Intervjuer | artiklar

Digital minnesmottagning blir allmän sjukvård 

I höst blir Minnesmottagningen.se en del av den offentligt finansierade vården. Silvialäkaren Vasil Pema hoppas att videosamtal och digital testning kan avlasta vårdcentralerna och påskynda utredningar av kognitiv svikt.

 

I dag dröjer det oftast många veckor innan en minnesutredning påbörjas och ännu längre tills den är klar. Med Minnesmottagningen.se kan utredningen starta redan hemma i soffan, utan att man först kontaktat sin vårdcentral. Det enda som krävs är en smartphone eller surfplatta och att Minnesmottagningens app laddas ned från Internet.

–  Vi har arbetat med att digitalisera allt som är möjligt att digitalisera i en minnesutredning. Övriga delar sköts via videosamtal med sjuksköterska och läkare i appen samt via remisser för blodprov och datortomografi, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat Minnesmottagningen.se i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Omfattas av sjukvårdstaxan

Geras Solutions har nu ingått ett avtal med Region Sörmland. Minnesmottagningen.se blir därmed automatiskt tillgänglig i hela landet och användaren betalar patientavgift enligt regionernas sjukvårdstaxa. Via appen kan en minnesutredning starta i lugn och ro i hemmet, med hjälp av en anhörig om det behövs.

I appen får personen först svara på ett antal inledande frågor. Svaren indikerar om det finns skäl att gå vidare med en utredning. Om så är fallet får personen ett videosamtal med sjuksköterska och genomföra bland annat ett nyligen utvecklat kognitivt test på sin smartphone eller surfplatta.

Det kognitiva testet har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare forskning på testet och metoden i stort har genomförts tillsammans med Umeå Universitet och Högskolan Väst.

Utredningen fortsätter

I dag dröjer det oftast många veckor innan en minnesutredning påbörjas och ännu längre tills den är klar. Med Minnesmottagningen.se kan utredningen starta redan hemma i soffan, utan att man först kontaktat sin vårdcentral. Det enda som krävs är en smartphone eller surfplatta och att Minnesmottagningens app laddas ned från Internet.

–  Vi har arbetat med att digitalisera allt som är möjligt att digitalisera i en minnesutredning. Övriga delar sköts via videosamtal med sjuksköterska och läkare i appen samt via remisser för blodprov och datortomografi, säger Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat Minnesmottagningen.se i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Omfattas av sjukvårdstaxan

Geras Solutions har nu ingått ett avtal med Region Sörmland. Minnesmottagningen.se blir därmed automatiskt tillgänglig i hela landet och användaren betalar patientavgift enligt regionernas sjukvårdstaxa. Via appen kan en minnesutredning starta i lugn och ro i hemmet, med hjälp av en anhörig om det behövs.

I appen får personen först svara på ett antal inledande frågor. Svaren indikerar om det finns skäl att gå vidare med en utredning. Om så är fallet får personen ett videosamtal med sjuksköterska och genomföra bland annat ett nyligen utvecklat kognitivt test på sin smartphone eller surfplatta.

Det kognitiva testet har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare forskning på testet och metoden i stort har genomförts tillsammans med Umeå Universitet och Högskolan Väst.

Utredningen fortsätter med läkarsamtal via appen och genomgång av bland annat anamnes och symptomenkät. Remiss för blodprov skickas till läkaren på patientens vårdcentral som sedan får ett beslutsunderlag från Minnesmottagningen.se för att kunna ställa rätt diagnos.

Mer tillgänglig för patienterna

Silvialäkaren Vasil Pema, som driver Frösjö vårdcentral i Sörmland, ser Minnesmottagningen.se som en viktig resurs.

– På min vårdcentral påbörjar vi kanske 20–25 minnesutredningar per år men för endast 5–10 patienter finns det skäl att utreda vidare. Om Minnesmottagningen.se i stället kan gallra ut de patienter som är i behov av en komplett minnesutredning kan jag bli mer tillgänglig för just dem, säger han.

Vasil Pema tror att allmänläkare på vårdcentraler kommer att ha stor nytta av att ”bli serverade” ett gediget beslutsunderlag från Minnesmottagningen.se. Han ser det som en slags fortbildning i arbetet.

Trygghet vid diagnos

– En allmänläkare träffar inte så många patienter med kognitiva svårigheter. Att få en gedigen utredning där man ser vilka tester som har gjorts och hur de tolkas är något man kan lära sig av. Det ger även en bättre grund att stå på när man ska ställa diagnos, säger Vasil Pema.

Appen Minesmottagningen.se kräver en viss datorvana. Det har långt ifrån alla, särskilt personer i de övre åldersgrupperna.

– Men det är nog fler än vi tror, pandemin har visat att många äldre kan hantera digitala plattformar riktigt bra. Samtidigt är det en möjlighet och inte ett krav för att få bli utredd. Vårdcentralen är alltid öppen för alla våra listade patienter, säger Vasil Pema.

