Senaste nytt

26 jan 2024

Nya läkemedel i fokus för internationellt möte  

 FORSKNING

I år kan det första nya alzheimerläkemedlet på över 20 år bli tillgängligt i Sverige. För patienter och anhöriga finns ändå skäl att tona ned förväntningarna. Det framkom vid ett internationellt möte i Nobel Forum som öppnades av Drottning Silvia och samlade en rad ledande experter.

Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.

Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.

Förbättrad diagnostik

Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.

– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.

Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.

Försämras långsammare

Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:

  • Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
  • Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
  • Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
  • Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
  • Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.

Patienter i tidig fas

Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.

Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar. 

– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.

Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.

Text & bild: Magnus Westllander
 

Lekanemab, den svenskutvecklade antikroppen, har redan godkänts som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA, Japan och Kina. För närvarande granskas den av EMA, EU:s läkemedelsmyndighet. Beslut om ett godkännande väntas till sommaren.

Lekanemab är långt ifrån den enda landvinningen inom alzheimerforskningen på senare år. Under symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments, som hölls den 18-19 januari i Stockholm, prisade de utländska gästerna sina svenska forskarkollegor för att ha lämnat flera viktiga bidrag.

Förbättrad diagnostik

Förutom lekanemab, som bygger på Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts forskning, pekade professor Christoph Hock, knuten till universitetet i Zurich, på utvecklingen av nya biomarkörer. Det har bidragit till en mer tillförlitlig diagnostik, något som har haft en stor betydelse bland annat för läkemedelsprövningarna.

– Flera tidiga studier med antikroppar kan ha misslyckats på grund av bristfällig diagnostik, många av studiedeltagarna har helt enkelt inte haft Alzheimers sjukdom, sade Christoph Hock.

Vid sidan av lekanemab har två andra antikroppar mot alzheimer fått stor uppmärksamhet: aducanumab (godkänd som läkemedel i USA, ej godkänd i EU) och donanemab (väntar på godkännande). Liksom lekanemab reducerar de amyloida plack (proteinansamlingar) och nivåerna av tauprotein i hjärnan.

Försämras långsammare

Detta stoppar inte Alzheimers sjukdom men patienternas kan försämras i långsammare takt, i genomsnitt 27 % (lekanemab) och 35 % (donanemab) jämfört med placebo. För de som har drabbats av denna svåra sjukdom väcker det givetvis förhoppningar. Men under Nobel Forum lyfte forskarna fram ett antal frågetecken och försvårande omständigheter:

  • Läkemedelsstudierna är på 18 månader. Kvarstår läkemedlens positiva effekter efter det?
  • Allvarliga biverkningar, i form av blödningar och svullnader i hjärnan, förekommer. Kan i sällsynta fall leda till döden.
  • Läkemedelskostnaden väntas bli hög, runt 250 000 kr/år poch patient (lekanemab).
  • Lekanemab ges som infusion varannan vecka. Var ska det ske? På landets minnesmottagningar är köerna för utredning idag långa.
  • Biverkningar behöver regelbundet övervakas med magnetkamera, undersökningar som spär på behandlingskostnaderna.

Patienter i tidig fas

Mycket talar för att en begränsad grupp av alzheimerpatienter kommer att åtminstone inledningsvis få tillgång till lekanemab, om det godkänns av EMA. Troligen handlar det om patienter i en tidig fas av sjukdomen. Professor Lars Lannfelt redovisade en särskild analys av denna grupp (låga nivåer av tau) i lekanemabstudien. 60 procent av gruppens patienter uppvisade till och med kliniska förbättringar efter 18 månaders behandling.

Bland forskarna i Nobel Forum fanns en bred enighet om att de positiva resultaten med antikroppar är ett genombrott för alzheimerforskningen. Det visar att forskarna är inne på rätt spår även om det även kan finnas andra spår som bidrar med nya pusselbitar. 

– Med tiden får vi mer data om hur de nya läkemedlen fungerar och kommer att bättre kunna kommunicera med patienterna om vad olika behandlingar kan betyda för dem, sade José L Molinuevo, medicine doktor och chef vid experimentell medicin, Lundbeck.

Symposiet Challenges for implementation of new Alzheimer Disease treatments arrangerades av professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet och Gunilla Johansson, Karolinska Institutet. Stiftelsen Gamla tjänarinnor stod för finansieringen.

Text & bild: Magnus Westllander
 

9 jan 2024

Forskning jämför digitala och traditionella minnestest 

 FORSKNING

Digital surfplatta eller papper och penna? En studie vid värmländska vårdcentraler jämför nya sätt att genomföra kognitiva tester med traditionella.

Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.

– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.

Pilot gav positiv respons 

Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
 
Bild på Anna Joelsson– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.

Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.

Tre grupper ingår

I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
 
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
 
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.

Utgår från samma material

– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
 
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
 
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.

Starta minnesutredningar tidgare 

Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.

 – Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.

