Senaste nytt
Nya demensriktlinjer ute på remiss
Socialstyrelsen publicerar idag ett förslag till nya riktlinjer för demensvården. Bättre utbildad personal och mer dagverksamhet lyfts fram. Antalet rekommendationer är annars betydligt färre jämfört med gällande version.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är en vägledning för beslutsfattare och yrkesverksamma på olika nivåer inom vården. De spänner över hela sjukdomsförloppet, från utredning till livets slut. Insatser och metoder som rekommenderas i olika skeden av demenssjukdomen bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsens förslag som nu går ut på remiss är en reviderad version av 2010 års riktlinjer och baseras på delvis ny kunskap om demenssjukdomar. Utgångspunkten är dock som tidigare att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det gäller allt i från utredning och uppföljning till läkemedelsbehandling och vård och omsorg.
De nya riktlinjerna innehåller mindre än hälften så många rekommendationer som i den gällande versionen, 73 jämfört med 157.
– En del av de åtgärder som togs upp i de tidigare riktlinjerna är redan rutinåtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ingår därför inte i de reviderade riktlinjerna. Några rekommendationer har vi slagit ihop. Förhoppningsvis kommer riktlinjerna nu att bli ännu tydligare och bidra till att ge bättre förutsättningar för de som jobbar med vård och omsorg av personer som har demenssjukdom, säger Stefan Brené, projektledare, i ett vid Socialstyrelsen.
Synpunkter på Socialstyrelsens förslag kan lämnas till och med den 31 mars 2017. En slutversion av riktlinjerna väntas till hösten 2017.
Läs mer om de nya riktlinjerna på Socialstyrelsens webb (nytt fönster)
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är en vägledning för beslutsfattare och yrkesverksamma på olika nivåer inom vården. De spänner över hela sjukdomsförloppet, från utredning till livets slut. Insatser och metoder som rekommenderas i olika skeden av demenssjukdomen bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsens förslag som nu går ut på remiss är en reviderad version av 2010 års riktlinjer och baseras på delvis ny kunskap om demenssjukdomar. Utgångspunkten är dock som tidigare att alla insatser ska göras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det gäller allt i från utredning och uppföljning till läkemedelsbehandling och vård och omsorg.
De nya riktlinjerna innehåller mindre än hälften så många rekommendationer som i den gällande versionen, 73 jämfört med 157.
– En del av de åtgärder som togs upp i de tidigare riktlinjerna är redan rutinåtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ingår därför inte i de reviderade riktlinjerna. Några rekommendationer har vi slagit ihop. Förhoppningsvis kommer riktlinjerna nu att bli ännu tydligare och bidra till att ge bättre förutsättningar för de som jobbar med vård och omsorg av personer som har demenssjukdom, säger Stefan Brené, projektledare, i ett vid Socialstyrelsen.
Synpunkter på Socialstyrelsens förslag kan lämnas till och med den 31 mars 2017. En slutversion av riktlinjerna väntas till hösten 2017.
Läs mer om de nya riktlinjerna på Socialstyrelsens webb (nytt fönster)
Tidslinje visar alzheimerforskningens framsteg
År 1906 beskrev den tyske läkaren Alois Alzheimer de hjärnförändringar som kännetecknar den sjukdom som kom att bära hans namn.
Idag, 110 år senare, saknas fortfarande botemedel mot Alzheimers sjukdom. Även om det stora genombrottet uteblivit har det hänt en hel del inom forskningen sedan doktor Alzheimers upptäckt. Nya rön publiceras i en allt snabbare takt och de viktigaste har Alzheimer Forum markerat i en tidslinje som löper från 1906 till 2015.
Tidslinjen är en illustration som finns i en on-line-variant. Det omfattande innehållet – 271 vetenskapliga rön – kan avgränsas genom att olika teman markeras, t ex diagnostik, behandling eller epidemiologi. Tidslinjen kan även laddas ned i sin helhet, som pdf i posterstorlek. Till Alzheimer Forum´s tidslinje (nytt fönster)
Idag, 110 år senare, saknas fortfarande botemedel mot Alzheimers sjukdom. Även om det stora genombrottet uteblivit har det hänt en hel del inom forskningen sedan doktor Alzheimers upptäckt. Nya rön publiceras i en allt snabbare takt och de viktigaste har Alzheimer Forum markerat i en tidslinje som löper från 1906 till 2015.
