Senaste nytt

29 jun 2015

Demens på agendan i Almedalen 

 

För andra året i rad höll Svenskt Demenscentrum en manifestation för ett demensvänligt samhälle under Almedalsveckan. Det skedde även denna gång i form av en promenad från Visby lasarett förbi ringmuren ner till hamnen. Måndagen bjöd på sol och vacker väder och stämningen var uppslupen bland deltagarna som för dagen var iförda särskilda kepsar. En del bar ordensband med namn på personer som inte kunde vara på plats i Visby men som ville uttrycka sitt stöd för arbetet med ett demensvänligt samhälle.

I hamnen väntade fartyget m/s Sigrid där ett inspirationsseminarium med föreläsningar och en efterföljande paneldiskussion hölls. Här togs bland annat upp demensforskningens förutsättningar, hur man skapar en likvärdig vård och Nollvision, Svenskt Demenscentrums utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Bakom arrangemanget stod, förutom Svenskt Demenscentrum, stiftelserna Silviahemmet och Stockholms läns Äldrecentrum, Durewall Institutet, Hattstugan vård och utbildning, Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård och 1,6 & 2,6-miljonerklubben.

I hamnen väntade fartyget m/s Sigrid där ett inspirationsseminarium med föreläsningar och en efterföljande paneldiskussion hölls. Här togs bland annat upp demensforskningens förutsättningar, hur man skapar en likvärdig vård och Nollvision, Svenskt Demenscentrums utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Bakom arrangemanget stod, förutom Svenskt Demenscentrum, stiftelserna Silviahemmet och Stockholms läns Äldrecentrum, Durewall Institutet, Hattstugan vård och utbildning, Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård och 1,6 & 2,6-miljonerklubben.

Almedalen 2015
"Vi promenerar för ett demensvänligt samhälle"

10 jun 2015

Följ med oss i Almedalen – för ett demensvänligt samhälle 

 

Svenskt Demenscentrum deltar även i årets Almedalsvecka i Visby. Den 29 juni har vi bokat fartyget m/s Sigrid där ett inspirationsseminarium med paneldiskussioner äger rum under eftermiddagen. Innan dess gör vi som förra året; ”promenerar för ett demensvänligt samhälle”. Promenaden startar kl 12.00 och går från lasarettet längs vattnet fram till Sigrid i hamnen. Alla är välkomna att delta.

För dig som vill men inte kan vara på plats i Visby; mejla namn och bostadsort så kommer du att finnas med på de banderoller som vi bär under promenaden, e-post: info@demenscentrum.se. För att hinna trycka banderollerna behöver vi dina uppgifter senast måndag den 22 juni.

Inspirationsseminariet börjar kl 13.00 och arrangeras av Svenskt Demenscentrum tillsammans med stiftelserna Silviahemmet och Stockholms läns Äldrecentrum, Durewall Institutet, Hattstugan vård och utbildning och Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård. Ladda ned program » (nytt fönster)

För dig som vill men inte kan vara på plats i Visby; mejla namn och bostadsort så kommer du att finnas med på de banderoller som vi bär under promenaden, e-post: info@demenscentrum.se. För att hinna trycka banderollerna behöver vi dina uppgifter senast måndag den 22 juni.

Inspirationsseminariet börjar kl 13.00 och arrangeras av Svenskt Demenscentrum tillsammans med stiftelserna Silviahemmet och Stockholms läns Äldrecentrum, Durewall Institutet, Hattstugan vård och utbildning och Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård. Ladda ned program » (nytt fönster)

Promenad i Almedalen
Promenad för ett demensvänligt samhälle,
från Almedalen 2014.

10 jun 2015

Demenstema i senaste Äldre i Centrum 

 

Demens – finns nyckel till sanningen? Frågan ställs i senaste numret av Äldre i Centrum. På 72 sidor speglas de senaste årens utveckling inom demensområdet, från omvårdnad till riskfaktorer och, det heta forskningsspåret, biomarkörer.

