Den som misstänker eller oroar sig för att ha drabbats av demens bör kontakta läkare på vårdcentral, husläkarmottagning eller annan primärvårdsenhet. Här görs en basal demensutredning för att ta reda på om patienten har en demenssjukdom eller om symptomen beror på något annat. Utredningen brukar ta 4–6 veckor.
En basal demensutredning består av en rad olika undersökningar och provtagningar. Det handlar om analys av blodprov för att spåra och eventuellt utesluta andra orsaker till patientens symptom. Bland annat kan förhöjda nivåer av kalcium eller homocystein kan ge demensliknande symptom. Det gäller även störd sköldkörtelfunktion, borrelia och hiv.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid demenssjukdom (2017) tar upp vilka andra delar som bör ingå i en basal demensutredning:
Sjukdomshistoria
Demensutredningen tar avstamp i patientens sjukdomshistoria (anamnes). Några frågor som kan ställas är: Finns demens i släkten? Vilka sjukdomar har patienten haft? När kom de första symptomen? Vilka läkemedel använder patienten?
Strukturerad intervju med anhöriga
Make, maka, barn eller syskon spelar ofta en viktig roll vid utredningen. De kan bidra med värdefull information om patienten som gör att en korrekt diagnos kan ställas.
Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
Arbetsterapeut, ibland sjukgymnast, undersöker personens förmåga att klara av olika vardagliag aktivteter
Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd
Omfattar bland annat en kroppsundersökning som inkluderar hjärta, lungor och blodtryck. Även undersökning av de neurologiska funktionerna ingår.
Kognitiva test
MMSE, ibland kallat MMT, och Klocktest är två enkla test som ger en grov uppskattning av hur patientens minne och andra kognitiva förmågor fungerar. Ett annat test är RUDAS som rekommenderas när personen har ett annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund eller låg utbildningsnivå. Även MoCa är ett test som i vissa fall kan användas. Läs mer om olika tester under Skalor.
Hjärnavbildning med datortomografi
Även skiktröntgen av hjärnan genom datortomografi görs för att upptäcka andra möjliga orsaker till patientens symptom, till exempel hjärntumör. Datortomografi kan också ge viktig information för att kunna ställa rätt typ av demensdiagnos.
Om utredningen visar att patienten lider av demens är nästa steg att fastställa typ av demensdiagnos (t ex Alzheimers sjukdom eller Lewykroppsdemens). Detta är viktigt för att kunna sätta in rätt behandling och stöd så att man, så långt det går, kan kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen för med sig.
I vissa fall är patientens symptom svårbedömda och den basala utredningen behöver kompletteras med en utvidgad demensutredning.