Senaste nytt

7 maj 2024

Nya avhandlingar inom demensområdet 

 FORSKNING

Det har kommit två nya avhandlingar inom demensområdet, en om stödbehoven för partnervårdare, en annan om livssituationen för yngre med kognitiv sjukdom.

Fyra kritiska punkter

Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, har undersökt hur yngre personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med avhandlingen har varit att öka kunskapen om så kallade kritiska punkter och transitioner, det vill säga övergångarna mellan två stabila perioder i sjukdomsförloppet. Särskilt fyra kritiska punkter visade sig i studien: att få diagnosen, att sluta arbeta i förtid, att inte bli beviljad stödinsatser och att flytta till särskilt boende.

– Mycket av tidigare forskning har fokuserat på behoven hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Det finns ett stort behov av att öka förståelsen för yngre personers behov och jag hoppas att min avhandling kan bidra till att sprida kunskap om deras specifika behov, säger Malin Aspö.

Avhandlingen visar att mer kunskap om behoven hos yngre personer med kognitiv sjukdom behövs hos bland andra biståndshandläggare, men också utanför hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis hos arbetsgivare och Försäkringskassan.

Partnervårdarens unika roll

Vid Dalarna Högskola har Marcus Falk Johansson disputerat i vårdvetenskap. Avhandlingen For better and for worse - till death do us part undersöker partnervårdares särprägel och betonar påverkan av det delade livet med personen med demenssjukdom. Ensamhet, känslor av fångenskap och den äktenskapliga relationen spelar en avgörande roll i formandet av deras uppfattning sin livssituation.

– Partners som blir anhörigvårdare befinner sig i en unik situation som skiljer sig från andra anhöriga. Det är en komplex livs- och omsorgssituation, där olika aspekter påverkar deras upplevelser bortom deras partners ibland omfattande omsorgsbehov, säger Marcus Falk Johansson.

Mer information behövs

Marcus Falk Johanssons forskning visar att många personer som vårdar en partner med demenssjukdom i hög grad upplever att de är ensamma i sitt vårdande och inte ens hälften av dem känner till rätten att få stöd. En ännu mindre del av dem mottar eller har blivit erbjudna stöd. Samhället behöver alltså bli bättre på att informera om vilket stöd som finns att få och hur man kan få stöd som vårdare. 

Slutsatserna är särskilt viktiga för partnervårdare, men även beslutsfattare och praktiker kan dra nytta av insikterna för att driva positiva förändringar inom äldreomsorgspolitik och tillvägagångssätt.

Fyra kritiska punkter

Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, har undersökt hur yngre personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med avhandlingen har varit att öka kunskapen om så kallade kritiska punkter och transitioner, det vill säga övergångarna mellan två stabila perioder i sjukdomsförloppet. Särskilt fyra kritiska punkter visade sig i studien: att få diagnosen, att sluta arbeta i förtid, att inte bli beviljad stödinsatser och att flytta till särskilt boende.

– Mycket av tidigare forskning har fokuserat på behoven hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Det finns ett stort behov av att öka förståelsen för yngre personers behov och jag hoppas att min avhandling kan bidra till att sprida kunskap om deras specifika behov, säger Malin Aspö.

Avhandlingen visar att mer kunskap om behoven hos yngre personer med kognitiv sjukdom behövs hos bland andra biståndshandläggare, men också utanför hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis hos arbetsgivare och Försäkringskassan.

Partnervårdarens unika roll

Vid Dalarna Högskola har Marcus Falk Johansson disputerat i vårdvetenskap. Avhandlingen For better and for worse - till death do us part undersöker partnervårdares särprägel och betonar påverkan av det delade livet med personen med demenssjukdom. Ensamhet, känslor av fångenskap och den äktenskapliga relationen spelar en avgörande roll i formandet av deras uppfattning sin livssituation.