Några exempel på artiklar. Musikterapeut Katarina Lindblad skriver om hur musik kan bidra till ett ökat välbefinnade hos personer med demenssjukdom. Docent Lennart Johansson söker förklaringar till att många anhöriga inte vill ha hjälp. Professor Laura Fratiglioni diskuterar något som flera nya studier visar; att demenssjukdomar tenderar att minska i varje åldersgrupp. Till Äldre i Centrums webb » (nytt fönster)

Läs även artikeln Nya diagnoskriterier utan begreppet demens » 

Några exempel på artiklar. Musikterapeut Katarina Lindblad skriver om hur musik kan bidra till ett ökat välbefinnade hos personer med demenssjukdom. Docent Lennart Johansson söker förklaringar till att många anhöriga inte vill ha hjälp. Professor Laura Fratiglioni diskuterar något som flera nya studier visar; att demenssjukdomar tenderar att minska i varje åldersgrupp. Till Äldre i Centrums webb » (nytt fönster)

Läs även artikeln Nya diagnoskriterier utan begreppet demens » 

omslag Äldre i Centrum

28 maj 2015

Samtal om läsning och bibliotek  

 

I projektet Möten med litteratur har nu flera gruppsamtal med personer med demenssjukdom genomförts. Referensgrupperna ska ge vägledning för hur biblioteken ska kunna bli mer tillgängliga för denna grupp.

Bakom Möten med litteratur står Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Under våren har fyra referensgruppssamtal arrangerats, tre stycken med sammanlagt trettio demenssjuka personer och ett med sex yngre anhöriga. Samtalen har gett ett rikt material kring vad målgruppen tänker om bibliotek, läsning och aktiviteter.

Vi träffade grupperna via Demensförbundet som håller i Lundagårdsgrupperna, samtalsgrupper för yngre personer med demenssjukdom från hela Stockholms län. Under cirka en och en halv timme pratade vi om bibliotek och läsning.

I samtalen framkommer att ett flertal tidigare varit flitiga biblioteksbesökare medan andra har läst mycket men inte varit biblioteksanvändare i någon högre grad. Några har inte läst så mycket men har många andra intressen, till exempeldagsaktuella händelser, historia, biografier och skönlitteratur. De flesta uppskattar att få ta del av lokalhistoria och nyheter.

I och med sjukdomen har många svårigheter att läsa och ta till sig text: "Har alltid läst innan jag gått och lagt mig, läst massor. Men har inte fått ro att läsa nu, kan inte koncentrera mig nu. Det far bara in och ut och bort. Det kanske går att komma igång igen. "Några berättar att de ibland läser noveller och kåserier. Ett par läser e-medier och talar om fördelar med att boken ”stannar där man är”, återlämnar sig själv och att det är bra att kunna förstora texten. Några vill läsa om demenssjukdomar medan andra undviker det och hellre vill ha förströelse.

Vissa tycker att det är besvärligt att inte minnas vad man läst medan andra anser att läsningen har ett värde trots det. "Det är inte så att jag kommer ihåg, jag kan inte berätta för någon sedan, men det är njutning för stunden."  Många uttrycker att de vill få hjälp att låna, ladda ned e-böcker och ta del av bibliotekens skatter.

I samtalen frakommer viktiga saker att tänka på kring bemötande och miljön i biblioteket, till exempel att det behöver vara lugnt och tyst eftersom ljud och andra störningsmoment kan vara mycket besvärande för personer med demenssjukdom. Tid och tålamod är också viktigt.

Trots att de flesta inte besökt ett bibliotek på länge visar flertalet att det skulle vilja göra det, gärna tillsammans med andra. Förslag på aktiviteter som deltagarna nämn var diskussionsklubbar, bokcirkel, högläsning, författarträff, teknikstöd, arkivfilm/fotovisning, lokalhistoria/hembygd, visningar av biblioteket och presentation av aktuell forskning. Några tycker att det räcker med att kunna gå till biblioteket och läsa en bok eller en tidning.

