Senaste nytt

6 aug 2014

WHO förordar rökstopp mot demens 

 FORSKNING

Det finns många goda skäl att sluta röka. Världshälsoorganisationen WHO tar upp ett av dem i ett nytt faktablad. Cigaretten kan orsaka demenssjukdom.

sluta röka-skyltFaktabladet Tobacco Use & Dementia ger en bra sammanfattning av forskningen inom området. WHO:s konstaterar att även om fler studier behövs så finns det idag starka belägg för att tobaksrökning ökar risken för demenssjukdom. Beräkningar tyder på att så mycket som 14 procent av samtliga fall av Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, kan kopplas till rökning.

Varför rökning kan ge upphov till demens är inte helt klarlagt. Orsakerna är sannolikt flera. Det är vanligt att rökare får förhöjda nivåer av aminosyran homocystein, något som ökar risken för alzheimer och även andra demenssjukdomar. Förträngningar i hjärnans blodkärl och ökad oxidativ stress är andra vanliga följder av rökning som kan leda till att hjärnvävnad dör.

Antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt i världen. Vid sidan av det mänskliga lidandet ökar trycket på vård och omsorg. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar är högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom tillsammans.

Idag saknas effektiva botemedel mot demenssjukdom. Därför är det väsentligt att samhället satsar på att förebygga och skjuta upp insjuknandet menar WHO och pekar på rökning som en riskfaktor för demens som faktiskt går att påverka. Att uppmuntra och stödja rökare att sluta röka bör, enligt världshälsoorganisationen, ges högsta prioritet i ländernas förebyggande arbete mot demens.

Ladda ned faktablad från WHO » (nytt fönster)

Magnus Westlander

 

sluta röka-skyltFaktabladet Tobacco Use & Dementia ger en bra sammanfattning av forskningen inom området. WHO:s konstaterar att även om fler studier behövs så finns det idag starka belägg för att tobaksrökning ökar risken för demenssjukdom. Beräkningar tyder på att så mycket som 14 procent av samtliga fall av Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, kan kopplas till rökning.

Varför rökning kan ge upphov till demens är inte helt klarlagt. Orsakerna är sannolikt flera. Det är vanligt att rökare får förhöjda nivåer av aminosyran homocystein, något som ökar risken för alzheimer och även andra demenssjukdomar. Förträngningar i hjärnans blodkärl och ökad oxidativ stress är andra vanliga följder av rökning som kan leda till att hjärnvävnad dör.

Antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt i världen. Vid sidan av det mänskliga lidandet ökar trycket på vård och omsorg. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar är högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom tillsammans.

Idag saknas effektiva botemedel mot demenssjukdom. Därför är det väsentligt att samhället satsar på att förebygga och skjuta upp insjuknandet menar WHO och pekar på rökning som en riskfaktor för demens som faktiskt går att påverka. Att uppmuntra och stödja rökare att sluta röka bör, enligt världshälsoorganisationen, ges högsta prioritet i ländernas förebyggande arbete mot demens.

Ladda ned faktablad från WHO » (nytt fönster)

Magnus Westlander

 

6 aug 2014

Ny handbok för hemtjänsten 

 

Nu ger Svensk Demenscentrum ut den andra handboken i serien Om demenssjukdom. Den första boken vänder sig till biståndshandläggare, denna gång är målgruppen personal inom hemtjänsten.

Hemtjänsten möter allt oftare personer med minnesproblem och andra kognitiva svårigheter. En del av dem kanske är på väg att utveckla demenssjukdom. Andra har redan en demensdiagnos. I båda fallen ställs personal inför många svåra utmaningar för att kunna ge en god omsorg. 

Om demenssjukdomar för hemtjänsten vill främst förmedla användbar kunskap och konkreta råd. Boken fokuserar en hel del på bemötande och försöker besvara frågor som: Hur kan personcentrerad omsorg se ut i praktiken? Hur skapar man en god relation till anhöriga? Vad gör man när en person med uppenbara hjälpbehov avvisar hjälp?

Boken innehåller också tips och råd om måltider, munhälsa och intimhygien. Ett par kapitel tar upp vanliga symptom och fakta om demenssjukdomar. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.

I serien Om demenssjukdom utkommer sammanlagt sex handböcker för olika målgrupper. Näst på tur är anhöriga, sedan kommer böcker för särskilt boende och sjukhus. Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.