Tidslinjen är en illustration som finns i en on-line-variant. Det omfattande innehållet – 271 vetenskapliga rön – kan avgränsas genom att olika teman markeras, t ex diagnostik, behandling eller epidemiologi. Tidslinjen kan även laddas ned i sin helhet, som pdf i posterstorlek. Till Alzheimer Forum´s tidslinje (nytt fönster)
Det ska vara lätt att handla
Dagligvaruhandeln börjar få upp ögonen för kunder med kognitiva nedsättningar. Snart publiceras ett kunskapsmaterial för att hjälpa butiker göra det lättare att handla för personer med demenssjukdom.
Stressigt, svårt att hitta och alldeles för många intryck. Det är bara några problem som personer med demenssjukdom möter när de ska handla. Många blir helt beroende av anhöriga för sina inköp. Men små insatser kan göra stor skillnad. Det visar ett kunskapsmaterial som Myndigheten för delaktighet snart publicerar och som Svenskt Demenscentrum varit med om att ta fram.
– Vi vill erbjuda dagligvaruhandeln en större kunskap och medvetenhet om vilka hinder personer kan möta när de handlar. Det går att göra mycket med enkla medel och vi vill visa hur butikspersonal kan påverka personers vardag i positiv riktning, säger Monica Rydén, projektledare och utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).
Kunskapsunderlaget är ett led i arbetet med att skapa ett demensvänligt samhälle. I Sverige beräknas 160 000 personer ha en demenssjukdom och de flesta av dem bor hemma. Att handla är för många en betydelsefull aktivitet som dessutom kan stärka självkänslan. Att det går att underlätta inköpen visar exempel från andra länder.
I England har konceptet Slow Shopping lanserats. Idén fick dottern till en alzheimersjuk kvinna när hon upptäckte alla svårigheter som mamman mötte i affärerna. Matvarukedjan Sainsbury prövar nu hennes koncept och utbildar butikspersonalen i hur de bäst kan bemöta personer med kognitiva nedsättningar. En av affärskedjans butiker har börjat erbjuda Slow Shopping på tisdagar kl 13-15. Då är särskild personal tillgänglig för att vägleda de kunder som behöver extra mycket hjälp.
MFD:s kunskapsmaterial innhåller bland annat en film med kompletterande fördjupningsmaterial för dagligvaruhandeln om hur man kan underlätta för personer med demenssjukdom. Till materialet hör även en 16-sidig faktaskrift om demenssjukdomar, producerad av Svenskt Demenscentrum. Den presenteras den 29 november då MFD arrangerar konferensen ”Det ska vara lätt att handla”.
Hela kunskapsmaterialet publiceras i mitten av december. Förutom Svenskt Demenscentrum har Alzheimer Sverige, Anhörigas riksförbund och Demensförbundet deltagit i projektet. Organisationen Svensk Dagligvaruhandel har bidragit med branschperspektiv.
Mer info och anmälan till konferensen Det ska vara lätt att handla
Stressigt, svårt att hitta och alldeles för många intryck. Det är bara några problem som personer med demenssjukdom möter när de ska handla. Många blir helt beroende av anhöriga för sina inköp. Men små insatser kan göra stor skillnad. Det visar ett kunskapsmaterial som Myndigheten för delaktighet snart publicerar och som Svenskt Demenscentrum varit med om att ta fram.
– Vi vill erbjuda dagligvaruhandeln en större kunskap och medvetenhet om vilka hinder personer kan möta när de handlar. Det går att göra mycket med enkla medel och vi vill visa hur butikspersonal kan påverka personers vardag i positiv riktning, säger Monica Rydén, projektledare och utredare på Myndigheten för delaktighet (MFD).
Kunskapsunderlaget är ett led i arbetet med att skapa ett demensvänligt samhälle. I Sverige beräknas 160 000 personer ha en demenssjukdom och de flesta av dem bor hemma. Att handla är för många en betydelsefull aktivitet som dessutom kan stärka självkänslan. Att det går att underlätta inköpen visar exempel från andra länder.
