Senaste nytt
Målningar av demenssjuka på Ystads konstmuseeum
I höst visar Ystads konstmuseum målningar av personer med demenssjukdom. Bildpedagog Susanne Hernaeus har inspirerat och dokumenterat deras arbete.
I sex år har hon åkt runt med en mobil målarverkstad, med staffli och målarfärg, och besökt äldreboenden i Skåne. Det senaste året har hon begränsat sig till Malmö och personer med demenssjukdom. Personal har valt ut personer till målargrupperna. Många av dem har knappt hållit i en pensel tidigare.
– Det fanns de som tog till sig måleriet på en gång, andra var mer reserverade men det kunde räcka med att jag tog deras hand med penseln och förde den mot duken så kom det i gång och fortsatta att måla själva, säger Susanne Hernaeus till Svenskt Demenscentrum.
Även om målningarna skiljer sig åt till form och innehåll kan hon skönja en del gemensamma drag. Många kom att använda prick- eller småstrecksteknik, utan att Susanne Hernaeus påverkat dem. Förvandlingsmåleri var också ett vanligt tema; personen började rita en blomma men stjälken fick fötter och skor (se bilden Dansande blommor).
Det var vanligt att personerna inte kände igen tavlorna som de tidigare målat. Ändå kunde många utvecklas och efterhand göra mer avancerade figurer.
– Jag blev särskilt fascinerad av en kvinna som i början gjorde en huvudfoting, så där som små barn brukar rita människor. Efter några månader målade hon plötsligt en vacker Lucia, med helt rätt proportioner, säger Susanne Hernaeus
Utställningen Dansande blommor – en utställning om måleri av personer med demenssjukdomar invigs den 21 september och pågår till och med den 19 oktober. Den avlöses av Alzheimer och konst, en utställning som bygger på psykologen Emelie Millers studier av hur personer med Alzheimers sjukdom tar till sig och påverkas av måleri.
Magnus Westlander
Gå till Ystads Konstmuseum » (nytt fönster)
I sex år har hon åkt runt med en mobil målarverkstad, med staffli och målarfärg, och besökt äldreboenden i Skåne. Det senaste året har hon begränsat sig till Malmö och personer med demenssjukdom. Personal har valt ut personer till målargrupperna. Många av dem har knappt hållit i en pensel tidigare.
– Det fanns de som tog till sig måleriet på en gång, andra var mer reserverade men det kunde räcka med att jag tog deras hand med penseln och förde den mot duken så kom det i gång och fortsatta att måla själva, säger Susanne Hernaeus till Svenskt Demenscentrum.
Även om målningarna skiljer sig åt till form och innehåll kan hon skönja en del gemensamma drag. Många kom att använda prick- eller småstrecksteknik, utan att Susanne Hernaeus påverkat dem. Förvandlingsmåleri var också ett vanligt tema; personen började rita en blomma men stjälken fick fötter och skor (se bilden Dansande blommor).
Det var vanligt att personerna inte kände igen tavlorna som de tidigare målat. Ändå kunde många utvecklas och efterhand göra mer avancerade figurer.
– Jag blev särskilt fascinerad av en kvinna som i början gjorde en huvudfoting, så där som små barn brukar rita människor. Efter några månader målade hon plötsligt en vacker Lucia, med helt rätt proportioner, säger Susanne Hernaeus
Utställningen Dansande blommor – en utställning om måleri av personer med demenssjukdomar invigs den 21 september och pågår till och med den 19 oktober. Den avlöses av Alzheimer och konst, en utställning som bygger på psykologen Emelie Millers studier av hur personer med Alzheimers sjukdom tar till sig och påverkas av måleri.
Magnus Westlander
Gå till Ystads Konstmuseum » (nytt fönster)
Dansande blommor (Ystad konstmuseum)
Nya funktioner på Demenscentrums webb
Allt fler besök på demenscentrum.se görs från en mobil och läsplatta. Därför har vår webbplats nu anpassats för att vara lätt att läsa även på små bildskärmar. Webbadressen är densamma oavsett om man använder mobil eller dator.