Om demenssjukdom för hemtjänsten kan beställas här » (nytt fönster). Pris: 179 kr, inkl moms.

omslagOm demenssjukdom för biståndshandläggare. Läs mer »

Hemtjänsten möter allt oftare personer med minnesproblem och andra kognitiva svårigheter. En del av dem kanske är på väg att utveckla demenssjukdom. Andra har redan en demensdiagnos. I båda fallen ställs personal inför många svåra utmaningar för att kunna ge en god omsorg. 

Om demenssjukdomar för hemtjänsten vill främst förmedla användbar kunskap och konkreta råd. Boken fokuserar en hel del på bemötande och försöker besvara frågor som: Hur kan personcentrerad omsorg se ut i praktiken? Hur skapar man en god relation till anhöriga? Vad gör man när en person med uppenbara hjälpbehov avvisar hjälp?

Boken innehåller också tips och råd om måltider, munhälsa och intimhygien. Ett par kapitel tar upp vanliga symptom och fakta om demenssjukdomar. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.

I serien Om demenssjukdom utkommer sammanlagt sex handböcker för olika målgrupper. Näst på tur är anhöriga, sedan kommer böcker för särskilt boende och sjukhus. Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.

Om demenssjukdom för hemtjänsten kan beställas här » (nytt fönster). Pris: 179 kr, inkl moms.

omslagOm demenssjukdom för biståndshandläggare. Läs mer »

omslag

Beställ boken » (nytt fönster)

5 aug 2014

DEBATT: Demenssjuka diskrimineras i vården 

 

Alla ska ha lika rätt till vård och omsorg. Men de som drabbas av demenssjukdom har inte samma rättigheter som andra patienter. Det skriver en rad framstående professorer, tillsammans med företrädare för Alzheimerföreningen, på DN Debatt (26/7-14).

"Samhällets kostnader för demenssjukdomar skenar. Samtidigt får bara en tredjedel av alla drabbade en fullständig utredning", säger författarna bakom debattartikeln. Socialstyrelsen har konstaterat att en oacceptabelt stor andel av de drabbade får diagnosen Demens UNS (Utan Närmare Specifikation). Skulle vi i Sverige acceptera att 50 procent av cancerpatienterna som söker till primärvården fick diagnosen Cancer UNS? Knappast, skriver artikelförfattarna.

De framhåller att av de 63 miljarder som demenssjuk­domarna kostar samhället är utredningar och läkemedels­behandling en försvinnande liten del, faktiskt bara en enda procent. Det handlar alltså inte om några jättesatsningar för att radikalt kunna förbättra situationen för de demenssjuka, menar artikelförfattarna och framhåller att ett ökat antal utredningar och läkemedelsförskrivningar kommer att både förlänga kvarboendet och minimera riskerna för att dyra psykofarmaka sätts in för att hålla demensdrabbade utan riktig diagnos och vård lugna.

Läs hela debattartikeln på DN:s webb » 
(nytt fönster)

Lyssna på kommentar i SR:s P1 »
(nytt fönster) 

"Samhällets kostnader för demenssjukdomar skenar. Samtidigt får bara en tredjedel av alla drabbade en fullständig utredning", säger författarna bakom debattartikeln. Socialstyrelsen har konstaterat att en oacceptabelt stor andel av de drabbade får diagnosen Demens UNS (Utan Närmare Specifikation). Skulle vi i Sverige acceptera att 50 procent av cancerpatienterna som söker till primärvården fick diagnosen Cancer UNS? Knappast, skriver artikelförfattarna.

De framhåller att av de 63 miljarder som demenssjuk­domarna kostar samhället är utredningar och läkemedels­behandling en försvinnande liten del, faktiskt bara en enda procent. Det handlar alltså inte om några jättesatsningar för att radikalt kunna förbättra situationen för de demenssjuka, menar artikelförfattarna och framhåller att ett ökat antal utredningar och läkemedelsförskrivningar kommer att både förlänga kvarboendet och minimera riskerna för att dyra psykofarmaka sätts in för att hålla demensdrabbade utan riktig diagnos och vård lugna.

Läs hela debattartikeln på DN:s webb » 
(nytt fönster)

Lyssna på kommentar i SR:s P1 »
(nytt fönster) 

9 jul 2014

Rapport från Almedalen 

 

En intensiv Almedalsvecka är över. Visby bjöd på ömsom sol, ömsom regn, men med fantastisk stämning där kunniga och engagerade människor deltog i seminarier och diskussioner om viktiga samhällsfrågor.

