Senaste nytt

– Det är fantastiskt kul att bli utvald att få denna prestigefyllda professur. Min ambition med professuren är att utveckla en komplett panel av biokemiska tester som kan användas både för tidig diagnostik och för att få en fördjupad förståelse för de molekylära sjukdomsmekanismerna vid Alzheimer och därigenom möjlighet att utveckla optimala terapier, säger Kaj Blennow i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademien.

Torsten Söderbergs Stiftelse ger anslag till vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet företrädesvis inom de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena. Akademiprofessuren i medicin delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien.

Läs pressmeddelande » (nytt fönster)

Drygt 50 deltagare hade samlats i Tessinsalen i Stockholms stadsmuseum för att lyssna till bland andra Cecilia Bengtsson, bibliotekarie och utvecklingsledare på Regionbiblioteket i Stockholm.

– Vi vill öka vår kunskap om demenssjukdomar och vi vill från bibliotekspersonalens sida ge bra exempel från läsfrämjande verksamhet, säger hon.

Tanken är att samarbetet både ska skapa en större medvetenhet om demens bland bibliotekspersonalen och bidra till att få fram fler aktiviteter som bjuder in personer som drabbats av en demenssjukdom. För att lyckas krävs en större samverkan mellan bibliotek och intresse- och kunskapsorganisationer inom demensområdet, menade föreläsarna.

– Allt med kultur har varit eftersatt inom vården. Vi har glömt bort det själsliga, men vi börjar alla få upp ögonen nu, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet och en av initiativtagarna.

Hon poängterade att kultur kan vara både glädjande och stöttande och därmed behöver få ta en större plats i den sociala omvårdnaden, såväl för den som är sjuk som för den som är anhörig.

– Kan vi hjälpa till, vi som kan demens, tror jag att vi kan komma väldigt långt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Syftet med projektet som håller på att ta form är bland annat att skapa ökad delaktighet, självförtroende, och glädje för den som drabbats av demens.  Syftet är också att öppna upp samhället och göra det mer tillgängligt för alla. I 2014:s nya bibliotekslag betonas att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt prioriterade grupper, till dem hör personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Sanna Ad Nilsson

Föreningen Gott ledarskap i demensvården är på jakt efter verksamhetschefer som gör något utöver det vanliga för att utveckla demensomsorgen.

– Verksamhetscheferna kan inte styra över fler händer i vården, men de är nyckelpersoner för hur dessa händer möter den som är vård- och omsorgstagare. Vi söker efter en ledare som skapar möjligheter för vårdtagaren att vara huvudperson i sitt eget liv, säger Lena Larsson, ordförande i föreningen.

Stipendiet är avsett för chefer med personalansvar som också har tät kontakt med de boende. Nomineringen görs i maj 2015. År 2014 utsågs Kristina Nilsson Lindström, före detta enhetschef på Malmgården i Skara, till årets chef.

Gott ledarskap i demensvården är en ideell förening som vill fungera som en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte kring ledarskap inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Läs mer om stipendiet och föreningen på www.gottledarskap.nu » (nytt fönster)

Nollvisionen presenterades av Lars Sonde, projektledare för denna utbildningssatsning, på den skandinaviska konferensen God demensomsorg – en fråga om ledarskap? som hölls i Stockholm den 20-21 oktober (läs mer »)

– Utbildningspaketet ska ge vårdpersonal och anhöriga kunskap och verktyg för att kunna förebygga och hantera svåra situationer, sådana situationer då tvångs- och begränsningsåtgärder ofta uppfattas vara de enda möjliga lösningarna, säger han.

Frågan om tvång och begränsning inom demensvården är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. För två år sedan kom ett lagförslag som gav klartecken till att använda bl a sänggrind mot en demenssjuk persons vilja men bara under vissa förutsättningar. Lagförslaget kritiserades från flera håll och drogs snart tillbaka.

Idag finns inget lagstöd för att använda tvång och begränsningar i demensvården, även då syftet är att skydda personen. Att de ändå förekommer på många håll är känt.

– Men vi vet också att det finns många demensboenden som inte har några problem med olåsta dörrar. Här finns inte tvång och begränsningar med som ett omvårdnadsalternativ. Det visar att det är möjligt att använda förhållningssätt och arbetsmetoder som kan förebygga och hantera svåra situationer, säger Lars Sonde.

Att förmedla denna kunskap – eller detta ”tänk”, som Lars Sonde utrycker sig – är alltså huvudsyftet med nollvisionens utbildningspaket. 

– Grunden är en personcentrerade omsorg med levnadsberättelse som gör att var och en kan bemötas utifrån sina intressen, förutsättningar och behov, säger Lars Sonde.

Utbildningspaketet består av fyra delar.

• Handboken (som snart skickas till tryckeriet). Vänder sig till personal inom vård och omsorg. Visar olika förebyggande förhållningssätt, fallbeskrivningar och förslag på lösningar för att undvika svåra situationer.

• Webbutbildning med bilder och videofilmer. Avgiftsfritt komplement till handboken. Tar upp hur nollvisionen kan förankras på arbetsplatsen. Kommer även att finnas ett separat avsnitt för chefer.

• Anhörigskrift. Broschyr om anhörigas viktiga roll för en personcentrerad vård och omsorg. Tvång och begränsningar – vad säger lagen?

• Mobilapp för både vårdpersonal och anhöriga. Konkreta råd och lösningar i olika situationer, snabbt tillgängliga via mobiltelefonen.

Mer information om utbildningspaketet publiceras efterhand på www.demenscentrum.se/Nollvision. Härifrån kan man även beställa handboken och logga in på webbutbildningen.

Magnus Westlander