Nya målgrupper

Rickard Forsman på Geras Solutions tror att man kan nå även delvis nya målgrupper med den digitala minnesmottagningen.

– Det finns fortfarande ett stigma kring alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Magnus Westlander
 

Publicerad: 2022-10-10, Uppdaterad: 2022-10-13
Läs mer om Minnesmottagningen.se

Lovande resultat med ny biomarkör 

Forskningen om biomarkörer går stadigt framåt. Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM studerar forskarna glykaner, ett ganska outforskat ämne som de hoppas kan bidra till att upptäcka Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder.
 

– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.

Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Betydelsen underskattad

Bild på Sophia Schedin Weiss– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.

– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.

Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.

Koppling till annan biomarkör

– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.

Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som

– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.

Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Betydelsen underskattad

Bild på Sophia Schedin Weiss– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.

– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.

Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.

Koppling till annan biomarkör

– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.

Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.

– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.

Blodanalysen tillförlitlig

Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.

– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.

Men varför behöver vi fler biomarkörer?

Urskilja olika alzheimertyper

– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.

Text: Magnus Westlander

Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.

Publicerad: 2022-09-14, Uppdaterad: 2022-09-19
Läs mer om PREDEM

Bild på Predemlogga

Film: Värmlandska erfarenheter av digital hemtestning 

 

 

Publicerad: 2022-11-25, Uppdaterad: 2022-11-25

Spännande studier ligger i pipeline 

PREDEM är en storsatsning med sikte på demensprevention. Det sker inom ramen för en innovationsmiljö som samlar en rad olika aktörer. Men vad är en innovationsmiljö och hur kan den bidra till att förebygga demenssjukdomar? Vi bad Linus Jönsson, initiativtagaren till PREDEM, förklara närmare.
 

Hösten 2021 gav statliga Vinnova klartecken till finansieringen av elva innovationsmiljöer. En av dem var PREDEM som arbetar med att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd. Målet är att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.

Innovationsmiljön samlar en rad olika aktörer från bland annat forskarsamhället, regioner, företag och intresseorganisationer (se komplett lista). Arbetet koordineras från Karolinska Institutet av initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi.

Arbetet inom PREDEM startade på allvar i början av 2022, hur går det?

Linus JönssonLinus Jönsson:
Vi har kommit i gång bra. Flera spännande studier ligger i pipeline och en del intressanta resultat presenterar vi redan i höst. 

Innovationsmiljö är en ganska ny företeelse, vad står det för?

Linus Jönsson:
En innovationsmiljö är en samverkan mellan flera aktörer från olika sektorer, till exempel regioner, företag, akademi och intresseorganisationer. Tillsammans försöker man tackla en stor samhällsutmaning, en bred samverkan är då en förutsättning för att komma framåt.

Innovationsmiljön är öppen och kan bjuda in nya aktörer efterhand. Den saknar även slutdatum, till skillnad mot ett forskningsprojekt. Innovationsmiljön är en början på ett samarbete som förhoppningsvis kan fortsätta efter 5 år, det är i varje fall målsättningen med PREDEM.

Varför har ni valt demenssjukdom och prevention som tema för PREDEM?

Linus Jönsson:
För det första finns en självklar folkhälsoaspekt.

Hösten 2021 gav statliga Vinnova klartecken till finansieringen av elva innovationsmiljöer. En av dem var PREDEM som arbetar med att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd. Målet är att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.

Innovationsmiljön samlar en rad olika aktörer från bland annat forskarsamhället, regioner, företag och intresseorganisationer (se komplett lista). Arbetet koordineras från Karolinska Institutet av initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi.

Arbetet inom PREDEM startade på allvar i början av 2022, hur går det?

Linus JönssonLinus Jönsson:
Vi har kommit i gång bra. Flera spännande studier ligger i pipeline och en del intressanta resultat presenterar vi redan i höst. 

Innovationsmiljö är en ganska ny företeelse, vad står det för?

Linus Jönsson:
En innovationsmiljö är en samverkan mellan flera aktörer från olika sektorer, till exempel regioner, företag, akademi och intresseorganisationer. Tillsammans försöker man tackla en stor samhällsutmaning, en bred samverkan är då en förutsättning för att komma framåt.

Innovationsmiljön är öppen och kan bjuda in nya aktörer efterhand. Den saknar även slutdatum, till skillnad mot ett forskningsprojekt. Innovationsmiljön är en början på ett samarbete som förhoppningsvis kan fortsätta efter 5 år, det är i varje fall målsättningen med PREDEM.

Varför har ni valt demenssjukdom och prevention som tema för PREDEM?

Linus Jönsson:
För det första finns en självklar folkhälsoaspekt. Med en åldrande befolkning kan vi förvänta oss en tredubbling av antalet demenssjuka fram till 2050, om vi inte lyckas göra något åt det.
Sedan pågår ju en väldigt spännande utveckling inom fältet, både inom biomedicin och diagnostik, ja även när det gäller sjukdomsmodifierande behandling.

Men att kunna förebygga demenssjukdom, ligger inte det långt fram i tiden? 