Det blir tydligt i samtalen att man önskar vuxenaktiviteter och sådant som handlar om delaktighet, gemenskap och möjlighet att vara del i samhället snarare än aktiviteter som handlar om upplevelser och kultur. "Man blir så snäv i sitt tänkande på något sätt när man inte hänger med. Det är det värsta, att man inte kan vara med och det vill man ju. Man vill känna sig delaktig i samhället."

I ett samtal uttryckte en person följande: ”Hjälp oss med våra frågetecken”. Uttalandet går att tolka på flera olika sätt men kanske är det inte bibliotekets medier, rum eller aktiviteter som är de allra viktigaste i mötena med dessa målgrupper utan biblioteksmedarbetares kompetens att bidra till sammanhang och förståelse.

I samtalet med yngre anhöriga framkommer att de gärna skulle besöka biblioteket för att få tips och förnyelse kring aktiviteter man kan göra tillsammans. En workshop kring litteratur, spel och pussel, såväl digitala som fysiska, var en idé som framkom. Tips på läsning kring demenssjukdomar, såväl skönlitterära som fakta, efterfrågas men också medier för egen förströelse och underhållning.

Erfarenheterna från referensgruppssamtalen kan förhoppningsvis vara ett stöd för de medverkande biblioteken i projektet. Men eftersom urvalet är begränsat ska vi inte dra för stora växlar kring resultaten. Det ska bli spännande att följa de medverkande biblioteken och vilka effekter projektet ger för såväl biblioteken som målgrupperna. Läs mer om projektet »

Charlotte Olofsson, Demensförbundet, Sara Hjulström,
Svenskt Demenscentrum och Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm 

Bakom Möten med litteratur står Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Under våren har fyra referensgruppssamtal arrangerats, tre stycken med sammanlagt trettio demenssjuka personer och ett med sex yngre anhöriga. Samtalen har gett ett rikt material kring vad målgruppen tänker om bibliotek, läsning och aktiviteter.

Vi träffade grupperna via Demensförbundet som håller i Lundagårdsgrupperna, samtalsgrupper för yngre personer med demenssjukdom från hela Stockholms län. Under cirka en och en halv timme pratade vi om bibliotek och läsning.

I samtalen framkommer att ett flertal tidigare varit flitiga biblioteksbesökare medan andra har läst mycket men inte varit biblioteksanvändare i någon högre grad. Några har inte läst så mycket men har många andra intressen, till exempeldagsaktuella händelser, historia, biografier och skönlitteratur. De flesta uppskattar att få ta del av lokalhistoria och nyheter.

I och med sjukdomen har många svårigheter att läsa och ta till sig text: "Har alltid läst innan jag gått och lagt mig, läst massor. Men har inte fått ro att läsa nu, kan inte koncentrera mig nu. Det far bara in och ut och bort. Det kanske går att komma igång igen. "Några berättar att de ibland läser noveller och kåserier. Ett par läser e-medier och talar om fördelar med att boken ”stannar där man är”, återlämnar sig själv och att det är bra att kunna förstora texten. Några vill läsa om demenssjukdomar medan andra undviker det och hellre vill ha förströelse.

Vissa tycker att det är besvärligt att inte minnas vad man läst medan andra anser att läsningen har ett värde trots det. "Det är inte så att jag kommer ihåg, jag kan inte berätta för någon sedan, men det är njutning för stunden."  Många uttrycker att de vill få hjälp att låna, ladda ned e-böcker och ta del av bibliotekens skatter.

I samtalen frakommer viktiga saker att tänka på kring bemötande och miljön i biblioteket, till exempel att det behöver vara lugnt och tyst eftersom ljud och andra störningsmoment kan vara mycket besvärande för personer med demenssjukdom. Tid och tålamod är också viktigt.