Äldrefrågorna hamnade dessvärre inte i fokus under årets Almedalsvecka. Av cirka 3500 evenemang tog endast ett fyrtiotal specifikt upp äldrefrågor. Bland dessa fyrtio var det endast sex seminarier som handlade om demens.

Men Svenskt Demenscentrum var självklart på plats och arrangerade i samarbete med Alzheimerfonden, 1.6 & 2.6 miljonersklubben, Hattstugan, Silviahemmet och Demensförbundet, en promenad för ett demensvänligt samhälle. Medverkade gjorde bland många, många andra, Barn & Äldreminister Maria Larsson och Alexandra Charles, ordförande i 1.6 & 2.6 miljonersklubben. Läs mer och titta på bildspel »

Teater Spotlight arrangerade tre fullsatta seminarier. Där spelade de upp scener ur verkligheten som diskussionsunderlag för hur vi ser på en gammal människa i vårt land och hur vi ska bygga en bättre äldreomsorg. I diskussionerna deltog bland andra Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström och Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.

Att arbeta inom omsorgen diskuterades under Almedalsveckan bland annat på ett seminarium som arrangerades av Kommunal: Äldreomsorg- ett framtidsyrke, men för vem? Arbetet i äldreomsorgen upplevs ofta som stressigt och otryggt men upplevs samtidigt som meningsfullt och viktigt. En återkommande fråga på de seminarier som berörde äldrefrågor var hur vi kan förändra synen på och villkoren för de som arbetar inom vården och omsorgen för äldre människor.

Ett annat spännande evenemang var Nya vägar till ökad livskvalitet- Att åldras med konsten och kulturen närvarande. Arrangör var Digital Live Arena tillsammans med Kulturrådet i Norrbottens Läns Landsting, Betaniastiftelsen och Studio Acusticum, Piteå kommun. Halvdagsseminariet handlade om förutsättningarna för digitalt kulturutbud i vårdmiljöer. Medverkade gjorde bland andra Kerstin Brunnberg, Kulturrådet, Mats Svegfors, Betaniastiftelsen, Roger Norén, Studio Acusticum och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum. Seminariet direktsändes på webben och kan ses via denna länk » (nytt fönster)

Vad innebär ett bra äldreboende? Har läkare och vårdpersonal tillräcklig utbildning i geriatrik?  Den tredje juli ordnade 1.6 & 2.6 miljonersklubben, i fullsatt lokal, en paneldebatt om framtidens äldreomsorg: Fler och fler blir äldre- hur planerar politiker och samhälle en bra vård och omsorg? Medverkade gjorde bland andra Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm och Geriatrikprofessor Gunnar Akner. Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, talade om utbildning för livskvalitet och Liselotte Jansson från Alzheimerfonden berättade om projektet Möten med minnen”.

En intensiv Almedalsvecka är över. Tillsammans fortsätter vi nu framåt i arbetet för ett demensvänligt samhälle!

Gunilla Nordberg

Äldrefrågorna hamnade dessvärre inte i fokus under årets Almedalsvecka. Av cirka 3500 evenemang tog endast ett fyrtiotal specifikt upp äldrefrågor. Bland dessa fyrtio var det endast sex seminarier som handlade om demens.

Men Svenskt Demenscentrum var självklart på plats och arrangerade i samarbete med Alzheimerfonden, 1.6 & 2.6 miljonersklubben, Hattstugan, Silviahemmet och Demensförbundet, en promenad för ett demensvänligt samhälle. Medverkade gjorde bland många, många andra, Barn & Äldreminister Maria Larsson och Alexandra Charles, ordförande i 1.6 & 2.6 miljonersklubben. Läs mer och titta på bildspel »

Teater Spotlight arrangerade tre fullsatta seminarier. Där spelade de upp scener ur verkligheten som diskussionsunderlag för hur vi ser på en gammal människa i vårt land och hur vi ska bygga en bättre äldreomsorg. I diskussionerna deltog bland andra Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström och Wilhelmina Hoffman från Svenskt Demenscentrum.

Att arbeta inom omsorgen diskuterades under Almedalsveckan bland annat på ett seminarium som arrangerades av Kommunal: Äldreomsorg- ett framtidsyrke, men för vem? Arbetet i äldreomsorgen upplevs ofta som stressigt och otryggt men upplevs samtidigt som meningsfullt och viktigt. En återkommande fråga på de seminarier som berörde äldrefrågor var hur vi kan förändra synen på och villkoren för de som arbetar inom vården och omsorgen för äldre människor.