– Partners som blir anhörigvårdare befinner sig i en unik situation som skiljer sig från andra anhöriga. Det är en komplex livs- och omsorgssituation, där olika aspekter påverkar deras upplevelser bortom deras partners ibland omfattande omsorgsbehov, säger Marcus Falk Johansson.

Mer information behövs

Marcus Falk Johanssons forskning visar att många personer som vårdar en partner med demenssjukdom i hög grad upplever att de är ensamma i sitt vårdande och inte ens hälften av dem känner till rätten att få stöd. En ännu mindre del av dem mottar eller har blivit erbjudna stöd. Samhället behöver alltså bli bättre på att informera om vilket stöd som finns att få och hur man kan få stöd som vårdare. 

Slutsatserna är särskilt viktiga för partnervårdare, men även beslutsfattare och praktiker kan dra nytta av insikterna för att driva positiva förändringar inom äldreomsorgspolitik och tillvägagångssätt.

29 apr 2024

Göteborgare sökes till stor alzheimerstudie 

 FORSKNING

Digitala minnestester och blodprover – med den kombinationen ska förutsättningarna för tidigare diagnoser vid Alzheimers sjukdom prövas. Vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen ingår i en studie som leds av Göteborgs universitet och som nu öppnar för anmälan.

Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.

– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.

Tester i hemmiljö

I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.

Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.

Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.

Framtiden i primärvården

Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.

– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.

REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)

Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)

Studien heter REAL AD och vänder sig till alla personer i åldern 50–80 år som inte har en demensdiagnos och som kan ta sig till en av de drygt hundra vårdcentralerna inom Närhälsan i Västra Götaland. Alla som uppfyller kriterierna kan delta oavsett vilken vårdcentral de är listade på. Minst 3 000 deltagare behövs.

– Det här är ett rejält ambitiöst projekt och det har varit en enorm utmaning att demokratisera studien. Den ska återspegla både stad och landsbygd, vara tillgänglig för så många deltagare som möjligt och involvera hela Närhälsan, vilket betyder att även de mest avlägsna vårdcentralerna måste kunna vara med vad gäller provhantering och provtransporter, säger Michael Schöll, professor vid Göteborgs universitet och forskningsledare för REAL AD.

Tester i hemmiljö

I studien testas först kognitionen, alltså minnet och tankeförmågan, med hjälp av digitala verktyg och på egen hand. Rekommendationen är att det görs hemma och i lugn och ro. Deltagarna erbjuds sedan att lämna ett blodprov på något av de totalt 111 provtagningsställena.

Deltagarna kan genomföra de digitala kognitionstesterna i ytterligare tre omgångar, efter 18, 27 och 36 månader, och även lämna ett andra blodprov efter 18 månader. Testerna går relativt snabbt och kan göras på alla fyra språken.

Det görs även en separat studie med ett mindre antal slumpmässigt utvalda deltagare som även undersöks kliniskt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att bekräfta resultaten av de digitala kognitionstesterna och blodanalyserna. Den kliniska delen av studien utförs på sjukhusets minnesmottagning i samarbete med professor och överläkare Silke Kern.

Framtiden i primärvården

Forskningen tar sikte på tidig diagnostik med avstamp i de digitala kognitiva testerna och blodmarkörerna. Om kombinationen av verktygen fungerar för att upptäcka tidiga sjukdomstecken hos den allmänna befolkningen är förhoppningen att de ska användas inom primärvård framöver.

– Att diagnoserna måste komma tidigare är vedertaget, också med tanke på att det väntar nya läkemedel runt hörnet. Flertalet diagnoser ställs inom primärvården, därför måste diagnostiken stärkas där, och kunskap behövs om det kan vara möjligt att screena för alzheimer hos den allmänna befolkningen, säger Michael Schöll.