Trots att de flesta inte besökt ett bibliotek på länge visar flertalet att det skulle vilja göra det, gärna tillsammans med andra. Förslag på aktiviteter som deltagarna nämn var diskussionsklubbar, bokcirkel, högläsning, författarträff, teknikstöd, arkivfilm/fotovisning, lokalhistoria/hembygd, visningar av biblioteket och presentation av aktuell forskning. Några tycker att det räcker med att kunna gå till biblioteket och läsa en bok eller en tidning.

Det blir tydligt i samtalen att man önskar vuxenaktiviteter och sådant som handlar om delaktighet, gemenskap och möjlighet att vara del i samhället snarare än aktiviteter som handlar om upplevelser och kultur. "Man blir så snäv i sitt tänkande på något sätt när man inte hänger med. Det är det värsta, att man inte kan vara med och det vill man ju. Man vill känna sig delaktig i samhället."

I ett samtal uttryckte en person följande: ”Hjälp oss med våra frågetecken”. Uttalandet går att tolka på flera olika sätt men kanske är det inte bibliotekets medier, rum eller aktiviteter som är de allra viktigaste i mötena med dessa målgrupper utan biblioteksmedarbetares kompetens att bidra till sammanhang och förståelse.

I samtalet med yngre anhöriga framkommer att de gärna skulle besöka biblioteket för att få tips och förnyelse kring aktiviteter man kan göra tillsammans. En workshop kring litteratur, spel och pussel, såväl digitala som fysiska, var en idé som framkom. Tips på läsning kring demenssjukdomar, såväl skönlitterära som fakta, efterfrågas men också medier för egen förströelse och underhållning.

Erfarenheterna från referensgruppssamtalen kan förhoppningsvis vara ett stöd för de medverkande biblioteken i projektet. Men eftersom urvalet är begränsat ska vi inte dra för stora växlar kring resultaten. Det ska bli spännande att följa de medverkande biblioteken och vilka effekter projektet ger för såväl biblioteken som målgrupperna. Läs mer om projektet »

Charlotte Olofsson, Demensförbundet, Sara Hjulström,
Svenskt Demenscentrum och Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm 

Bilder från referensgrupper

Bild från Möten med litteratur
Foto: Cecilia Bengtsson

 

Bild från Möten med litteratur
Foto: Annika Lissenko

 

Läs mer om Möten med litteratur »

26 maj 2015

Nytt om riktlinjerna på Demensdagarna 

 

Nya demensriktlinjer väntas hösten 2017. Fokus blir att förbättra de områden där det fortfarande brister. Det berättade Pinelopi Lundquist och Vera Gustafsson, båda från Socialstyrelsen, vid årets upplaga av Svenska Demensdagarna.

Rekordmånga, nästan 1 600 deltagare, intog Karlstad den 20–21 maj för att lära av varandra och utbyta erfarenheter tvärs över yrkesgränserna. Det var för sextonde gången som Svenska nätverket för demenskunskap arrangerade Svenska Demensdagarna och nya demensriktlinjer var en av många programpunkter. Socialstyrelsens företrädare efterlyste fler demensteam och fler boenden.

De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har fått ett stort genomslag, det visade den utvärdering som kom i fjol. Men den pekade också på flera brister och riktlinjerna håller nu på att revideras. Så vad händer, undrade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet, som var moderator när frågan diskuterades.

Något som upptäcktes vid utvärderingen var att utlandsfödda och de med låg utbildning oftare får antipsykosmedel än andra. Orsakerna ska nu analyseras av landstingen tillsammans med kommunerna. Antalet platser i boenden ska ses över och ökas, till exempel för yngre med demens. Och ännu är demens UNS (utan närmare specifikation) en alltför vanlig diagnos. Det här är sådant som ska tas upp i de nya riktlinjerna.