Ett annat spännande evenemang var Nya vägar till ökad livskvalitet- Att åldras med konsten och kulturen närvarande. Arrangör var Digital Live Arena tillsammans med Kulturrådet i Norrbottens Läns Landsting, Betaniastiftelsen och Studio Acusticum, Piteå kommun. Halvdagsseminariet handlade om förutsättningarna för digitalt kulturutbud i vårdmiljöer. Medverkade gjorde bland andra Kerstin Brunnberg, Kulturrådet, Mats Svegfors, Betaniastiftelsen, Roger Norén, Studio Acusticum och Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum. Seminariet direktsändes på webben och kan ses via denna länk » (nytt fönster)

Vad innebär ett bra äldreboende? Har läkare och vårdpersonal tillräcklig utbildning i geriatrik?  Den tredje juli ordnade 1.6 & 2.6 miljonersklubben, i fullsatt lokal, en paneldebatt om framtidens äldreomsorg: Fler och fler blir äldre- hur planerar politiker och samhälle en bra vård och omsorg? Medverkade gjorde bland andra Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm och Geriatrikprofessor Gunnar Akner. Wilhelmina Hoffman, Svenskt Demenscentrum, talade om utbildning för livskvalitet och Liselotte Jansson från Alzheimerfonden berättade om projektet Möten med minnen”.

En intensiv Almedalsvecka är över. Tillsammans fortsätter vi nu framåt i arbetet för ett demensvänligt samhälle!

Gunilla Nordberg


Alexandra Charles
Foto: Yanan Li 

 


Äldreminster Maria Larsson
Foto: Yanan Li 

 

Teater Spotlight

 


Wilhelmina Hoffman

 

3 jul 2014

Specialistsjuksköterska med inriktning demensvård 

 UTBILDNING

Hösten 2014 startar det nya specialistsjuksköterskeprogrammet – inriktning demensvård, 60 hp som uppdragsutbildning, halvfart, på avancerad nivå i samverkan mellan Sophiahemmet Högskola och Stiftelsen Silviahemmet. Programmet genomförs på distans med två fysiska mötesdagar på högskolan var 10:e vecka.

Programmets första år motsvaras av Silviasjuksköterskeutbildningen, vilket innebär att Silviasjuksköterskor som har 180 hp (120 p) inklusive ett självständigt arbete på 15 hp på grundnivå samt kandidatexamen behöver läsa endast ett ytterligare år och kan därefter erhålla en specialistsjuksköterskeexamen – inriktning demensvård samt en magisterexamen i omvårdnadsvetenskap.

Information lämnas av Ewa Englund, utbildningschef, Sophiahemmet Högskola
Email: ewa.englund@shh.se

Läs mer under "Utbildningar" på Sophia Hemmet Högskolas hemsida » (nytt fönster)

Programmets första år motsvaras av Silviasjuksköterskeutbildningen, vilket innebär att Silviasjuksköterskor som har 180 hp (120 p) inklusive ett självständigt arbete på 15 hp på grundnivå samt kandidatexamen behöver läsa endast ett ytterligare år och kan därefter erhålla en specialistsjuksköterskeexamen – inriktning demensvård samt en magisterexamen i omvårdnadsvetenskap.

Information lämnas av Ewa Englund, utbildningschef, Sophiahemmet Högskola
Email: ewa.englund@shh.se

Läs mer under "Utbildningar" på Sophia Hemmet Högskolas hemsida » (nytt fönster)

1 jul 2014

Vi promenerade för ett demensvänligt samhälle 

 

Svenskt Demenscentrums manifestation Vi promenerar för ett demensvänligt samhälle genomfördes i Almedalen idag (1 juli) tillsammans med Alzheimerfonden, 1,6 & 2,6 miljonersklubben, Demensförbundet, Silviahemmet och Hattstugan.

Promenaden leddes av äldreminister Maria Larsson som promenerade utmed havet på Hälsans stig i Visby tillsammans med Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman och ordförande Ewa Samuelsson, Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden, Alexandra Charles, ordförande för 1,6 & 2,6 miljonersklubben, Jane Lindell-Ljunggren och Pia Lindell, Hattstugan och representanter från Demensförbundet och många, många fler.