REAL AD har en egen hemsida med information även på arabiska, finska och engelska, www.realad.se (nytt fönster)

Läs hela pressmedelandet, Göteborgs universitet (nytt fönster)

Läs mer om liknande studier

Läs artikel från innovationsmilljön PREDEM, Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler

25 apr 2024

Nu kan kommuner nominera till Queen Silvia Nursing Award 

 ARBETA MED DEMENS

För att hylla engagemang och innovation hos vårdpersonal i Sverige öppnar Queen Silvia Nursing Award upp för nomineringar från svenska kommuner. Detta är en utveckling av priset som tidigare bara tagit emot individuella tävlingsbidrag baserade på idéer om förbättring.

Mellan 1 april och 1 november 2024 har svenska kommuner chansen att lyfta fram sitt favoritprojekt genom att nominera den sjuksköterska eller undersköterska som har varit drivande för att genomföra projektet. För att kunna nomineras ska projektet ha bidragit till att höja livskvaliteten eller vården för äldre eller personer som lever med demenssjukdom. Vinnaren belönas med prissumman 60 000 SEK.

Projekten som nomineras ska ha dokumenterade positiva resultat som exempelvis kan inkludera förbättrad livskvalitet för målgruppen, effektivare vårdmetoder, ökad tillfredsställelse bland både vårdtagare och personal, eller nya sätt att använda teknologi för att förbättra vården.

Läs mer information och skicka efter nomineringsformulär här. (Nytt fönster.)
Du kan också mejla till: nominering@queensilvianursingaward.se
För mer information, vänligen kontakta: Sophie Lu-Axelsson +46 72 246 1096

Mellan 1 april och 1 november 2024 har svenska kommuner chansen att lyfta fram sitt favoritprojekt genom att nominera den sjuksköterska eller undersköterska som har varit drivande för att genomföra projektet. För att kunna nomineras ska projektet ha bidragit till att höja livskvaliteten eller vården för äldre eller personer som lever med demenssjukdom. Vinnaren belönas med prissumman 60 000 SEK.

Projekten som nomineras ska ha dokumenterade positiva resultat som exempelvis kan inkludera förbättrad livskvalitet för målgruppen, effektivare vårdmetoder, ökad tillfredsställelse bland både vårdtagare och personal, eller nya sätt att använda teknologi för att förbättra vården.

Läs mer information och skicka efter nomineringsformulär här. (Nytt fönster.)
Du kan också mejla till: nominering@queensilvianursingaward.se
För mer information, vänligen kontakta: Sophie Lu-Axelsson +46 72 246 1096

Mer om Queen Silvia Nursing Award och Swedish Care International

Queen Silvia Nursing Award grundades 2012 av organisationerna Swedish Care International och Forum For Elderly Care. Den första vinnaren tillkännagavs 2013. Idag finns det sammanlagt 50 vinnare av Queen Silvia Nursing Award runt om i världen. Queen Silvia Nursing Award uppmuntrar sjuksköterskor, undersköterskor och studenter inom dessa yrken att bidra med sina idéer och innovationer för att förbättra kvaliteten på vården för äldre och personer som lever med demens.

Swedish Care International (SCI) är en Stockholmsbaserad organisation som drivs av engagemang i globala demografiska förändringar och den ökande förekomsten av demens i våra samhällen. SCI är en av de medgrundande organisationerna till Queen Silvia Nursing Award, Dementia Forum X och Geras Solutions.

25 apr 2024

Webbinarium 15 maj: Sömlös vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu är anmälan till webinarium 2 om Sömlös vård och omsorg öppen. 

Projektet Sömlös vård och omsorg handlar om att lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom. Målet är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

I det andra avgiftsfria webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg analyserar vi bland annat resultaten från den kartläggning som genomfördes i början av 2024.

Registrera dig här (Öppnas i nytt fönster.)

