Nytt om forskning
Rekordstort testamente till alzheimerforskning
Hjärnfonden har fått ett rekordstort testamente till alzheimerforskning. Det handlar om totalt 70 miljoner kr. Av dessa medel går nu 30 miljoner kr till sex olika projekt vid Karolinska Institutet samt universiteten i Göteborg, Linköping och Uppsala.
Efter utvärdering kan projekten få ytterligare medel, 20 miljoner kr, som fördelas över fem år. Resterande del av testamentet, 20 miljoner kr, delas ut via Hjärnfondens årliga forskningsutlysning.
– Vi känner stor tacksamhet för att vi har fått det här exceptionellt stora testamentet och att givaren tänkte på alla de som lever med denna svåra folksjukdom och deras anhöriga. Stora som små gåvor betyder mycket för att forskningen snabbare ska hitta en lösning på alzheimergåtan, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
Efter utvärdering kan projekten få ytterligare medel, 20 miljoner kr, som fördelas över fem år. Resterande del av testamentet, 20 miljoner kr, delas ut via Hjärnfondens årliga forskningsutlysning.
– Vi känner stor tacksamhet för att vi har fått det här exceptionellt stora testamentet och att givaren tänkte på alla de som lever med denna svåra folksjukdom och deras anhöriga. Stora som små gåvor betyder mycket för att forskningen snabbare ska hitta en lösning på alzheimergåtan, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
Läs pressmeddelande från Hjärnfonden (nytt fönster)
Andra insamlingsfonder för demensforskning
- Alzheimerfonden (nytt fönster)
- Demensfonden (nytt fönster)
Ännu en läkemedelsprövning avbryts
Läkemedelsbolagen Eisai och Biogen avbryter två fas 3-studier med elenbecestat, ett ämne som har testats i hopp om att kunna bromsa Alzheimers sjukdom.
Elenbecestat verkar genom att hämma produktionen av beta-amyloid, det protein som bildar de alzheimertypiska placken i hjärnan. Det prövades i två studier med totalt cirka 2 100 patienter. Samtliga deltagare hade tidig Alzheimers sjukdom med en bekräftad ansamling av amyloida plack i hjärnan.
Behandlingen med elenbecestat som skulle pågå i 24 månader har nu avbrutits i förtid meddelar Läkemedelsvärlden på sin webbplats. Enligt ett pressmeddelande från läkemedelsbolagen beror det på att resultaten från en säkerhetsgranskning visade på ett ”ofördelaktigt risk/nytta-ratio”. Någon mer utförlig förklaring har inte angetts.
Elenbecestat sällar sig till den långa raden av misslyckade prövningar av möjliga alzheimerläkemedel. Till skillnad mot en del andra läkemedelsbolag har Eisai och Biogen dock inte kastat in handduken. De fortsätter fas 3-programmet med BAN 2401, en uppmärksammad läkemedelskandidat som alzheimerforskaren Lars Lannfelt varit med att utveckla.
Elenbecestat verkar genom att hämma produktionen av beta-amyloid, det protein som bildar de alzheimertypiska placken i hjärnan. Det prövades i två studier med totalt cirka 2 100 patienter. Samtliga deltagare hade tidig Alzheimers sjukdom med en bekräftad ansamling av amyloida plack i hjärnan.
Behandlingen med elenbecestat som skulle pågå i 24 månader har nu avbrutits i förtid meddelar Läkemedelsvärlden på sin webbplats. Enligt ett pressmeddelande från läkemedelsbolagen beror det på att resultaten från en säkerhetsgranskning visade på ett ”ofördelaktigt risk/nytta-ratio”. Någon mer utförlig förklaring har inte angetts.
Elenbecestat sällar sig till den långa raden av misslyckade prövningar av möjliga alzheimerläkemedel. Till skillnad mot en del andra läkemedelsbolag har Eisai och Biogen dock inte kastat in handduken. De fortsätter fas 3-programmet med BAN 2401, en uppmärksammad läkemedelskandidat som alzheimerforskaren Lars Lannfelt varit med att utveckla.