En annan nyhet är att man numera även kan lyssna på webbplatsens innehåll (gäller samtliga sidor utom startsidan). Klicka på lyssna-ikonen uppe till höger, under fönstret "Publicerat". Justera ljudet med volymknappen.
Ny facebookgrupp för demenssjuka
...
Demensförbundet har öppnat en facebookgrupp för personer med demenssjukdom. Här kan man dela sina tankar och erfarenheter och ställa frågor till andra i samma situation. Gruppen är dold och är endast tillgänglig för demenssjuka. Det innebär att man först måste kontakta en administratör som godkänner medlemskap. Skicka e-post till pea.hoff@gmail.com
Sedan tidigare finns flera facebookgrupper för unga anhöriga. Se webbsidan www.unganhorig.se » (nytt fönster)
Demensförbundet har öppnat en facebookgrupp för personer med demenssjukdom. Här kan man dela sina tankar och erfarenheter och ställa frågor till andra i samma situation. Gruppen är dold och är endast tillgänglig för demenssjuka. Det innebär att man först måste kontakta en administratör som godkänner medlemskap. Skicka e-post till pea.hoff@gmail.com
Sedan tidigare finns flera facebookgrupper för unga anhöriga. Se webbsidan www.unganhorig.se » (nytt fönster)
Demens allt vanligare dödsorsak
Färska siffror visar att dödligheten minskar i många sjukdomar medan utvecklingen går åt motsatt håll när det gäller demens. Sedan 1987 har dödligheten i demens ökat kraftigt och var förra året fyra gånger så stor.
Socialstyrelsen tror att ökningen till viss del beror på att läkarna har blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak. Bland de olika demensdiagnoserna är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste dödsorsaken, följt av vaskulär demens.
Till Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 2013 » (nytt fönster)
Socialstyrelsen tror att ökningen till viss del beror på att läkarna har blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak. Bland de olika demensdiagnoserna är ospecificerad demens (UNS) den särklassigt vanligaste dödsorsaken, följt av vaskulär demens.
Till Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 2013 » (nytt fönster)
Demenskurs nu på turkiska
Migrationsskolan fortsätter att översätta sin webbaserade demenskurs till olika språk. Nu finns Demenskunskap för alla även på turkiska. Kursen, som tidigare översatts till BKS, polska och persiska, vänder sig till både vårdpersonal och anhöriga. I text, bilder och videoklipp berättas om demenssjukdomens symptom och hur man bäst bemöter den som drabbats. Det finns även fördjupande delar om till exempel hjärnans funktioner.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Migrationsskolan är ett EU-projekt med bland andra Kunskapscentrum Demenssjukdomar, Skånes universitetssjukhus och danska Nationalt Videnscenter for Demens.
Gå till webbkursen (turkiska) »
(nytt fönster)
Ovanlig patient väcker idéer om nya behandlingar
En 40-årig patient i Kalifornien har visat sig sakna ApoE, ett protein som är särskilt intressant för alzheimeforskarna. Den ovanliga upptäckten kan i förlängningen öppna för nya behandlingsstrategier mot alzheimer.
Det är är vetenskapsportalen Scienec Daily som refererar till en artikel i tidskriften JAMA Neurology. Patienten i fråga hade remitterats till universitetsjukhuset i San Francisco på grund av kraftigt förhöjda kolesterolvärden. Vid undersökningar av mannens arvsmassa hittade man en sjuklig genförändring som gör att han inte kan producera proteinet ApoE.
Genen (arvsanlaget) för ApoE finns annars i tre olika varianter. En av dem – ApoE4-allelen – har särskilt intresserat alzheimerforskarna eftersom den medför en betydande riskökning för att utveckla Alzheimers sjukdom. Närmare 15 procent av befolkningen bär på denna genvariant.
ApoE är involverad i kroppens fettomsättning men proteinets fulla betydelse för nervsystemet är ännu oklart. Intressant med den omnämnda patienten i Kalifornien, som saknade ApoE, var att han hade helt normal syn och normala kognitiva funktioner (minne, oreinteringsförmåga etc).