Program för webbinariet (med reservation för ändringar):

14.00
Välkommen! 
Lärande exempel: Arbete med Proaktiv SIP, samarbete mellan region-kommun i Lerum

14.30
Aktuellt läge för sömlös vård och omsorg; slutsatser så här långt baserat på två enkäter som besvarats av medarbetare och ledning under februari 2024

15.15 
Panelsamtal: Hur får vi förloppen att vävas samman?

15.35 
Presentation av Socialstyrelsen

15.50-16.00
Information om höstens seminarium 2 oktober
Tack för idag! 

Webbinariet organiseras av Svenskt Demenscentrum och kommer att spelas in.
VARMT VÄLKOMMEN!

Projektet Sömlös vård och omsorg handlar om att lyfta och tydliggöra det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet, framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner, och Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom. Målet är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

I det andra avgiftsfria webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg analyserar vi bland annat resultaten från den kartläggning som genomfördes i början av 2024.

Registrera dig här (Öppnas i nytt fönster.)

Program för webbinariet (med reservation för ändringar):

14.00
Välkommen! 
Lärande exempel: Arbete med Proaktiv SIP, samarbete mellan region-kommun i Lerum

14.30
Aktuellt läge för sömlös vård och omsorg; slutsatser så här långt baserat på två enkäter som besvarats av medarbetare och ledning under februari 2024

15.15 
Panelsamtal: Hur får vi förloppen att vävas samman?

15.35 
Presentation av Socialstyrelsen

15.50-16.00
Information om höstens seminarium 2 oktober
Tack för idag! 

Webbinariet organiseras av Svenskt Demenscentrum och kommer att spelas in.
VARMT VÄLKOMMEN!

23 apr 2024

Stjärnmärkt inspiration på Nalen  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Tisdag den 22 april var det fullsatt i det anrika danspalatset Nalen i Stockholm. Några swingpjattar syntes inte till men inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna samlade däremot vårdpersonal från både Stjärnmärkta enheter och sådana som siktar på att bli det.

Det var tredje året i följd som Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem ägnade en heldag åt utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Stjärnmärkta enheter, arbetsplatser som genomfört utbildningsmodellen, finns snart i hela landet.

– Sammanlagt rör det sig om 410 stycken och nästa vecka kommer ytterligare ett tiotal verksamheter att bli Stjärnmärkta. Totalt har vi utbildat 1750 Stjärninstruktörer, det är ju fantastiska siffror, sade Laila Becker, som arbetar med utbildningsmodellen vid Svenskt Demenscentrum.

All äldreomsorg stjärnmärks

Vissa kommuner har satsat brett. Mirjam Brocknäs, verksam i Upplands-Bro och utsedd till Årets chef, berättade att all äldreomsorg i kommunen, både kommunalt och privat drivna, arbetar för att bli Stjärnmärkta.

I Sundsvall handlar det om 14 särskilda boenden. En del är redan klara med utbildningsmodellen, de övriga är i slutfasen och när de har gått i mål kommer kommunens samtliga särskilda boenden att vara Stjärnmärkta.

Roligare att gå till jobbet

Lena Gustavsson vid Sundsvalls demenscentrum presenterade siffror på att stjärnmärkningen faktiskt får betydelse. Genom att använda frågeformulär (P-CAT och PDC) före och efter utbildningssatsningen kunde hon bland annat se att personalen nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, att deras kunskap om personerna levnadshistoria har ökat och att dubbelt så många (!) uppger att det är roligt att gå till jobbet.

Under dagen diskuterades både utmaningar och framgångsfaktorer med utbildningsmodellen. Chefer från Ekparkens vård- och omsorgboende i Göteborg samt äldrekurator och biståndshandläggare från stadsdelen Farsta lyfte bland annat Checklista demens som ett i grunden bra verktyg men också att tidsbrist gör att den används inte lika mycket som man önskar.