Greger Bengtsson från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ville inte lova demensteam i varje kommun – eftersom de ser så olika ut. Och den kontroversiella frågan om nattbemanning på särskilda boenden är ännu inte avgjord, här pågår överläggningar mellan SKL och regeringen. Det behövs en konkret handlingsplan, en nationell demensplan med mätbara mål, underströk Wilhelmina Hoffman.

Den nya boken Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar väckte stort intresse. Lars Sonde, som lett arbetet med boken, berörde starkt med en berättelse om hur tvång kan upplevas. Seminarierna spände i övrigt över en mängd områden – om hur miljön kan vara ett stöd, demens sexualitet och bemötande, mänsklig beröring, munhälsa och demens, demens och traumatiska upplever och mycket annat.

Rozita Torkpoor är sjuksköterska och arbetar med Migrationsskolan, vid minneskliniken Skånes universitetssjukhus. Demensvård i ett mångkulturellt samhälle var temat för hennes seminarium. De flesta kognitiva tester har utvecklats i USA. MMSE som vanligtvis används här är också mycket påverkad av utbildning, menade hon. Det innebär att den som inte gått så mycket i skolan eller kommer från en annan kultur kan få för låga poäng.

Just nu pågår den första europeiska studien om tvärkulturell neuropsykologisk testning där bland annat Sverige deltar via minneskliniken i Malmö. Det handlar om att hitta tester som inte är beroende av utbildning, språk och kultur.

– Vi har börjat använda oss av testet Rudas som utvecklats i Australien. Där används frågor som har med vardagen att göra. Omdöme till exempel kan belysas så här: Tänk dig att du står vid en trafikerad gata och ska ta dig över, hur gör du på ett säkert sätt?

Maria Erikdsotter, professor vid Karolinska Institutet och tillika överläkare vid geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge var en av huvudföreläsarna. Alzheimers sjukdom var ämnet. I Sverige beräknas 100 000 personer, varav 10 000 under 65 år, vara direkt drabbade av sjukdomen.

 Det är viktigt att få diagnos även om det inte finns någon botande behandling – däremot anser Maria Erikdsotter inte att alla äldre ska screenas för demenssjukdom. Hoppfullt är att det verkar som om de alldra äldsta har en något lite minskad risk för att insjukna. Varför vet man inte säkert, kanske är orsaken att de behandlat sitt blodtryck.

Det pågår sedan länge en mängd forskningsstudier för att hitta botemedel mot Alzheimers sjukdom, ännu har inget riktigt genombrott gjorts. På frågan om varför det är så svårt svarade Maria Eriksdotter att det antagligen finns flera olika typer av sjukdomen.

– Det behövs sannolikt skräddarsydd behandling för var och en. Idag tror man att Alzheimers sjukdom börjar långt innan det går att se några symptom. Nu försöker forskarna hitta dem som har lindrig kognitiv svikt, det som kallas MCI, och urskilja vilka av dem som sedan utvecklar demenssjukdom.

Alla gör inte det. En del blir bättre och andra förblir oförändrade.

Arto Nordlund, psykolog och forskare vid  Sahlgrenska Akademin forskar just om patienter med MCI. Ju fler kognitiva funktioner – minne, uppmärksamhet, språk etc – som var påverkade, desto större var risken att två år senare utveckla demens.

Det går också att se skillnader mellan dem som senare utvecklar Alzheimers sjukdom respektive vaskulär demens eller blanddemens.  Den senare gruppen har svårare att lära in nya saker, men minns det de lärt. 

Kari Molin, frilansjournalist

 

Rekordmånga, nästan 1 600 deltagare, intog Karlstad den 20–21 maj för att lära av varandra och utbyta erfarenheter tvärs över yrkesgränserna. Det var för sextonde gången som Svenska nätverket för demenskunskap arrangerade Svenska Demensdagarna och nya demensriktlinjer var en av många programpunkter. Socialstyrelsens företrädare efterlyste fler demensteam och fler boenden.

