Det finns olika sätt att avbilda hjärnan med en PET-kamera. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används radioaktivt socker (FDG) för att spåra typiska alzheimerförändringar i hjärnan. Nackdelen är att stråldosen är relativt hög och leder till en ökad risk för cancer, dock en liten riskökning.
På senare år har både PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, ändå har samma stråldoser använts. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset konstaterat att betydligt lägre stråldoser kan användas utan att kvaliteten blir lidande.
– En konsekvens av resultaten är att vi kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som i förra veckan disputerade på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska sjukhuset görs årligen närmare 200 FDG-PET-undersökningar vid misstänkt demenssjukdom. Det är förhållandevis få i jämförelse med antalet personer som insjuknar i demenssjukdom varje år. David Fällmar bedömer dock att PET-undersökningarna, som gör det möjligt att ställa kan ge tidigare diagnoser, kommer att öka betydligt i framtiden.
– När det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Läs pressmeddelande från Akademiska sjukhuset (nytt fönster)