Läs mer på Läkemedelsvärldens webb (nytt fönster)
Nya tester med svensk läkemedelskandidat (nytt fönster)
Skalor skattar personcentrerad vård
Personcentrerad vård och ett bra vårdklimat är eftersträvade mål för äldreboenden. Nu finns flera skattningsskalor som visar hur väl man lyckas uppnå dem. David Edvardsson, professor i omvårdnad, har varit med att utveckla dem.
Det har länge funnits olika instrument för att utreda och följa upp demenssjukdom, till exempel MMSE som används för att testa kognitiv förmåga. Vetenskapligt prövade instrument för omvårdnad har däremot främst varit tillgängliga för forskningen.
– De vi nu låter Svenskt Demenscentrum publicera på sin webb har utvecklats under flera år och genomgått omfattande prövningar. Syftet med skalorna är att fånga förekomsten av personcentrerad vård och vårdklimat på äldreboenden, säger David Edvardsson.
Skalorna har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och australiensiska La Trobe University där professor David Edvardsson numera är verksam. Ursprungligen är de framtagna för forskningsändamål men David Edvardsson ser ett vidare användningsområde.
Underlag för uppföljning
– Skalorna består av frågeformulär som är lättanvända och som med fördel även kan användas som underlag för att följa upp verksamheten på enskilda äldreboenden, säger han.
Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg vid Svenskt Demenscentrum, välkomnar att skalorna nu blir tillgängliga och avgiftsfria att ladda ned via webben.
– Det är verkligen efterlängtat. Vi har talat så mycket om betydelsen av personcentrerad omvårdnad och ett bra vårdklimat. Nu får vi äntligen lättanvända instrument som hjälper oss att se hur vi lyckas med detta. Frågeformulären innehåller raka enkla frågor som är väsentliga för verksamheten på ett äldreboende.
Vårdklimatskalan heter Person-centred Climate Questionnaire (PCQ) och finns i tre varianter, för persoanal, boende och närstående. Skalorna för personcentrerad vård heter Person-directed-care (PDC) och Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT). Samtliga frågeformulär är översatta till svenska.
Magnus Westlander
Gå till nedladdningssidan:
- Skalor för personcentrerad vård (PDC och P-CAT)
- Skalor för vårdklimat (PCQ)
Det har länge funnits olika instrument för att utreda och följa upp demenssjukdom, till exempel MMSE som används för att testa kognitiv förmåga. Vetenskapligt prövade instrument för omvårdnad har däremot främst varit tillgängliga för forskningen.
– De vi nu låter Svenskt Demenscentrum publicera på sin webb har utvecklats under flera år och genomgått omfattande prövningar. Syftet med skalorna är att fånga förekomsten av personcentrerad vård och vårdklimat på äldreboenden, säger David Edvardsson.
Skalorna har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och australiensiska La Trobe University där professor David Edvardsson numera är verksam. Ursprungligen är de framtagna för forskningsändamål men David Edvardsson ser ett vidare användningsområde.
Underlag för uppföljning
– Skalorna består av frågeformulär som är lättanvända och som med fördel även kan användas som underlag för att följa upp verksamheten på enskilda äldreboenden, säger han.
Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig inom vård och omsorg vid Svenskt Demenscentrum, välkomnar att skalorna nu blir tillgängliga och avgiftsfria att ladda ned via webben.
– Det är verkligen efterlängtat. Vi har talat så mycket om betydelsen av personcentrerad omvårdnad och ett bra vårdklimat. Nu får vi äntligen lättanvända instrument som hjälper oss att se hur vi lyckas med detta. Frågeformulären innehåller raka enkla frågor som är väsentliga för verksamheten på ett äldreboende.
Vårdklimatskalan heter Person-centred Climate Questionnaire (PCQ) och finns i tre varianter, för persoanal, boende och närstående. Skalorna för personcentrerad vård heter Person-directed-care (PDC) och Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT). Samtliga frågeformulär är översatta till svenska.