Två möjliga tolkningar av detta tas upp i en kommenterar till artikeln i JAMA. Antingen är ApoE inverkan på hjärnan inte avgörande eller också finns andra proteiner som tar över dess funktioner. Oavsett vilket kan det betyda att det är bättre att inte ha något ApoE än att ha ApoE4-varianten av proteinet. Att sträva efter att reducera nivåerna av ApoE i det centrala nervsystemet skulle därför, enligt forskarna, kunna bli en möjlig strategi för att utveckla behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom.
Det är är vetenskapsportalen Scienec Daily som refererar till en artikel i tidskriften JAMA Neurology. Patienten i fråga hade remitterats till universitetsjukhuset i San Francisco på grund av kraftigt förhöjda kolesterolvärden. Vid undersökningar av mannens arvsmassa hittade man en sjuklig genförändring som gör att han inte kan producera proteinet ApoE.
Genen (arvsanlaget) för ApoE finns annars i tre olika varianter. En av dem – ApoE4-allelen – har särskilt intresserat alzheimerforskarna eftersom den medför en betydande riskökning för att utveckla Alzheimers sjukdom. Närmare 15 procent av befolkningen bär på denna genvariant.
ApoE är involverad i kroppens fettomsättning men proteinets fulla betydelse för nervsystemet är ännu oklart. Intressant med den omnämnda patienten i Kalifornien, som saknade ApoE, var att han hade helt normal syn och normala kognitiva funktioner (minne, oreinteringsförmåga etc).
Två möjliga tolkningar av detta tas upp i en kommenterar till artikeln i JAMA. Antingen är ApoE inverkan på hjärnan inte avgörande eller också finns andra proteiner som tar över dess funktioner. Oavsett vilket kan det betyda att det är bättre att inte ha något ApoE än att ha ApoE4-varianten av proteinet. Att sträva efter att reducera nivåerna av ApoE i det centrala nervsystemet skulle därför, enligt forskarna, kunna bli en möjlig strategi för att utveckla behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom.
D-vitaminbrist ökar risken för demens
Forskare börjar alltmer intressera sig för kopplingen mellan olika vitaminer och demens. Brist på B- och E-vitamin har visat sig öka risken för demens. En färsk amerikansk studie visar att detsamma gäller för D-vitamin.
Studien publiceras i den ansedda tidskriften Neurology och omfattar drygt 1600 deltagare, 65 år och äldre, som följts under sex år. Riskökningen för demens var 53 respektive 125 procent, beroende på om deltagarna hade mindre eller mer omfattande D-vitaminbrist.
– Det har tidigare funnits studier som kopplar D-vitaminbrist till minnesproblem och nu även mer och mer med alzheimers sjukdom. Det börjar bli ganska många studier nu som pekar i samma riktning, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, till SVT Nyheter.
D-vitamin bildas när huden utsätts för solljus och kan även tas upp via maten – det finns i bland fet fisk och mejeriprodukter. Äldre personer löper större risk att få brist på D-vitamin på grund av nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden. Ökade svårigheter att ta sig utomhus ökar risken ytterligare.
Till artikeln i Neurology »
(nytt fönster)
Studien publiceras i den ansedda tidskriften Neurology och omfattar drygt 1600 deltagare, 65 år och äldre, som följts under sex år. Riskökningen för demens var 53 respektive 125 procent, beroende på om deltagarna hade mindre eller mer omfattande D-vitaminbrist.
– Det har tidigare funnits studier som kopplar D-vitaminbrist till minnesproblem och nu även mer och mer med alzheimers sjukdom. Det börjar bli ganska många studier nu som pekar i samma riktning, säger Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, till SVT Nyheter.
D-vitamin bildas när huden utsätts för solljus och kan även tas upp via maten – det finns i bland fet fisk och mejeriprodukter. Äldre personer löper större risk att få brist på D-vitamin på grund av nedsatt förmåga att ta upp vitaminet genom huden. Ökade svårigheter att ta sig utomhus ökar risken ytterligare.
Till artikeln i Neurology »
(nytt fönster)
Mer om studien:
SVT Nyheter » (nytt fönster)
SR Vetenskapsradion » (nytt fönster)
WHO förordar rökstopp mot demens
Det finns många goda skäl att sluta röka. Världshälsoorganisationen WHO tar upp ett av dem i ett nytt faktablad. Cigaretten kan orsaka demenssjukdom.