De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har fått ett stort genomslag, det visade den utvärdering som kom i fjol. Men den pekade också på flera brister och riktlinjerna håller nu på att revideras. Så vad händer, undrade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet, som var moderator när frågan diskuterades.

Något som upptäcktes vid utvärderingen var att utlandsfödda och de med låg utbildning oftare får antipsykosmedel än andra. Orsakerna ska nu analyseras av landstingen tillsammans med kommunerna. Antalet platser i boenden ska ses över och ökas, till exempel för yngre med demens. Och ännu är demens UNS (utan närmare specifikation) en alltför vanlig diagnos. Det här är sådant som ska tas upp i de nya riktlinjerna.

Greger Bengtsson från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ville inte lova demensteam i varje kommun – eftersom de ser så olika ut. Och den kontroversiella frågan om nattbemanning på särskilda boenden är ännu inte avgjord, här pågår överläggningar mellan SKL och regeringen. Det behövs en konkret handlingsplan, en nationell demensplan med mätbara mål, underströk Wilhelmina Hoffman.

Den nya boken Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar väckte stort intresse. Lars Sonde, som lett arbetet med boken, berörde starkt med en berättelse om hur tvång kan upplevas. Seminarierna spände i övrigt över en mängd områden – om hur miljön kan vara ett stöd, demens sexualitet och bemötande, mänsklig beröring, munhälsa och demens, demens och traumatiska upplever och mycket annat.

Rozita Torkpoor är sjuksköterska och arbetar med Migrationsskolan, vid minneskliniken Skånes universitetssjukhus. Demensvård i ett mångkulturellt samhälle var temat för hennes seminarium. De flesta kognitiva tester har utvecklats i USA. MMSE som vanligtvis används här är också mycket påverkad av utbildning, menade hon. Det innebär att den som inte gått så mycket i skolan eller kommer från en annan kultur kan få för låga poäng.

Just nu pågår den första europeiska studien om tvärkulturell neuropsykologisk testning där bland annat Sverige deltar via minneskliniken i Malmö. Det handlar om att hitta tester som inte är beroende av utbildning, språk och kultur.

– Vi har börjat använda oss av testet Rudas som utvecklats i Australien. Där används frågor som har med vardagen att göra. Omdöme till exempel kan belysas så här: Tänk dig att du står vid en trafikerad gata och ska ta dig över, hur gör du på ett säkert sätt?

Maria Erikdsotter, professor vid Karolinska Institutet och tillika överläkare vid geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge var en av huvudföreläsarna. Alzheimers sjukdom var ämnet. I Sverige beräknas 100 000 personer, varav 10 000 under 65 år, vara direkt drabbade av sjukdomen.

 Det är viktigt att få diagnos även om det inte finns någon botande behandling – däremot anser Maria Erikdsotter inte att alla äldre ska screenas för demenssjukdom. Hoppfullt är att det verkar som om de alldra äldsta har en något lite minskad risk för att insjukna. Varför vet man inte säkert, kanske är orsaken att de behandlat sitt blodtryck.

Det pågår sedan länge en mängd forskningsstudier för att hitta botemedel mot Alzheimers sjukdom, ännu har inget riktigt genombrott gjorts. På frågan om varför det är så svårt svarade Maria Eriksdotter att det antagligen finns flera olika typer av sjukdomen.

– Det behövs sannolikt skräddarsydd behandling för var och en. Idag tror man att Alzheimers sjukdom börjar långt innan det går att se några symptom. Nu försöker forskarna hitta dem som har lindrig kognitiv svikt, det som kallas MCI, och urskilja vilka av dem som sedan utvecklar demenssjukdom.

Alla gör inte det. En del blir bättre och andra förblir oförändrade.

Arto Nordlund, psykolog och forskare vid  Sahlgrenska Akademin forskar just om patienter med MCI. Ju fler kognitiva funktioner – minne, uppmärksamhet, språk etc – som var påverkade, desto större var risken att två år senare utveckla demens.