Magnus Westlander
Gå till nedladdningssidan:
- Skalor för personcentrerad vård (PDC och P-CAT)
- Skalor för vårdklimat (PCQ)
Sund livsstil kan kompensera för ärftlig demensrisk
Sunda levandsvanor kan i viss mån minska risken för demenssjukdom. Ny forskning tyder på att det även gäller om man föds med en förhöjd risk.
Det är forskare vid universitetet i Exeter som har undersökt sambandet mellan levnadsvanor, ärftlighet och demens. En av frågorna det ställde sig var om goda levnadsvanor kan kompensera för en ärftlig förhöjd risk att utveckla demenssjukom.
Deras studie bygger på uppgifter från en brittisk biobank. I den fanns en rad olika data från drygt 196 000 personer, samtliga äldre än 60 år. Forskarna delade in dem i tre grupper beroende på graden av genetisk risk för att utveckla demensjukdom. Detta samkördes med uppgifter om deras levnadsvanor.
Personer med hög genetisk risk och en "ofördelaktig" livsstil hade tre gånger högre risk att utveckla demenssjukdom än de med låg genetisk risk och en "fördelaktig" livsstil. Med fördelaktig livsstil menades regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost, låg alkoholkonsumtion och icke-rökning.
Men levnadsvanorna hade betydelse för alla grupperna. De som hade en hög genetisk risk och samtidigt lagt sig till med en "fördelaktig" livsstil hade 32 procent lägre risk att utveckla demens än de som hade osunda levnadsvanor.
– Det här är den första studien som analyserar i vilken utsträckning man kan kompensera för en genetisk risk att utveckla demens genom att ha en hälsosam livsstil. Våra resultat är spännande eftersom de visar att vi kan vidta åtgärder för att försöka kompensera för vår genetsiska risk, säger doktor Elzbieta Kuzma, en av forskarna bakom studien, på webbplatsen Science Daily.
Läs abstract i tidskriften JAMA (nytt fönster)
Läs mer på webbplatsen Science Daily (nytt fönster)
Det är forskare vid universitetet i Exeter som har undersökt sambandet mellan levnadsvanor, ärftlighet och demens. En av frågorna det ställde sig var om goda levnadsvanor kan kompensera för en ärftlig förhöjd risk att utveckla demenssjukom.
Deras studie bygger på uppgifter från en brittisk biobank. I den fanns en rad olika data från drygt 196 000 personer, samtliga äldre än 60 år. Forskarna delade in dem i tre grupper beroende på graden av genetisk risk för att utveckla demensjukdom. Detta samkördes med uppgifter om deras levnadsvanor.
Personer med hög genetisk risk och en "ofördelaktig" livsstil hade tre gånger högre risk att utveckla demenssjukdom än de med låg genetisk risk och en "fördelaktig" livsstil. Med fördelaktig livsstil menades regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost, låg alkoholkonsumtion och icke-rökning.
Men levnadsvanorna hade betydelse för alla grupperna. De som hade en hög genetisk risk och samtidigt lagt sig till med en "fördelaktig" livsstil hade 32 procent lägre risk att utveckla demens än de som hade osunda levnadsvanor.
– Det här är den första studien som analyserar i vilken utsträckning man kan kompensera för en genetisk risk att utveckla demens genom att ha en hälsosam livsstil. Våra resultat är spännande eftersom de visar att vi kan vidta åtgärder för att försöka kompensera för vår genetsiska risk, säger doktor Elzbieta Kuzma, en av forskarna bakom studien, på webbplatsen Science Daily.
Läs abstract i tidskriften JAMA (nytt fönster)
Läs mer på webbplatsen Science Daily (nytt fönster)
Prestigepris till svensk alzheimerforskare
Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, har tilldelats AAIC Lifetime Achievement Awards 2019, en av av de mest prestigefulla utmärkelserna inom alzheimerforskningen.
Den ges till seniora forskare som genom betydande vetenskapliga bidrag visat på livslångt engagemang och framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och demens.
I prismotiveringen lyfter AAIC fram Lars Lannfelts upptäckter som bidragit till både kunskap kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom och BAN2401, en lovande läkemedelskandidat som nu prövas i en fas 3-studie.
