Måltiden som hindrar näringsbrist

Undervikt och näringsbrist är vanligt vid demenssjukdom. Därför är det viktigt att fundera över måltidernas innehåll och hur de serveras. Dietist Gerd Faxén pekar här på problem och möjliga lösningar.

Ett gott näringstillstånd påverkar livskvaliteten, minskar risken för infektioner och näringsbristrelaterade sjukdomar. Det är inte osannolikt att detta inverkar på sjukdomsförloppet. Maten bör vara energirik för alla som visar tecken på undervikt, undernäring och viktnedgång.

Näringsdrycker kan bidra med extra energi och näring och är ett bra komplement till den vanliga maten för att uppnå viktökning. De kan förskrivas av dietist och läkare. Näringsdrycker till personer med demenssjukdom har visat effekter på både vikt och kroppssammansättning.

Väcker minnen

Mat väcker minnen – både positiva och negativa. Det är lättare att äta mat man tycker om och som man känner igen. Rött är en färg som har visats ha en positiv inverkan på personer med demenssjukdom. Många vanliga tillbehör till olika maträtter är röda och ett tips är att lägga på en extra klick röd sylt, gelé eller liknande på gröten, på köttbullarna för att fokusera intresset på maten.

Kontraster kan tillämpas vid dukning så att själva maten framhävs. Man kan använda olika färger på porslin, tabletter som kontrasterar mot det som är på tallriken. Glas som är svagt färgade är lättare att upptäcka en helt genomskinliga.

Enkel dukning

Dukningen skall vara enkel och prylfattig så att budskapet blir klart och tydligt. Eftersom personer med demens ofta tar synintrycken till hjälp är det viktigt att man plockar undan förvirrande eller överflödiga föremål. Använd inte brokiga dukar så att personen med demens inte hittar maten. Undvik att ställa fram all mat på en gång. Ställ fram en rätt i taget och litet i sänder.

Måltiden innebär en möjlighet att återorientera och aktivera personer med demens på ett naturligt sätt. Ett dåligt självförtroende kan förbättras genom att personen får delta i praktiska förberedelser till måltiden, till exempel dukning, potatisskalning och hjälpa till med matlagning och bakning. Dukningen ger dessutom signaler om att det är dags för en måltid.

Matlagning och dukning föregår ätandet. Det är därför en fördel om vanan att förbereda måltiden kan uppmuntras och bibehållas. En grundläggande målsättning i behandling av demenssjukdom är att stödja och träna det friska och att kompensera förlusterna.

Ätproblem vanliga

Vid ett sent skede av demenssjukdomen är ätproblem vanliga. Det kan uppstå etiskt svåra situationer för anhöriga och för vårdare om hur man skall agera i olika situationer.

När man vårdar en svårt sjuk person är det viktigare att tillgodose personens livskvalitet än att primärt förlänga livet. Det kan vara ett etiskt svårt dilemma att avgöra om en svårt demenssjuk persons beteende betyder att hon inte vill äta eller att hon inte kan eller förstår att äta – att veta vad som är bäst. Därför är det i vårdsituationen viktigt med kontinuitet i matsituationen så långt det är möjligt, för att på bästa möjliga sätt kunna tolka den sjukas egen vilja i livets slutskede. Att i detta skede påbörja behandling med sondnäring kan vara till större skada än nytta enligt aktuella riktlinjer.

Gerd Faxén, leg dietist och med dr, Karolinska Institutet

Publicerad: 2008-11-24, Uppdaterad: 2020-04-03