Magnus Westlander
 
 
 
 
 
 
 

Studien genomförs inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och leds från Karolinska Institutet. Sex vårdcentraler deltar, belägna i de värmländska kommunerna Eda, Hagfors, Karlstad och Torsby.

– Syftet är att undersöka om digital test kan fungera lika bra eller bättre vid minnesutredningar än kognitiva test som görs traditionellt med papper och penna, säger Anna Joelsson, koordinator för studien och forskningssjuksköterska vid Centrum för klinisk forskning, Region Värmland.

Pilot gav positiv respons 

Studien har nyligen startat men det digitala testpaket som kommer att användas, utvecklat av vårdföretaget Geras Solutions (se faktaruta), har tidigare provats vid bland annat vårdcentralen i Torsby. Där har en pilotstudie genomförts med överlag positiv respons, säger Anna Joelsson som själv har en lång erfarenhet av att arbeta med minnesutredningar.
 
Bild på Anna Joelsson– Det verkar som många patienter upplevde den digitala testningen som mer varierande och stimulerande. Digital testning med surfplatta kan nog kännas mindre som ett förhör jämfört med när du har en testledare framför dig som ställer fråga efter fråga.

Den som söker sig till en vårdcentral i landet för minnessvikt eller andra kognitiva problem får i regel genomgå en basal minnesutredning (demensutredning). Kognitiva test är en viktig del av den. MMSE, Klocktest, RUDAS och MoCa är vanliga kognitiva tester som också rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna. Vilka som används i praktiken varierar dock mellan olika vårdcentraler.

Tre grupper ingår

I den pågående Värmlandsstudien delas patienterna in i tre grupper. En grupp får genomgå en minnesutredning med de kognitiva tester som vårdcentralen vanligen använder. Testerna genomförs av en testledare, oftast en sjuksköterska, med papper och penna.
 
– En annan patientgrupp kommer i stället att få testa sig digitalt. Med en surfplatta ska de lösa olika uppgifter och besvara frågor. Och så har vi en tredje grupp som kommer att få utföra testningen både digitalt och traditionellt, säger Anna Joelsson.
 
När alla delarna i minnesutredningen är klara gör distriktsläkaren på vårdcentralen sin bedömning och ställer en diagnos. Ett år senare kommer en specialistläkare att göra en motsvarande bedömning av samma patient.

Utgår från samma material

– Specialistläkaren utgår alltså från samma material vid sin bedömning av patienten. Hur ofta skiljer sig specialistläkarens diagnos från distriktsläkarens och kan man se några skillnader mellan de olika patientgrupperna – det är ett par frågor vi vill ha svar på, säger Anna Joelsson.
 
Målet år att minst 300 patienter ska ingå i studien. Patienterna får inte ha någon demensdiagnos sedan tidigare. I övrigt kan alla som vänder sig till vårdcentralerna med kognitiva problem, är över 45 år och förstår svenska eller engelska ingå i studien.
 
– Nästa höst hoppas vi ha ett tillräckligt stort underlag. Då får vi återkomma till resultaten.

Starta minnesutredningar tidgare 

Anna Joelsson döljer inte att hon har vissa förhoppningar på den digitala testningen. Om studien visar att den fungerar bra ser hon nya möjligheter.

 – Många som tycker att deras minne börjar svikta går inte till sin vårdcentral. Att få inloggningsuppgifter och kunna testa sig i lugn och ro i hemmet med en surfplatta kan säkert upplevas som mindre laddat för många. På så sätt kan man påbörja många minnesutredningar i ett tidigare skede och fånga upp patienter tidigare i sjukdomsförloppet, säger Anna Joelsson.

Magnus Westlander
 
 
 
 
 
 
 

Geras Solutions digitala testpaket
18 dec 2023

Bristande kunskap om alzheimer bland allmänheten 

 FAKTA OM DEMENS

Oron är stor för att själv drabbas av alzheimer, ändå är det många som inte vart man ska vända sig vid tidiga tecken på sjukdomen. Det visar en ny enkätundersökning.

Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.

På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.

Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)

Drygt 1 000 svenskar 18–84 år har fått rad besvara en rad frågor om Alzheimers sjukdom. Mer än hälften uppger att de känner någon som har eller har haft sjukdomen. 70 procent kan ändå inte uppge fler tidiga tecken på alzheimer än minnesproblem. 60 procent vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd om man märker att man själv eller någon i ens närhet uppvisar tecken som kan tyda på alzheimer.

På frågan om de känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom svarar 2 av 5 ja. Fler kvinnor än män uppger att de är oroliga.

Undersökning är gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Läs den i sin helhet på Hjärnfondens webb (nytt fönster)

13 dec 2023

Upplands-Bro på väg mot en Stjärnmärkt äldreomsorg 

 ARBETA MED DEMENS

I Upplands-Bro råder feststämning i kommunhuset. Dagen före Lucia tilldelas fem enheter diplom som bevis på att de har blivit Stjärnmärkta. Nästa år ska den Stjärnmärkta skaran utökas och omfatta all äldreomsorg i kommunen.
 