I England har konceptet Slow Shopping lanserats. Idén fick dottern till en alzheimersjuk kvinna när hon upptäckte alla svårigheter som mamman mötte i affärerna. Matvarukedjan Sainsbury prövar nu hennes koncept och utbildar butikspersonalen i hur de bäst kan bemöta personer med kognitiva nedsättningar. En av affärskedjans butiker har börjat erbjuda Slow Shopping på tisdagar kl 13-15. Då är särskild personal tillgänglig för att vägleda de kunder som behöver extra mycket hjälp.
MFD:s kunskapsmaterial innhåller bland annat en film med kompletterande fördjupningsmaterial för dagligvaruhandeln om hur man kan underlätta för personer med demenssjukdom. Till materialet hör även en 16-sidig faktaskrift om demenssjukdomar, producerad av Svenskt Demenscentrum. Den presenteras den 29 november då MFD arrangerar konferensen ”Det ska vara lätt att handla”.
Hela kunskapsmaterialet publiceras i mitten av december. Förutom Svenskt Demenscentrum har Alzheimer Sverige, Anhörigas riksförbund och Demensförbundet deltagit i projektet. Organisationen Svensk Dagligvaruhandel har bidragit med branschperspektiv.
Mer info och anmälan till konferensen Det ska vara lätt att handla
Nollvision och språkstöd till Europa
Den 1-2 november ägder Alzheimer Europes stora konferens rum, denna gång i Köpenhamn. Som vanligt var det full uppslutning; personer med demenssjukdom och deras anhöriga mötte forskare, demensvårdsutvecklare beslutsfattare och representanter från intresseorgansationer från olika delar av Europa. Ämnesområdena spände över ett vitt fält, bland annat redogjordes för och diskuterades olika länders demensplaner.
Sverige representerade av såväl forskare som Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Svenskt Demenscentrum presenterade två teman som mötte av både nyfikenhet och genuint intresse: arbetsboken Språkstöd till Demens ABC och utbildningspaketet Nollvsion, eller som den engelska titeln lyder: Vision Zero – For Dementia Care without Restraint.
Köpenhamnsdeklarationen
Förutom seminarier med olika teman anordnades för första gången en Nordisk workshop som bestod av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Denna workshop utmynnade i Köpenhamnsdeklarationen. Läs mer på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Olga Orrit, Svenskt Demenscentrum, presenterar Språkstöd till Demens ABC vid posterutställningen i Köpenhamn.
Sverige representerade av såväl forskare som Demensförbundet och Alzheimer Sverige. Svenskt Demenscentrum presenterade två teman som mötte av både nyfikenhet och genuint intresse: arbetsboken Språkstöd till Demens ABC och utbildningspaketet Nollvsion, eller som den engelska titeln lyder: Vision Zero – For Dementia Care without Restraint.
Köpenhamnsdeklarationen
Förutom seminarier med olika teman anordnades för första gången en Nordisk workshop som bestod av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Denna workshop utmynnade i Köpenhamnsdeklarationen. Läs mer på Demensförbundets webb (nytt fönster)
Olga Orrit, Svenskt Demenscentrum, presenterar Språkstöd till Demens ABC vid posterutställningen i Köpenhamn.
Varning för oseriösa hälsokostråd
Många hälsokostbutiker säljer naturläkemedel som de hävdar hjälper mot Alzheimers sjukdom. Påståendet saknar stöd av vetenskapen och butikspersonalens agerande bryter sannolikt mot svensk lag.
SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.
I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.
– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.
Extrakt hjälpte inte
Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.
Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!
Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.
Demensutredning viktigast
Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!
Magnus Westlander
Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)
SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.
I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.
– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.
Extrakt hjälpte inte
Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.
Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!
Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.
Demensutredning viktigast
Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!
Magnus Westlander
Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)
Om sista tiden i senaste Äldre i Centrum
...