Inspirerande föreläsningar

Vid sidan av Stjärnmärkt hölls en rad inspirerande föreläsningar. Mirjam Brocknäs visade lustfyllt hur dans och måleri kan berika personer med demenssjukdom. Lars-Christer Hydén, professor vid Linköpings universitet, påminde om att en kognitiv funktionsnedsättning alltid innebär en kommunikativ funktionsnedsättning.

Cecilia Svanberg, dietist i Växjö, pekade på att maten bara är en del av måltiden. Hon gav många handfasta exempel på hur måltidssituationen kan förbättras för att skapa ökad trivsel och förebygga undernäring.

Liksom tidigare år blev årets inspirationsdag snabbt fullbokad. En tröst för er som inte fick plats: Sikta mot stjärnorna är tillbaka 2025.
 

All äldreomsorg stjärnmärks

Vissa kommuner har satsat brett. Mirjam Brocknäs, verksam i Upplands-Bro och utsedd till Årets chef, berättade att all äldreomsorg i kommunen, både kommunalt och privat drivna, arbetar för att bli Stjärnmärkta.

I Sundsvall handlar det om 14 särskilda boenden. En del är redan klara med utbildningsmodellen, de övriga är i slutfasen och när de har gått i mål kommer kommunens samtliga särskilda boenden att vara Stjärnmärkta.

Roligare att gå till jobbet

Lena Gustavsson vid Sundsvalls demenscentrum presenterade siffror på att stjärnmärkningen faktiskt får betydelse. Genom att använda frågeformulär (P-CAT och PDC) före och efter utbildningssatsningen kunde hon bland annat se att personalen nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, att deras kunskap om personerna levnadshistoria har ökat och att dubbelt så många (!) uppger att det är roligt att gå till jobbet.

Under dagen diskuterades både utmaningar och framgångsfaktorer med utbildningsmodellen. Chefer från Ekparkens vård- och omsorgboende i Göteborg samt äldrekurator och biståndshandläggare från stadsdelen Farsta lyfte bland annat Checklista demens som ett i grunden bra verktyg men också att tidsbrist gör att den används inte lika mycket som man önskar.

Inspirerande föreläsningar

Vid sidan av Stjärnmärkt hölls en rad inspirerande föreläsningar. Mirjam Brocknäs visade lustfyllt hur dans och måleri kan berika personer med demenssjukdom. Lars-Christer Hydén, professor vid Linköpings universitet, påminde om att en kognitiv funktionsnedsättning alltid innebär en kommunikativ funktionsnedsättning.

Cecilia Svanberg, dietist i Växjö, pekade på att maten bara är en del av måltiden. Hon gav många handfasta exempel på hur måltidssituationen kan förbättras för att skapa ökad trivsel och förebygga undernäring.

Liksom tidigare år blev årets inspirationsdag snabbt fullbokad. En tröst för er som inte fick plats: Sikta mot stjärnorna är tillbaka 2025.
 

18 apr 2024

Rehabilitering kan bli prioriterad inom demensvården 

 ARBETA MED DEMENS

Rehabilitering ska få en central roll i demensvården. Det föreslår Socialstyrelsen i sitt underlag till den uppdaterade demensstrategin. Fysioterapeuter välkomnar beskedet.

Under arbetet med att uppdatera den nuvarande demensstrategin bjöd Socialstyrelsen bland annat in sex fysioterapeuter som experter och det har gett resultat. Underlaget är nu överlämnat till regeringen och i det föreslås rehabilitering för första gången bli ett prioriterat område – som dessutom ska komma in tidigt och följas upp under hela sjukdomsförloppet.

– Det här kommer förhoppningsvis göra så att fler personer med demenssjukdom får tillgång till rehabilitering, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet och en av de inbjudna experterna till tidningen Fysioterapi. Det kommer också bli tydligt att det är för få fysioterapeuter som jobbar med den här gruppen. Fler kommer behöva rekryteras.