Linus Jönsson:
Menar du demensprevention i befolkningen i stort så är nog svaret ja. Men PREDEM siktar in sig på främst sekundärprevention. Vi vill utveckla metoder för att hitta personer med hög demensrisk. De ska sedan erbjudas adekvata behandlingar och åtgärder som minskar deras risk att utveckla demenssjukdom.

När det gäller att identifiera högsriskpersoner är tajmingen bra. Diagnostiken har på kort tid tagit stora kliv, bland annat med biomarkören tau-181 som med god träffsäkerhet kan spåra alzheimerförändringar i ett vanligt blodprov. I Skåne pågår en studie om blodprovsdiagnostik inom primärvården och i höst startar vi en motsvarande vid Karolinska Institutet inom ramen för PREDEM.

Digitala verktyg verkar ha en ganska stor plats i PREDEM...?

Linus Jönsson:
Ja, verksamheten är indelad i fyra områden, eller arbetspaket som vi kallar det, och det första omfattar just digitala verktyg för utredning och tidig upptäckt. Geras Solutions som ingår i PREDEM är ett exempel på det. Vi tror att sådana verktyg har en stor potential för att fånga upp fler personer med begynnande minnesproblem.

En stor grupp är sannolikt de som upplever sig ha problem men inte söker sig till vården. Här har digitala minnestester en klar fördel eftersom de kan utföras i hemmet utan vårdpersonal. De är också betydligt lättare att administrera och testerna kan även varieras för att undvika inlärningseffekter.

En annan viktig grupp att nå är utrikesfödda. Här gör vi en specifik satsning för att översätta och testa skalor på olika språk.

Ett annat arbetspaket är Biomarkörer för precisionsdiagnostik, vad sker där?

Linus Jönsson:
I arbetspaket två undersöker man glykaner som är en ny typ av biomarkör. En studie, som görs inom Akademiskt primärvårdscentrum, kombinerar biomarkörer (tau-181 och glykaner) med olika kognitiva tester. De senare görs med hjälp av Mindmore, som också är digitalt verktyg. Syftet med denna studie är att i ett tidigt skede få ett underlag för att kunna selektera patienter till olika former av vård och behandlingar.

Det tredje arbetspaketet handlar om att utveckla prediktionsmodeller och beslutsstöd. Målet är att utifrån patientens biomarkörprofil och kliniska status förutsäga både risken att utveckla demenssjukdom och sannolikheten att svara på olika typer av behandlingar.

Används kvalitetsregistret SveDem inom PREDEM?

Linus Jönsson:
Absolut. SveDem är ju  världens största databas om demenssjukdomar och används både i arbetspaket tre och fyra. Det senare handlar om kostnadseffektivitet och betalningsmodeller för att kunna utvärdera diagnostik och läkemedelsbehandlingar. SveDem sjösätter en ny läkemedelsmodul senare i år. Den blir ett viktigt redskap som, när det första sjukdomsmodifierande läkemedlet förhoppningsvis kommer, kan ge information om läkemedlets effekter, kostnadseffektivitet etc.

Magnus Westlander

Publicerad: 2022-06-07, Uppdaterad: 2022-06-08

Positivt test av kognitiva test för utrikes födda 

Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.

 

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnes

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
 

Publicerad: 2021-02-18, Uppdaterad: 2022-10-12

IT-stöd kan förbättra demensutredningar 

På Björknäs hälsocentral i Boden utförs flera kognitiva tester som normalt görs på specialistmottagningar. Ett tidsbesparande datorbaserat verktyg underlättar administrationen och begränsar merarbetet.
 

Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.

Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.

– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.

Utförs framför datorn

Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.

– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.

– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.

Bättre underlag för bedömning

Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Lule

Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.

Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.

– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.

Utförs framför datorn

Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.

– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.

– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.

Bättre underlag för bedömning

Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.

– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.

Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.

Tar drygt en halvtimme

– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.

Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.

– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.

Magnus Westlander

Publicerad: 2022-01-27, Uppdaterad: 2022-06-10
Om demensutredningar och kognitiva funktioner
  • Basala demensutredningar görs normalt i primärvården för att utreda misstänkt demenssjukdom (kognitiv sjukdom). I utredningen brukar ingå bland annat MMSE och Klocktest, ibland även Moca eller Rudas. Dessa tester ger en grov uppskattning av en persons kognitiva förmåga totalt sett.
  • Mindmore innehåller 22 olika neuropsykologiska tester (de flesta ingår i det Kognitiva screeningbatteriet, KSB). När resultaten sammanställs erhålls en kognitiv profil. Den visar hur patientens olika kognitiva funktioner (domäner) fungerar, till exempel inlärnings- och minesfunktioner, verbala funktioner och uppmärksamhetsfunktioner.
  • Jämfört med poängen från MMSE ger den kognitiva profilen en bättre uppfattning av patientens svårigheter och därmed ett bättre underlag, bland annat för att kunna ställa en korrekt diagnos. Läs mer om kognitiva domäner.