Det går också att se skillnader mellan dem som senare utvecklar Alzheimers sjukdom respektive vaskulär demens eller blanddemens.  Den senare gruppen har svårare att lära in nya saker, men minns det de lärt. 

Kari Molin, frilansjournalist

 

21 maj 2015

Nya delar i utbildningspaketet Nollvision 

 UTBILDNING

Nu kompletterar vi utbildningspaketet Nollvision med en kort webbutbildning och en film. Webbutbildningen vänder sig till yrkesverksamma inom vård och omsorg. Den tar ungefär en halvtimme att genomföra och innehåller filmer och praktiska övningar. Syftet med webbutbildningen är att inspirera och visa hur man kan arbeta för en nollvision – en demensvård utan tvingande åtgärder.

bild på utbildningsportalUtbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal »  (nytt fönster

Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »

Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.

Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision »

bild på utbildningsportalUtbildningen förutsätter att du har grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Om du saknar eller behöver repetera det rekommenderar vi att du går Demens ABC och gärna någon av våra andra webbutbildningar i serien Demens ABC plus. Samtliga Demenscentrums webbutbildningar är avgiftsfria och finns på vår utbildningsportal »  (nytt fönster

Svenskt Demenscentrum släpper även en introduktionsfilm om nollvisionen. Den vänder sig i första hand till chefer och arbetsledare. Se filmen här »

Mer fördjupad kunskap om hur man kan förebygga och hantera svåra situationer i demensvård och -omsorg finns i handboken Nollvision som också ingår i utbildningspaketet. Sedan tidigare finns även en 16-sidig handbok för anhöriga.

Läs mer på demenscentrum.se/Nollvision »

logga Nollvision

20 maj 2015

Sex Silvialäkare nyexaminerade 

 

I måndags fick Sverige sina första "demensdoktorer". Det handlar om sex stycken som numera kan titulera sig Silvialäkare efter att ha genomgått en tvåårig magisterutbildning i demensvård för läkare. Under en ceremoni på Drottningholms slottsteater fick de ta emot diplom och Silviahemmets dekoration.

Gruppbild Silvialäkare

Tanken är att Silvialäkarna ska fungera som kunskapspelare på sina arbetsplatser och bland annat driva det lokala arbetet med riktlinjer och behandlingsprogam för demensvård.

– Utbildningen av Silvialäkare bidrar till en utveckling av demensvården. Detta med stark koppling till de senaste forskningsrönen inom området, och verktyg för säkra högsta kvalitet och rätt prioriteringar i av vården av dessa patienter, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik och kursansvarig för utbildningen, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Magisterutbiidningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Totalt har tre intagningar till utbildningen gjorts och för närvarande finns studenter från Japan, Tyskland och Luxemburg på deltagarlistan.

Sedan tidigare erbjuder Silviahemmet, i samarbete med Sophiahemmets högskola, vidareutbildningar i demensvård för både undersköterskor och sjuksköterskor. Nya utbildningskullar går ut den 1 juni. Då kommer det att finnas totalt 549 Silviasystrar och 191 Silviasjuksköterskor.

Läs mer om utbildningen » (nytt fönster)

Gruppbild Silvialäkare

Tanken är att Silvialäkarna ska fungera som kunskapspelare på sina arbetsplatser och bland annat driva det lokala arbetet med riktlinjer och behandlingsprogam för demensvård.

– Utbildningen av Silvialäkare bidrar till en utveckling av demensvården. Detta med stark koppling till de senaste forskningsrönen inom området, och verktyg för säkra högsta kvalitet och rätt prioriteringar i av vården av dessa patienter, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik och kursansvarig för utbildningen, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Magisterutbiidningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Totalt har tre intagningar till utbildningen gjorts och för närvarande finns studenter från Japan, Tyskland och Luxemburg på deltagarlistan.