Liv före döden är temat för det senaste numret av Äldre i Centrum. Tidskriften har bland annat besökt ett äldrehospice, intervjuat Birgit Rasmussen, professor i palliativ omvårdnad, och så går man till botten med den seglivade myten om ättestupan. Till Äldre i Centrum hemsida (nytt fönster)
Liv före döden är temat för det senaste numret av Äldre i Centrum. Tidskriften har bland annat besökt ett äldrehospice, intervjuat Birgit Rasmussen, professor i palliativ omvårdnad, och så går man till botten med den seglivade myten om ättestupan. Till Äldre i Centrum hemsida (nytt fönster)
KI hedrar ansedd alzheimerforskare
Professor Agneta Nordberg tilldelas Stora Silvermedaljen 2016 vid Karolinska Institutet (KI). Medaljen delas ut till personer som har gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet.
Agneta Nordberg är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar. Hon har publicerat över 450 vetenskapliga artiklar och är internationellt välkänd, bland annat för sin pionjärforskning inom PET-avbildning av hjärnan. KI lyfter även fram hennes arbete som en skicklig kliniker med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.
– Jag känner mig mycket hedrad av utmärkelsen och glad över den uppskattning som Karolinska Institutet visat mig med den stora silvermedaljen! Detta sporrar till fortsatt intensiv, spännande och viktig forskning rörande Alzheimers sjukdom vilket är en utmaning då vi inte ännu har något effektivt bot, säger Agneta Nordberg, i ett pressmeddelande från KI.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Agneta Nordberg är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar. Hon har publicerat över 450 vetenskapliga artiklar och är internationellt välkänd, bland annat för sin pionjärforskning inom PET-avbildning av hjärnan. KI lyfter även fram hennes arbete som en skicklig kliniker med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.
– Jag känner mig mycket hedrad av utmärkelsen och glad över den uppskattning som Karolinska Institutet visat mig med den stora silvermedaljen! Detta sporrar till fortsatt intensiv, spännande och viktig forskning rörande Alzheimers sjukdom vilket är en utmaning då vi inte ännu har något effektivt bot, säger Agneta Nordberg, i ett pressmeddelande från KI.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Professor Agneta Nordberg
Foto: Bildmakarna
Anhörigstöd når inte alltid fram
Anhöriga drar ett allt större lass när demenssjukdomarna blir vanligare. Diagnos är en nyckel för att kunna få vård och stöd. Men befintligt stöd används inte i tillräcklig utsträckning. Det framgår av en ny doktorsavhandling från Lunds universitet.
– Anhöriga uppfattar ofta stödet som reaktivt. Vårdpersonalen väntar tills de anhöriga själva efterfrågar hjälp, säger Connie Lethin, doktor i medicinsk vetenskap och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, ""i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Connie Lethin har i sitt avhandlingsarbete intervjuat anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom. Av intervjuerna framgår att det finns flera faktorer som stärker de anhörigas situation, bland annat att det känner att vårdkvaliteten är bra och och att de inte i alltför hög utsträckning behöver övervaka och hjälpa sin sjuka närstående.
Connie Lethin ger exempel på vardagshjälp som kan vara betungande för de anhöriga.
– Det kan handla om hjälp med maten, hjälp med att klä på sig rätt, med att lyfta ergonomiskt rätt. Om en person är stel i ena armen är det inte alla som vet att det är den armen man ska börja med när en tröja, blus eller skjorta ska sättas på.
Om anhörigstödet finns – varför får de anhöriga inte information om det?
– Först och främst måste ju vårdpersonalen berätta att stödet finns. Varför det inte alltid sker är svårt att säga, men det är tydligt att personalen måste vara proaktiv, säger Connie Lethin.
För att anhöriga ska tacka ja till hjälp krävs att de känner sig trygga med vårdpersonalen och att de känner att vårdpersonalen är tillgänglig för dem. Informationen från vårdpersonalen behöver vara tydlig
– De anhöriga måste också förstå att de är i behov av stödet, att det faktiskt kan hjälpa dem – vilket inte alltid är en insikt som kommer omedelbart. Det handlar ju till stor del om integritet också, om att ha nya personer hemma hos sig, säger Connie Lethin.