I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.

– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.

bild från diplomering

 

Fördel med förankring 

Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.

Initiativ av Årets chef 

Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.

Bra utbildningsmaterial 

En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.

– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.

Text & foto: Magnus Westlander

 
 
 
 

I kommunhusets matsal minglar inte bara personal från de Stjärnmärkta enheterna i Upplands-Bro: Solrosen (dagverksamhet), Destinys care (hemtjänst), biståndsenheten, Kungsgården och Norrgården (äldreboende). Även Mitra Ghannad, socialchef, Anders Åkerling, kommunfullmäktiges ordförande, och Tina Teljstedt, ordförande i Äldre- och omsorgsnämnden, är på plats för att gratulera sina medarbetare.

– Det här är så fantastiskt roligt. I början av året beslutade äldrenämnden att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen skulle stjärnmärkas, det gäller både privata utförare och enheter i kommunal regi. Nu är redan fem klara och flera andra är på gång, säger en entusiastisk Tina Teljstedt.

bild från diplomering

 

Fördel med förankring 

Även Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som idag delar ut diplomen, är påtagligt nöjd och imponerad över hur Upplands-Bro har tagit sig an utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Att ha förankring högst upp i organisationen, från den politiska nivån, är en stor fördel. Det ger bättre förutsättningar för att kunna genomföra utbildningsmodellen och att fortsätta utvecklas efter att enheterna blivit Stjärnmärkta, säger hon.

Initiativ av Årets chef 

Initiativet till Stjärnmärkt i Upplands-Bro kommer från Mirjam Brocknäs, enhetschef som även kan titulera sig Årets chef, en utmärkelse hon har fått av föreningen Gott ledarskap inom demensvården. Hennes engagemang i bland annat konst och dans för personer med demenssjukdom har väckt uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Idag har hon tagit ett steg tillbaka och står stolt och njuter av alla fina ord som hennes medarbetare får.

Bra utbildningsmaterial 

En av dem är demenssjuksköterskan Nathalie Ekholm. Hon – och kollegan Benaz Amin – utbildades till Stjärninstruktör vid Svenskt Demenscentrum och har därefter hållit i Stjärnmärkts fyra utbildningssteg för medarbetarna i Upplands-Bro.

– Som Stjärninstruktör får du ett väldigt bra utbildningsmaterial att utgå ifrån, det betonar verkligen det personcentrerade arbetssättet. Ser fram emot att Svenskt Demenscentrum nu anpassar det för att även kunna användas inom LSS-området, säger Nathalie Ekholm.

Text & foto: Magnus Westlander

 
 
 
 

13 dec 2023

Om minnet – ett nytt avsnitt av Demenspodden 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS |Poddradio

Demensläkaren Wilhelmina Hoffman berättar om hur minnet fungerar och vilken typ av minnesproblem vi bör vara uppmärksamma på. Hör också undersköterskan Paola Olin som genomför minnestester på en vårdcentral.

11 dec 2023

Webbinarium 24 januari: Sömlös vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 24 januari, kl. 13.30 – 16.00, arrangerar Svenskt Demenscentrum det första webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg.

Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.

Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!


Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)


 

Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.

Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!


Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)


 

6 dec 2023

Filmer: Upptäcka och bedöma smärta 

 ARBETA MED DEMENS

Varannan person med kognitiv sjukdom har ont, ofta utan att vårdpersonal eller anhöriga är medvetna om det. Här följer tre filmer som visar hur smärta kan yttra sig, upptäckas och bedömas.

Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.


Ladda ned presentationerna från webbinariet, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.


 

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2


Presentationer från webbinariet, 31 januari 2024

  • Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
    Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid)
  • Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
    Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid)
  • SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
    Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)

Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.


Ladda ned presentationerna från webbinariet, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.


 

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2


Presentationer från webbinariet, 31 januari 2024

  • Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
    Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid)
  • Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
    Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid)
  • SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
    Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)
29 nov 2023

Populär bok nu på spanska 

 LEVA MED DEMENS

En bok för dig med demenssjukdom har nu översatts till spanska. Un libro para usted con demencia kan laddas ned som pdf och släpps i tryckt form i januari 2024.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

Un libro para usted con demencia (En bok för dig med demenssjukdom)

Ladda ned boken som pdf (nytt fönster)

29 nov 2023

15 februari: Inspiration online för dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS

Den 15 februari arrangerar Svenskt Demenscentrum ett inspirationswebbinarium för dagverksamheter. Fem dagverksamheter delar med sig av tips, arbetssätt och resultat från utvecklingsprojeketet DAGS.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

22 nov 2023

Stjärnmärkt öppnar för LSS-området 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Under nästa år blir Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt tillgänglig även för medarbetare inom LSS. En pilotutbildning pågår i Stockholm och Huddinge.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Fakta | LSS

LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslagstiftning som omfattar personer med intellektuell funktionsnedsättning.