Erik Rosendahl och flera andra fysioterapeuter har länge försökt lyfta rehabilitering inom demensvården så att den ska ses som lika självklar vid demenssjukdomar som vid andra kroniska, neurologiska och progredierande sjukdomar. Enligt honom finns det flera orsaker till att det har varit svårt att få gehör. Fysioterapin har varit dåligt representerad i den kliniska demensvården och själva begreppet ”rehabilitering” har ofta missuppfattats som något som bara är aktuellt för den som kan återfå sin förmåga fullt ut.

– Men det blir väldigt konstigt att resonera så när rehabilitering är självklar vid sjukdomar som till exempel Parkinson och MS. Så vi har bemött den bristande kunskapen med forskning som visar att personer med demenssjukdom kan få minst lika bra effekt av träning som andra grupper. Och nu har det äntligen gett utdelning, säger Erik Rosendahl.

Källa: Fysioterapi 2/2024
 

Under arbetet med att uppdatera den nuvarande demensstrategin bjöd Socialstyrelsen bland annat in sex fysioterapeuter som experter och det har gett resultat. Underlaget är nu överlämnat till regeringen och i det föreslås rehabilitering för första gången bli ett prioriterat område – som dessutom ska komma in tidigt och följas upp under hela sjukdomsförloppet.

– Det här kommer förhoppningsvis göra så att fler personer med demenssjukdom får tillgång till rehabilitering, säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet och en av de inbjudna experterna till tidningen Fysioterapi. Det kommer också bli tydligt att det är för få fysioterapeuter som jobbar med den här gruppen. Fler kommer behöva rekryteras.

Erik Rosendahl och flera andra fysioterapeuter har länge försökt lyfta rehabilitering inom demensvården så att den ska ses som lika självklar vid demenssjukdomar som vid andra kroniska, neurologiska och progredierande sjukdomar. Enligt honom finns det flera orsaker till att det har varit svårt att få gehör. Fysioterapin har varit dåligt representerad i den kliniska demensvården och själva begreppet ”rehabilitering” har ofta missuppfattats som något som bara är aktuellt för den som kan återfå sin förmåga fullt ut.

– Men det blir väldigt konstigt att resonera så när rehabilitering är självklar vid sjukdomar som till exempel Parkinson och MS. Så vi har bemött den bristande kunskapen med forskning som visar att personer med demenssjukdom kan få minst lika bra effekt av träning som andra grupper. Och nu har det äntligen gett utdelning, säger Erik Rosendahl.

Källa: Fysioterapi 2/2024
 

Läs mer

Här kan du ladda hem Socialstyrelsens Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, 2024. (Öppnas i nytt fönster.)

4 apr 2024

Ny webbutbildning för LSS-personal 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu släpper Svenskt Demenscentrum en reviderad version av kartläggningsverktyget Tidiga tecken och en ny webbutbildning med samma namn. Tidiga tecken ingår i utbildningsmodellen Stjärnmärkt-LSS.

Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg för personal på gruppbostäder och serviceboenden inom LSS-området. Det används för att fånga upp förändringar i hälsa, beteenden och kognition hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidiga tecken består av ett formulär med frågor som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

För att få tillgång till Tidiga tecken behöver du först genomföra vår nya webbutbildning med samma namn. Den är tillgänglig på vår utbildningsportal och innehåller fyra instruktionsfilmer, ett avsnitt om personer med intellektuell funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv, en skriftlig handledning och ett lättläst häfte om att åldras. 

När du genomfört webbutbildningen kan du ladda ned kartläggningsverktyget Tidiga tecken som ifyllningsbar pdf från utbildningsportalen.

Läs mer om Tidiga tecken under Arbeta med demens

Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg för personal på gruppbostäder och serviceboenden inom LSS-området. Det används för att fånga upp förändringar i hälsa, beteenden och kognition hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidiga tecken består av ett formulär med frågor som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

För att få tillgång till Tidiga tecken behöver du först genomföra vår nya webbutbildning med samma namn. Den är tillgänglig på vår utbildningsportal och innehåller fyra instruktionsfilmer, ett avsnitt om personer med intellektuell funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv, en skriftlig handledning och ett lättläst häfte om att åldras. 