Tillsammans fortsätter vi nu framåt i arbetet för ett demensvänligt samhälle.

Se bildspel från promenaden! Foto: Yanan Li

Promenaden leddes av äldreminister Maria Larsson som promenerade utmed havet på Hälsans stig i Visby tillsammans med Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman och ordförande Ewa Samuelsson, Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden, Alexandra Charles, ordförande för 1,6 & 2,6 miljonersklubben, Jane Lindell-Ljunggren och Pia Lindell, Hattstugan och representanter från Demensförbundet och många, många fler.

Tillsammans fortsätter vi nu framåt i arbetet för ett demensvänligt samhälle.

Se bildspel från promenaden! Foto: Yanan Li

23 jun 2014

Fördröja demens minskar antalet insjuknade kraftigt 

 FORSKNING

Världens befolkningar åldras och prognoser pekar på att demensjukdomarna kommer att bli allt vanligare. Forskarna söker febrilt efter botemedel men även förebyggande arbete och behandlingar som skjuter upp insjuknandet skulle få betydande positiva effekter. Det visar en ny hälsoekonomisk studie.

Det är brittiska hälsoekonomer som räknat på olika scenarier. I det ena utgår de från att man lyckas utveckla behandlingar och andra åtgärder som fördröjer insjuknandet i demenssjukdom med i genomsnitt fem år. Det skulle innebära 33 procent färre demenssjuka år 2050, jämfört med dagens prognoser. Samhällsekonomiskt skulle besparingen uppgå till 36 procent. Betonas bör att både antalet drabbade och samhällskostnaderna fortfarande skulle vara betydligt högre än i dag.

Även en effektiv bromsmedicin skulle kunna få betydande effekter. Om sjukdomsförloppet bromsas med 25 procent skulle antalet personer med svår demens halveras jämfört med prognoserna, allt enligt de brittiska hälsoekonomerna.

Läs mer på Alzheimer´s Research News »

Det är brittiska hälsoekonomer som räknat på olika scenarier. I det ena utgår de från att man lyckas utveckla behandlingar och andra åtgärder som fördröjer insjuknandet i demenssjukdom med i genomsnitt fem år. Det skulle innebära 33 procent färre demenssjuka år 2050, jämfört med dagens prognoser. Samhällsekonomiskt skulle besparingen uppgå till 36 procent. Betonas bör att både antalet drabbade och samhällskostnaderna fortfarande skulle vara betydligt högre än i dag.

Även en effektiv bromsmedicin skulle kunna få betydande effekter. Om sjukdomsförloppet bromsas med 25 procent skulle antalet personer med svår demens halveras jämfört med prognoserna, allt enligt de brittiska hälsoekonomerna.

Läs mer på Alzheimer´s Research News »

11 jun 2014

Digitalt minne hjälper demenssjuka 

 FORSKNING

Basel Kikhia, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, har utvecklat ett digitalt system som stödjer personer med mild demens att förstärka minnen genom reminiscens.

I sin avhandling visar han hur minnen kan rehabiliteras och livskvaliteten öka med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.

– Till exempel beskrev en kvinna med mild demens hur systemet påverkat kvaliteten på hennes dagliga samtal med sin man. Före de provade prototypen hade de inte talat mycket med varandra, men med hjälp av minnessystemet förbättrades konversationen eftersom de tillsammans kunde gå tillbaka och se vad som hänt under dagen, säger Basel Kikhia i ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet.

Den prototyp som Basel Kikhia utvecklat består av kroppsburna sensorer; en bärbar kamera och en mobiltelefon. Kameran tar automatiskt bilder under tiden som någon bär den. På en datorn med pekskärm filtreras och sorteras informationen från kameran och mobiltelefonen, så att personen med mild demens kan granska och diskutera dagen med vårdaren.

Prototypen testades på tio deltagare med mild demens. Resultatet visade att deras sociala engagemang ökade i både volym och kvalitet. Minnessystemet bidrog också till ökad kommunikation mellan familjemedlemmar och främjade deras relationer till varandra.

Läs hela pressmeddelandet »

I sin avhandling visar han hur minnen kan rehabiliteras och livskvaliteten öka med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.

– Till exempel beskrev en kvinna med mild demens hur systemet påverkat kvaliteten på hennes dagliga samtal med sin man. Före de provade prototypen hade de inte talat mycket med varandra, men med hjälp av minnessystemet förbättrades konversationen eftersom de tillsammans kunde gå tillbaka och se vad som hänt under dagen, säger Basel Kikhia i ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet.