Länk till avhandling (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande (nytt fönster
– Anhöriga uppfattar ofta stödet som reaktivt. Vårdpersonalen väntar tills de anhöriga själva efterfrågar hjälp, säger Connie Lethin, doktor i medicinsk vetenskap och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, ""i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Connie Lethin har i sitt avhandlingsarbete intervjuat anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom. Av intervjuerna framgår att det finns flera faktorer som stärker de anhörigas situation, bland annat att det känner att vårdkvaliteten är bra och och att de inte i alltför hög utsträckning behöver övervaka och hjälpa sin sjuka närstående.
Connie Lethin ger exempel på vardagshjälp som kan vara betungande för de anhöriga.
– Det kan handla om hjälp med maten, hjälp med att klä på sig rätt, med att lyfta ergonomiskt rätt. Om en person är stel i ena armen är det inte alla som vet att det är den armen man ska börja med när en tröja, blus eller skjorta ska sättas på.
Om anhörigstödet finns – varför får de anhöriga inte information om det?
– Först och främst måste ju vårdpersonalen berätta att stödet finns. Varför det inte alltid sker är svårt att säga, men det är tydligt att personalen måste vara proaktiv, säger Connie Lethin.
För att anhöriga ska tacka ja till hjälp krävs att de känner sig trygga med vårdpersonalen och att de känner att vårdpersonalen är tillgänglig för dem. Informationen från vårdpersonalen behöver vara tydlig
– De anhöriga måste också förstå att de är i behov av stödet, att det faktiskt kan hjälpa dem – vilket inte alltid är en insikt som kommer omedelbart. Det handlar ju till stor del om integritet också, om att ha nya personer hemma hos sig, säger Connie Lethin.
Länk till avhandling (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande (nytt fönster
Nytt sätt att avbilda alzheimer
Tau-PET är en ny avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. Forskarna bakom en fallstudie vid Lunds universitet menar att den kan få stor betydelse för att utveckla nya läkemedel.
Proteinet tau har en viktig funktion för transporten av olika ämnen i hjärnans nervceller. Personer med Alzheimers sjukdom har förhöjda nivåer av tau, vilket leder till inlagring av proteinet i hjärnans celler och så småningom till celldöd.
Tau-PET åskådliggör mängden av tau i hjärnan med hjälp av en röntgenkamera och en särskilt utvald radioaktiv molekyl. Fram tills nu har ingen haft exakt kunskap om hur väl denna bildmetod återger de faktiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella fallstudien visar emellertid att bild och verklighet överensstämmer väl.
– Tau-PET kan förbättra diagnostiken, men framför allt kan bildmetoden få stor betydelse vid utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Ruben Smith, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Intresset i forskarvärlden för avbildningsmetoder inriktade på tau är stort och ökar. En tillförlitlig bildåtergivning av tau-protein i hjärnan bedöms som en mer relevant markör och ett bättre diagnosverktyg än konkurrerande metoder som redan är i användning.
Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)
Proteinet tau har en viktig funktion för transporten av olika ämnen i hjärnans nervceller. Personer med Alzheimers sjukdom har förhöjda nivåer av tau, vilket leder till inlagring av proteinet i hjärnans celler och så småningom till celldöd.
Tau-PET åskådliggör mängden av tau i hjärnan med hjälp av en röntgenkamera och en särskilt utvald radioaktiv molekyl. Fram tills nu har ingen haft exakt kunskap om hur väl denna bildmetod återger de faktiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella fallstudien visar emellertid att bild och verklighet överensstämmer väl.
– Tau-PET kan förbättra diagnostiken, men framför allt kan bildmetoden få stor betydelse vid utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Ruben Smith, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Intresset i forskarvärlden för avbildningsmetoder inriktade på tau är stort och ökar. En tillförlitlig bildåtergivning av tau-protein i hjärnan bedöms som en mer relevant markör och ett bättre diagnosverktyg än konkurrerande metoder som redan är i användning.
Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster)
I det röda området i den avbildade hjärnan är koncentrationen av tau-protein störst. Illustr: Michael Schöll, Lunds univ.
Ovanlig alzheimer kräver särskild diagnostik
Glömska är inte alltid ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tidiga symptom kan i vissa fall vara svårigheter kopplade till språket. Denna ovanliga alzheimervariant kan endast upptäckas med särskild diagnostik.