Faktabladet Tobacco Use & Dementia ger en bra sammanfattning av forskningen inom området. WHO:s konstaterar att även om fler studier behövs så finns det idag starka belägg för att tobaksrökning ökar risken för demenssjukdom. Beräkningar tyder på att så mycket som 14 procent av samtliga fall av Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, kan kopplas till rökning.
Varför rökning kan ge upphov till demens är inte helt klarlagt. Orsakerna är sannolikt flera. Det är vanligt att rökare får förhöjda nivåer av aminosyran homocystein, något som ökar risken för alzheimer och även andra demenssjukdomar. Förträngningar i hjärnans blodkärl och ökad oxidativ stress är andra vanliga följder av rökning som kan leda till att hjärnvävnad dör.
Antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt i världen. Vid sidan av det mänskliga lidandet ökar trycket på vård och omsorg. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar är högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom tillsammans.
Idag saknas effektiva botemedel mot demenssjukdom. Därför är det väsentligt att samhället satsar på att förebygga och skjuta upp insjuknandet menar WHO och pekar på rökning som en riskfaktor för demens som faktiskt går att påverka. Att uppmuntra och stödja rökare att sluta röka bör, enligt världshälsoorganisationen, ges högsta prioritet i ländernas förebyggande arbete mot demens.
Ladda ned faktablad från WHO » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Faktabladet Tobacco Use & Dementia ger en bra sammanfattning av forskningen inom området. WHO:s konstaterar att även om fler studier behövs så finns det idag starka belägg för att tobaksrökning ökar risken för demenssjukdom. Beräkningar tyder på att så mycket som 14 procent av samtliga fall av Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, kan kopplas till rökning.
Varför rökning kan ge upphov till demens är inte helt klarlagt. Orsakerna är sannolikt flera. Det är vanligt att rökare får förhöjda nivåer av aminosyran homocystein, något som ökar risken för alzheimer och även andra demenssjukdomar. Förträngningar i hjärnans blodkärl och ökad oxidativ stress är andra vanliga följder av rökning som kan leda till att hjärnvävnad dör.
Antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt i världen. Vid sidan av det mänskliga lidandet ökar trycket på vård och omsorg. Samhällskostnaderna för demenssjukdomar är högre än för cancer och hjärt-kärlsjukdom tillsammans.
Idag saknas effektiva botemedel mot demenssjukdom. Därför är det väsentligt att samhället satsar på att förebygga och skjuta upp insjuknandet menar WHO och pekar på rökning som en riskfaktor för demens som faktiskt går att påverka. Att uppmuntra och stödja rökare att sluta röka bör, enligt världshälsoorganisationen, ges högsta prioritet i ländernas förebyggande arbete mot demens.
Ladda ned faktablad från WHO » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Ny handbok för hemtjänsten
Nu ger Svensk Demenscentrum ut den andra handboken i serien Om demenssjukdom. Den första boken vänder sig till biståndshandläggare, denna gång är målgruppen personal inom hemtjänsten.
Hemtjänsten möter allt oftare personer med minnesproblem och andra kognitiva svårigheter. En del av dem kanske är på väg att utveckla demenssjukdom. Andra har redan en demensdiagnos. I båda fallen ställs personal inför många svåra utmaningar för att kunna ge en god omsorg.
Om demenssjukdomar för hemtjänsten vill främst förmedla användbar kunskap och konkreta råd. Boken fokuserar en hel del på bemötande och försöker besvara frågor som: Hur kan personcentrerad omsorg se ut i praktiken? Hur skapar man en god relation till anhöriga? Vad gör man när en person med uppenbara hjälpbehov avvisar hjälp?
Boken innehåller också tips och råd om måltider, munhälsa och intimhygien. Ett par kapitel tar upp vanliga symptom och fakta om demenssjukdomar. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
I serien Om demenssjukdom utkommer sammanlagt sex handböcker för olika målgrupper. Näst på tur är anhöriga, sedan kommer böcker för särskilt boende och sjukhus. Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Om demenssjukdom för hemtjänsten kan beställas här » (nytt fönster). Pris: 179 kr, inkl moms.