Den prototyp som Basel Kikhia utvecklat består av kroppsburna sensorer; en bärbar kamera och en mobiltelefon. Kameran tar automatiskt bilder under tiden som någon bär den. På en datorn med pekskärm filtreras och sorteras informationen från kameran och mobiltelefonen, så att personen med mild demens kan granska och diskutera dagen med vårdaren.

Prototypen testades på tio deltagare med mild demens. Resultatet visade att deras sociala engagemang ökade i både volym och kvalitet. Minnessystemet bidrog också till ökad kommunikation mellan familjemedlemmar och främjade deras relationer till varandra.

Läs hela pressmeddelandet »

 

 

Basel Kikhia
Basel Kikhia, teknologie doktor vid
Luleå tekniska universitet. 

9 jun 2014

Samhällets kostnader för demens ökar kraftigt 

 FORSKNING

Samhällets kostnader för demenssjukdomar har ökat med 13 miljarder kronor på sju år. Detta trots att kostnaderna per demenssjuk person har minskat. Det framgår av en ny rapport från Socialstyrelsen.

Det är tredje gången under 2000-talet som Socialstyrelsen publicerar siffror över demenssjukdomarnas kostnader. Även denna gång är beräkningarna baserade på uppskattningar och olika alternativ som bygger på skilda antaganden presenteras.

I Socialstyrelsens huvudalternativ hamnade samhällets nota för demenssjukdomarna på 63 miljarder kr år 2012, vilket motsvarar en ökning med 25 procent sedan år 2005 (50 miljarder kr). I den summan ingår kostnader för kommunerna (hemtjänst, äldreboende etc) och landstingen (primärvård och minnesmottagningar) och anhörigvård (uppskattat värde av deras arbete).

Om man istället ser till kostnaden per demenssjuk person har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här har skett en minskning med 6 procent sedan år 2005 och med 13 procent sedan seklets början.

– Detta beror på att det blir allt vanligare att demenssjuka bor hemma, något som är betydligt billigare för kommunen jämfört med en plats på särskilt boende, säger rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska Institutet och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power.

Andelen demenssjuka personer som återfinns på ett särskilt boende har minskat markant sedan år 2000.

– Då beräknades ca 75 000 demenssjuka ha plats på ett särskilt boende. Motsvarande siffra för 2012 var ca 65 000, trots att det då fanns 55 000 fler personer med demenssjukdom, säger Anders Wimo till Svenskt Demenscentrum.

Anhöriga drar alltså ett allt större lass och de uppskattade värdet av deras insatser står för en växande andel av samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Merparten, 78 procent enligt Socialstyrelsens huvudalternativ, ligger dock fortfarande på kommunen, i form av hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende.

Att samhällets totala kostnader för demenssjukdomar har ökat trots att kostnaderna per demenssjuk person minskat beror helt enkelt på att fler drabbas av demens. År 2000 beräknas 133 000 personer ha haft en demenssjukdom. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2012 var 142 200 respektive 158 000. Utvecklingen överraskar inte Anders Wimo.

– Vi vet sedan länge att ju längre vi lever desto fler kommer att drabbas av demens. På senare tid har det dock publicerats en handfull tunga internationella studier som tyder på att nyinsjuknade i demens minskar något i varje åldersklass, kanske beroende på livsstilsförändningar att förebyggande insatser börjar ge resultat. Men det finns också studier som pekar åt motsatt håll, säger han.

Hur som helst ligger stora utmaningar framför oss. Under 2020-talet börjar den talrika 1940-talistgenerationen nå 80-årsåldern, då kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt.

– Det kommer innebära en stor påfrestning och utmaning för äldreomsorg och sjukvård. För att klara den, behövs mer pengar till demensforskningens alla aspekter från grundforskning, diagnos, behandling, epidemiologi, ekonomi till vård och omsorg, säger Anders Wimo.

Magnus Westlander

Det är tredje gången under 2000-talet som Socialstyrelsen publicerar siffror över demenssjukdomarnas kostnader. Även denna gång är beräkningarna baserade på uppskattningar och olika alternativ som bygger på skilda antaganden presenteras.