Lars Lannfelt tog emot utmärkelsen vid sommarens stora AAIC-konferens i Los Angeles. Tidigare i år fick Lars Lannfelt ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris.
Den ges till seniora forskare som genom betydande vetenskapliga bidrag visat på livslångt engagemang och framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom och demens.
I prismotiveringen lyfter AAIC fram Lars Lannfelts upptäckter som bidragit till både kunskap kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom och BAN2401, en lovande läkemedelskandidat som nu prövas i en fas 3-studie.
Lars Lannfelt tog emot utmärkelsen vid sommarens stora AAIC-konferens i Los Angeles. Tidigare i år fick Lars Lannfelt ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris.
Kolesterolsänkande medicin verksam även vid demens
Statiner kan minska risken att dö och drabbas av stroke vid demens. Det visar ny forskning som bygger på data från Svenska Demensregistret.
Statiner är läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet och används för att förebygga åderförkalkning. Nu har forskare från Karolinska Institutet och University Medical Center Ljubljana i Slovenien undersökt statinernas effekter på personer med demenssjukdom.
Demenssjuka personer som använder statiner har jämförts med icke-användare. Resultatet visar bland annat en lägre risk ""att dö (22 %) och att drabbas av stroke (23 %) hos statinanvändare.
Studien presenterades på en internationell neurologikonferens i Oslo i juli och omfattar närmare 45 000 personer, samtliga med en demensdiagnos och registrerade i Svenska Demenregistret (SveDem) under 2008–2015.
– Fynden är intressanta och visar hur användbart SveDem är för att studera läkemedel och andra sjukdomar och också bland personer med demenssjukdom, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem.
Läs mer om studien på EurekAlert! (nytt fönster)
Statins, risk of death and stroke in patients with dementia
– a registry-based study. Petek B, Villa-Lopez M, Winblad B,
Kramberger MG, von Euler M, Xu H, Eriksdotter M, Garcia-Ptacek S
Statiner är läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet och används för att förebygga åderförkalkning. Nu har forskare från Karolinska Institutet och University Medical Center Ljubljana i Slovenien undersökt statinernas effekter på personer med demenssjukdom.
Demenssjuka personer som använder statiner har jämförts med icke-användare. Resultatet visar bland annat en lägre risk ""att dö (22 %) och att drabbas av stroke (23 %) hos statinanvändare.
Studien presenterades på en internationell neurologikonferens i Oslo i juli och omfattar närmare 45 000 personer, samtliga med en demensdiagnos och registrerade i Svenska Demenregistret (SveDem) under 2008–2015.
– Fynden är intressanta och visar hur användbart SveDem är för att studera läkemedel och andra sjukdomar och också bland personer med demenssjukdom, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem.
Läs mer om studien på EurekAlert! (nytt fönster)
Statins, risk of death and stroke in patients with dementia
– a registry-based study. Petek B, Villa-Lopez M, Winblad B,
Kramberger MG, von Euler M, Xu H, Eriksdotter M, Garcia-Ptacek S
Kan blodprov ersätta dyrare diagnosmetoder?
Nya rön från Lunds universitet väcker förhoppningar om enklare sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom. En metod för blodprovsanalys kan med hög träffsäkerhet upptäcka alzheimerförändringar i hjärnan.
– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.
I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.
Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.
Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster)
– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.
I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.
Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.
Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster)
Genvariant kan skydda mot demens
Förändringar i arvsmassan är inte alltid av ondo. En ovanlig genmutation har tidigare visat sig minska risken för alzheimer. Ny forskning tyder på att den även kan skydda mot andra demenssjukdomar.
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Bill Gates finaniserar svensk alzheimerforskning
Svensk alzheimerforskning har gott internationellt renommé. En stor amerikansk fond, som finansieras av bland andra Microsofts grundare Bill Gates, har valt att satsa på professor Kaj Blennows forskning.
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Sämre stöd till anhöriga med närstående som är utrikes födda
Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, som hör till Region Skåne, har publicerat en ny rapport om stödet till anhöriga som har en närstående med kognitiv sjukdom och som är utrikes född.
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)