över att genomföra denna utbildning tillsammans med Silviahemmet eftersom det ger studenterna unika möjligheter att ta del av den samlade kunskap och kompetens som vi kan bidra med, säger Johanna Adami, rektor på Sophiahemmets Högskola. i ett pressmeddelande.
Läs Biståndshandläggare fördjupar sig i demens
Mer info och bilder på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Silviahemscertifieringens effekter studeras
I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och även chefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre år.
Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.
– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.
Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.
Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)
Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.
– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.
Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.
Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)