När du genomfört webbutbildningen kan du ladda ned kartläggningsverktyget Tidiga tecken som ifyllningsbar pdf från utbildningsportalen.

Läs mer om Tidiga tecken under Arbeta med demens

3 apr 2024

Största kartläggningen av demenssjukdom i Sverige 

 FORSKNING

Vid Karolinska Institutet pågår den hittills största kartläggningen av kognitiv svikt och demenssjukdom i Sverige. Den ska ge ny kunskap genom att länka samman patientdata från olika register och studier.
 

Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.

Bild på Emil Aho– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Länkar samman patientdata

Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
 
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.

Många diagnoser i primävården 

– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
 
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
 
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.

Analyser i höst

Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
 
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)

Text: Magnus Westlander

Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.

Bild på Emil Aho– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Länkar samman patientdata

Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
 
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.

Många diagnoser i primävården 

– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
 
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
 
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.

Analyser i höst

Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
 
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)

Text: Magnus Westlander

27 mar 2024

Namninsamling för att prioritera demensfrågor i Europa 

 LEVA MED DEMENS

Inför valet till Europaparlamentet i juni har Alzheimer Europe startat en kampanj, tillsammans med Demensförbundet och sina andra medlemsorganisationer. Syftet är att göra demens till en prioriterad fråga för unionens beslutsfattare.

Kampanjen består av tre bärande delar:

  • Helsingforsmanifestet – en lägesbeskrivning när det gäller demens i Europa med specifika krav på EU-kommissionens institutioner och nationella regeringar.
  • Demenslöftet 2024 – ett åtagande för politiker som kandiderar till valet till Europaparlamentet att skriva under, och lova sitt stöd för prioriteringar av demens inom områdena hälsa, forskning, funktionsrätt och anhörigstöd.
  • Namnlistan ”Call to action” – en uppmaning från allmänheten till europeiska beslutsfattare att prioritera demens som en politisk fråga och genomföra åtgärderna i Helsingforsmanifestet.

Vi på Svenskt Demenscentrum stöjder kampanjen. Gör som vi och skriv under namnlistan!

Kampanjen består av tre bärande delar:

  • Helsingforsmanifestet – en lägesbeskrivning när det gäller demens i Europa med specifika krav på EU-kommissionens institutioner och nationella regeringar.
  • Demenslöftet 2024 – ett åtagande för politiker som kandiderar till valet till Europaparlamentet att skriva under, och lova sitt stöd för prioriteringar av demens inom områdena hälsa, forskning, funktionsrätt och anhörigstöd.
  • Namnlistan ”Call to action” – en uppmaning från allmänheten till europeiska beslutsfattare att prioritera demens som en politisk fråga och genomföra åtgärderna i Helsingforsmanifestet.

Vi på Svenskt Demenscentrum stöjder kampanjen. Gör som vi och skriv under namnlistan!

25 mar 2024

Umeå samverkar med regionen kring Min pärm 

 ARBETA MED DEMENS

Umeå kommun och Region Västerbotten har inkluderat Min pärm i sina samverkansrutiner. Demensansvarig på hälsocentralen överlämnar pärmen till patienten vid återbesöket 2 – 4 veckor efter diagnos.

– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.

Verktyg för samtal

Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.  

– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.

Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.

Umeå går i bräschen

 –  Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.

Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.

Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li

 

– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.

Verktyg för samtal

Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.  

– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.

Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.

Umeå går i bräschen

 –  Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.

Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.

Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li

 

Fakta om Min pärm

Bild på Min pärmLäs mer om Min pärm under Leva med demens. Min pärm kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Vid beställning av minst 200 exemplar ges en mängdrabatt på 10 procent, mejla info@demenscentrum.se