Om demenssjukdom för biståndshandläggare. Läs mer »
Hemtjänsten möter allt oftare personer med minnesproblem och andra kognitiva svårigheter. En del av dem kanske är på väg att utveckla demenssjukdom. Andra har redan en demensdiagnos. I båda fallen ställs personal inför många svåra utmaningar för att kunna ge en god omsorg.
Om demenssjukdomar för hemtjänsten vill främst förmedla användbar kunskap och konkreta råd. Boken fokuserar en hel del på bemötande och försöker besvara frågor som: Hur kan personcentrerad omsorg se ut i praktiken? Hur skapar man en god relation till anhöriga? Vad gör man när en person med uppenbara hjälpbehov avvisar hjälp?
Boken innehåller också tips och råd om måltider, munhälsa och intimhygien. Ett par kapitel tar upp vanliga symptom och fakta om demenssjukdomar. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
I serien Om demenssjukdom utkommer sammanlagt sex handböcker för olika målgrupper. Näst på tur är anhöriga, sedan kommer böcker för särskilt boende och sjukhus. Böckerna kan läsas fristående men fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Om demenssjukdom för hemtjänsten kan beställas här » (nytt fönster). Pris: 179 kr, inkl moms.
Om demenssjukdom för biståndshandläggare. Läs mer »
Beställ boken » (nytt fönster)
DEBATT: Demenssjuka diskrimineras i vården
Alla ska ha lika rätt till vård och omsorg. Men de som drabbas av demenssjukdom har inte samma rättigheter som andra patienter. Det skriver en rad framstående professorer, tillsammans med företrädare för Alzheimerföreningen, på DN Debatt (26/7-14).
"Samhällets kostnader för demenssjukdomar skenar. Samtidigt får bara en tredjedel av alla drabbade en fullständig utredning", säger författarna bakom debattartikeln. Socialstyrelsen har konstaterat att en oacceptabelt stor andel av de drabbade får diagnosen Demens UNS (Utan Närmare Specifikation). Skulle vi i Sverige acceptera att 50 procent av cancerpatienterna som söker till primärvården fick diagnosen Cancer UNS? Knappast, skriver artikelförfattarna.
De framhåller att av de 63 miljarder som demenssjukdomarna kostar samhället är utredningar och läkemedelsbehandling en försvinnande liten del, faktiskt bara en enda procent. Det handlar alltså inte om några jättesatsningar för att radikalt kunna förbättra situationen för de demenssjuka, menar artikelförfattarna och framhåller att ett ökat antal utredningar och läkemedelsförskrivningar kommer att både förlänga kvarboendet och minimera riskerna för att dyra psykofarmaka sätts in för att hålla demensdrabbade utan riktig diagnos och vård lugna.
Läs hela debattartikeln på DN:s webb »
(nytt fönster)
Lyssna på kommentar i SR:s P1 »
(nytt fönster)
"Samhällets kostnader för demenssjukdomar skenar. Samtidigt får bara en tredjedel av alla drabbade en fullständig utredning", säger författarna bakom debattartikeln. Socialstyrelsen har konstaterat att en oacceptabelt stor andel av de drabbade får diagnosen Demens UNS (Utan Närmare Specifikation). Skulle vi i Sverige acceptera att 50 procent av cancerpatienterna som söker till primärvården fick diagnosen Cancer UNS? Knappast, skriver artikelförfattarna.
De framhåller att av de 63 miljarder som demenssjukdomarna kostar samhället är utredningar och läkemedelsbehandling en försvinnande liten del, faktiskt bara en enda procent. Det handlar alltså inte om några jättesatsningar för att radikalt kunna förbättra situationen för de demenssjuka, menar artikelförfattarna och framhåller att ett ökat antal utredningar och läkemedelsförskrivningar kommer att både förlänga kvarboendet och minimera riskerna för att dyra psykofarmaka sätts in för att hålla demensdrabbade utan riktig diagnos och vård lugna.
Läs hela debattartikeln på DN:s webb »
(nytt fönster)
Lyssna på kommentar i SR:s P1 »
(nytt fönster)