I Socialstyrelsens huvudalternativ hamnade samhällets nota för demenssjukdomarna på 63 miljarder kr år 2012, vilket motsvarar en ökning med 25 procent sedan år 2005 (50 miljarder kr). I den summan ingår kostnader för kommunerna (hemtjänst, äldreboende etc) och landstingen (primärvård och minnesmottagningar) och anhörigvård (uppskattat värde av deras arbete).

Om man istället ser till kostnaden per demenssjuk person har utvecklingen gått åt motsatt håll. Här har skett en minskning med 6 procent sedan år 2005 och med 13 procent sedan seklets början.

– Detta beror på att det blir allt vanligare att demenssjuka bor hemma, något som är betydligt billigare för kommunen jämfört med en plats på särskilt boende, säger rapportens huvudförfattare Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin vid Karolinska Institutet och knuten till forskarnätverket Swedish Brain Power.

Andelen demenssjuka personer som återfinns på ett särskilt boende har minskat markant sedan år 2000.

– Då beräknades ca 75 000 demenssjuka ha plats på ett särskilt boende. Motsvarande siffra för 2012 var ca 65 000, trots att det då fanns 55 000 fler personer med demenssjukdom, säger Anders Wimo till Svenskt Demenscentrum.

Anhöriga drar alltså ett allt större lass och de uppskattade värdet av deras insatser står för en växande andel av samhällskostnaderna för demenssjukdomar. Merparten, 78 procent enligt Socialstyrelsens huvudalternativ, ligger dock fortfarande på kommunen, i form av hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende.

Att samhällets totala kostnader för demenssjukdomar har ökat trots att kostnaderna per demenssjuk person minskat beror helt enkelt på att fler drabbas av demens. År 2000 beräknas 133 000 personer ha haft en demenssjukdom. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2012 var 142 200 respektive 158 000. Utvecklingen överraskar inte Anders Wimo.

– Vi vet sedan länge att ju längre vi lever desto fler kommer att drabbas av demens. På senare tid har det dock publicerats en handfull tunga internationella studier som tyder på att nyinsjuknade i demens minskar något i varje åldersklass, kanske beroende på livsstilsförändningar att förebyggande insatser börjar ge resultat. Men det finns också studier som pekar åt motsatt håll, säger han.

Hur som helst ligger stora utmaningar framför oss. Under 2020-talet börjar den talrika 1940-talistgenerationen nå 80-årsåldern, då kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt.

– Det kommer innebära en stor påfrestning och utmaning för äldreomsorg och sjukvård. För att klara den, behövs mer pengar till demensforskningens alla aspekter från grundforskning, diagnos, behandling, epidemiologi, ekonomi till vård och omsorg, säger Anders Wimo.

Magnus Westlander

5 jun 2014

Gå med oss i Almedalen – för ett demensvänligt samhälle 

 

Är du på Gotland under Almedalsveckan? Anslut dig då till vår promenad för ett demensvänligt samhälle. Den äger rum tisdagen den 1 juli och arrangörer är Svenskt Demenscentrum, Alzheimerfonden, 1,6 och 2,6 miljonerklubben.

Vi samlas kl 10.00 vid Lasarettsgatan/Snäckgärdsvägen i Visby och vandrar tillsammans ned mot Hamnplan. Jane Lindell Ljunggren (från SVT:s serie "Världens bästa äldreboende"), Alexandra Charles (grundare av 1,6 miljonerklubben) och Wilhelmina Hoffman (chef för Svenskt Demenscentrum) kommer att vara på plats. Gå med du också och visa ditt stöd! Alla är välkomna.

Om du inte kan delta
Mejla ditt namn och din bostadsort till oss senast den 20 juni så ser vi till att du finns med på banderollerna som bärs på promenaden: my.olsson@demenscentrum.se

Vi samlas kl 10.00 vid Lasarettsgatan/Snäckgärdsvägen i Visby och vandrar tillsammans ned mot Hamnplan. Jane Lindell Ljunggren (från SVT:s serie "Världens bästa äldreboende"), Alexandra Charles (grundare av 1,6 miljonerklubben) och Wilhelmina Hoffman (chef för Svenskt Demenscentrum) kommer att vara på plats. Gå med du också och visa ditt stöd! Alla är välkomna.

Om du inte kan delta
Mejla ditt namn och din bostadsort till oss senast den 20 juni så ser vi till att du finns med på banderollerna som bärs på promenaden: my.olsson@demenscentrum.se

flyer Almedalen