Bilder från konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?"

Fredag den 16 mars samlades drygt 200 yrkesverksamma inom landets demensvård under temat
tvång och begränsningar. "Hur förverkliga nollvisionen" var rubriken på den konferens som
Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret arrangerade i Stockholm.

Konferensen inleddes med en videohälsning från nya äldreministern Lena Hallengren. Hon betonade bland
annat hur viktigt det är med en äldrevård där människors självbestämmande respekteras.

Dagens röda tråd var personcentrerad vård och omsorg. Medan nollvisionen för trafiken kretsar kring att
förebygga svåra krockar handlar det i demensvården om att förebygga svåra symptom. Här bidrar Svenskt
Demenscentrums med att utbilda Nollvisionsambassadörer som kan sprida kunskap om ett personcentrerat
arbetsätt lokalt. I dag finns 821 ambassadörer berättade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.


Bland de lärande exempel
som presenterades fanns Torsby i Värmland. När det första demensboendet
öppnade i kommunen trodde ingen på oss berättade Carina Stenmark, demenssjuksköterska, och Mona
Skogvang, undersköterska. Numera ingår de i ett mobilt demensteam som är tvärprofessionellt. Läkaren deltar
regelbundet i hembesök och de har regelbundna teamträffar med vårdcentralen.

– Men i början blev vi utslängda när vi föreslog att vårdcentralen skulle göra demensutredningar och ställa
diagnos, berättade Carina Stenmark.

De möttes av många fördomar.

– Att vi samlade nio galningar på samma ställe, att det skulle vara omöjligt och farligt. Men vi har inte satt in ett
enda lugnande medel sedan starten 1998, försäkrade Carina Stenmark.

Det handlar om att ta reda på vem personen är, kartlägga symptom och beteenden, flexibilitet och anhörigstöd.
Andra framgångfaktorer är genomförande- och bemötandeplaner, schemalagda och obligatoriska handledningar
samt digital signering så alla kan se vad som är utfört. Alla enheter i Torsby har utbildats i BPSD och alla
äldreboenden registrerar i SveDem. 


Välfärdsteknik kan minska tvång
och begränsningar, det visar erfarenheter från Västerås. Det fungerar med
öppna dörrar på demensboende om miljön ändras och ny teknik används berättade Erika Barreby, strateg, och
Maria Sandhagen, enhetschef på Hälleborgs äldreboende i Västerås. 

Även på andra håll finnns bra exempel på hur man kan skapa en personcentrerad miljö. Helle Wijk, docent och
sjuksköterska, beskrev betydelsen av färger, ljud, lukt och symboler. I stadsdelen Västra Göteborg har två
boenden ingått i ett projekt där man utvecklat personcentrad omvårdnad med hjälp av utbildningspaketet
Nollvision. Carina Herinksson, demenssjuksköterska, och Susanna Mateus-Gloria, undersköterska, pekade på att
reflektionsmöten varit en viktig del. Följden är att personalen blivit lugnare och fått en större acceptans för att
arbeta mer flexibelt.

Att det går att förebygga tvång även inom akutsjukvården via kunskap och ett genomtänkt arbetssätt gav Johan
Herlin Ejerhed, specialistläkare i intermedicin, på Danderyds sjukhus exempel på.

Kari Molin

 

 

 

 

 

 

Svenskt Demenscentrum, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm | tfn: 08 690 58 00 | e-post: info@demenscentrum.se

Loading   Sökning pågår