Sedan tidigare erbjuder Silviahemmet, i samarbete med Sophiahemmets högskola, vidareutbildningar i demensvård för både undersköterskor och sjuksköterskor. Nya utbildningskullar går ut den 1 juni. Då kommer det att finnas totalt 549 Silviasystrar och 191 Silviasjuksköterskor.

Läs mer om utbildningen » (nytt fönster)

 

 

 

Bildinfo Fr v Thulfigar Nasir (Silvialäkare), Marie Kjellmark (Silvialäkare), Claes Dinkelspiel- (styrelsemedlem i Silviahemmet), Moa Wibom (Silvialäkare), Madelene Johanzon (Silvialäkare), Dag Salaj (Silvialäkare), Kerstin Lundgren (Silvialäkare), Wilhelmina Hoffman (chef för Silviahemmet)

19 maj 2015

Bokrea under Demensdagarna 

 

Den 20–21 maj är det dags för årets största evenemang inom demensområdet. Närmare 1600 personer vallfärdar då till Karlstad för att delta i Svenska Demensdagarna. Svenskt Demenscentrum finns givetvis på plats och erbjuder bland annat rejält rabatterade priser på fyra utvalda böcker:

 

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

  • Om demenssjukdom för anhöriga
  • Om demenssjukdom för biståndshandläggare
  • Om demenssjukdom för hemtjänst

Böckerna säljs för 140 kr (inkl moms) + porto. Ordinarie pris är 179 kr. Läs mer om böckerna och beställ här » OBS! Rabatten gäller endast den 20–21 maj.

Bokomslagomslag anhörigbokomslag biståndshandläggarbokomslag bok för biståndshandläggare

 

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

  • Om demenssjukdom för anhöriga
  • Om demenssjukdom för biståndshandläggare
  • Om demenssjukdom för hemtjänst

Böckerna säljs för 140 kr (inkl moms) + porto. Ordinarie pris är 179 kr. Läs mer om böckerna och beställ här » OBS! Rabatten gäller endast den 20–21 maj.

Bokomslagomslag anhörigbokomslag biståndshandläggarbokomslag bok för biståndshandläggare

18 maj 2015

Följ livesändning från Dementia Forum X 

 

...

logga

I dag hålls för första gången Dementia Forum X i Stockholm. Det är en mötesplats för demensfrågor med forskare och internationella makthavare från fem utvalda områden. Arrangörer är Swedish Care International, Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Svenskt Demenscentrum är officiell partner. Äldreminister Åsa Regnér är inledningstalare.

Följ liveutsändningen » (engelska)

logga

I dag hålls för första gången Dementia Forum X i Stockholm. Det är en mötesplats för demensfrågor med forskare och internationella makthavare från fem utvalda områden. Arrangörer är Swedish Care International, Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahemmet. Svenskt Demenscentrum är officiell partner. Äldreminister Åsa Regnér är inledningstalare.

Följ liveutsändningen » (engelska)

28 apr 2015

Ny webbutbildning om läkemedel 

 

Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram Jobba säkert med läkemedel, en baskurs i att hantera läkemedel i äldreomsorgen. Kursen är webbaserad och består av fem delkurser som tar cirka två timmar att genomföra. Efter godkänt kunskapstest kan man ladda ned ett diplom.

utbildningsportalGenomgången utbildning ger baskunskaper för att bland annat ge läkemedel i rätt tid och på rätt sätt, förstå roll och ansvar vid dlegering och uppmärksamma symtom vid diabetes. Jobba säkert med läkemedel är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal » (nytt fönster)

utbildningsportalGenomgången utbildning ger baskunskaper för att bland annat ge läkemedel i rätt tid och på rätt sätt, förstå roll och ansvar vid dlegering och uppmärksamma symtom vid diabetes. Jobba säkert med läkemedel är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal » (nytt fönster)