Alla demenssjukdomar orsakar hjärnskador. Varför skadorna uppstår är långtifrån klarlagt men klart är att det varierar beroende på sjukdom. Vid alzheimer lagras små proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Till sjukdomen hör även fibriller – liknar små garnnystan – som bildas inne i nervcellerna.
Andra demenssjukdomar ger andra slags hjärnförändringar, ändå kan de i många fall yttra sig på samma sätt. Demenssymptomen beror nämligen främst på vilka delar av hjärnan som skadas. Att glömska och inlärningssvårigheter ofta är tidiga tecken vid alzheimer beror på att sjukdomen i regel skadar hippocampus först. Denna del av hjärnan spelar en avgörande roll för minnes- och inlärningsförmågan.
I sällsynta fall börjar Alzheimers sjukdom i de främre tinningloberna, delar som särskilt aktiveras när vi talar, läser och skriver. Då kan personen drabbas av försämrad ordförståelse, svårigheter att benämna saker och ett alltmer "upphackat" tal med grammatiska fel. Denna symptombild går under samlingsnamnet primär progressiv afasi (PPA) och orsakas vanligen av en annan demenssjukdom: frontotemporal demens.
Men PPA kan alltså även bero på alzheimer, något som lyfts fram i en ny studie i tidskriften Neurology. Forskare vid Northwestern University i Chicago konstaterar att denna grupp patienter är förbisedda. Eftersom minnesförmågan är intakt och de sällan uppvisar andra typiska tecken på Alzheimers sjukdom får de sällan korrekt diagnos. Det gör att de bland annat saknas i de läkemedelsprövningar som genomförs.
Chicagoforskarna framhåller att den diagnostik som vanligen används är otillräcklig för att upptäcka PPA-patienter md alzheimer. Deras studie visar att s k PET-kameraundersökningar med sikte på beta-amyloid – det protein som bildar alzheimerplacken – krävs för att urskilja PPA orsakad av Alzheimers sjukdom från PPA som beror på frontotemporal demens.
Magnus Westlander
Läs artikel i Neurology (nytt fönster)
Läs referat Northwestern University (nytt fönster)
Alla demenssjukdomar orsakar hjärnskador. Varför skadorna uppstår är långtifrån klarlagt men klart är att det varierar beroende på sjukdom. Vid alzheimer lagras små proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Till sjukdomen hör även fibriller – liknar små garnnystan – som bildas inne i nervcellerna.
Andra demenssjukdomar ger andra slags hjärnförändringar, ändå kan de i många fall yttra sig på samma sätt. Demenssymptomen beror nämligen främst på vilka delar av hjärnan som skadas. Att glömska och inlärningssvårigheter ofta är tidiga tecken vid alzheimer beror på att sjukdomen i regel skadar hippocampus först. Denna del av hjärnan spelar en avgörande roll för minnes- och inlärningsförmågan.
I sällsynta fall börjar Alzheimers sjukdom i de främre tinningloberna, delar som särskilt aktiveras när vi talar, läser och skriver. Då kan personen drabbas av försämrad ordförståelse, svårigheter att benämna saker och ett alltmer "upphackat" tal med grammatiska fel. Denna symptombild går under samlingsnamnet primär progressiv afasi (PPA) och orsakas vanligen av en annan demenssjukdom: frontotemporal demens.
Men PPA kan alltså även bero på alzheimer, något som lyfts fram i en ny studie i tidskriften Neurology. Forskare vid Northwestern University i Chicago konstaterar att denna grupp patienter är förbisedda. Eftersom minnesförmågan är intakt och de sällan uppvisar andra typiska tecken på Alzheimers sjukdom får de sällan korrekt diagnos. Det gör att de bland annat saknas i de läkemedelsprövningar som genomförs.
Chicagoforskarna framhåller att den diagnostik som vanligen används är otillräcklig för att upptäcka PPA-patienter md alzheimer. Deras studie visar att s k PET-kameraundersökningar med sikte på beta-amyloid – det protein som bildar alzheimerplacken – krävs för att urskilja PPA orsakad av Alzheimers sjukdom från PPA som beror på frontotemporal demens.
Magnus Westlander
Läs artikel i Neurology (nytt fönster)
Läs referat Northwestern University (nytt fönster)