Nytt om utbildningar

28 feb 2020

Cecilia är Stjärninstruktör nr 200 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu har vi utbildat den 200:de Stjärninstruktören. Undersköterskan Cecilia Scherling ska nu föra sina demenskunskaper från utbildningsmodellen Stjärnmärkt vidare till sina kollegor.

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

22 maj 2020

64 Stjärnmärkta enheter i landet  

 UTBILDNING

Stjärnmärkt sprider sig över landet. Trots coronapandemin har flera verksamheter inom demensomsorgen kunnat genomföra de sista stegen i utbildningsmodellen och erhållit diplomet Stjärnmärkt.

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
 

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
 

17 mar 2020

Stjärnmärkta förändringar på Malmöboende  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Sedan demensboendet Trevnaden i Malmö blev Stjärnmärkt har bland annat fallolyckorna och behovsmedicineringen minskat. Färre rutiner och ett mer personcentrerat arbetssätt ligger bakom utvecklingen.

I januari 2019 blev Trevnaden första äldreboendet i Skåne att bli Stjärnmärkt. Personalen, inklusive chefer och rehabpersonal, hade då genomfört utbildningsmodellens fyra steg. Kravet, att minst 80 procent av personalen ska delta, uppfylldes med råge. Trevnadens ledning hade siktat på 100 procent, ett mål som också förverkligades.

Vilken konkret betydelse har då utbildningsmodellen haft? Hur märker en besökare att Trevnaden numera är Stjärnmärkt? Viktoria Ehrs, som delar chefskapet på Trevnaden med Catrin Svensson, funderar en stund innan hon svarar.

Man känner lugnet

–  Lugnet, det är en stor skillnad mot förr. Många anhöriga säger att ”man känner lugnet när man kommer in”, ja, även personal uttrycker sig ofta så. Och jag tror att det beror på att vi numera i högre grad anpassar oss efter brukarnas behov och önskemål, inte att de anpassar sig efter våra rutiner, säger Viktoria Ehrs.

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Fakta om Trevnaden

Trevnadens demensboende drivs av Malmö stad och ligger centralt i Malmö. Det består av 5 avdelningar med 8–10 brukare på varje avdelning.

12 dec 2019

Första läkargruppen Silviahemscertifierad 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Familjeläkarna äldrevård är den första läkargruppen att bli Silviahemscertifierad. Gruppen mottog certfikatet av H.M. Drottningen vid en ceremoni i Vår Gård, Saltsjöbaden.

Familjeläkarna äldrevård ansvarar för läkarinsatserna på ett 70-tal äldreboenden över hela Storstockholm med totalt runt 7 000 boende.

– Vi är stolta över att vara den första läkarorganisationen att bli Silviahemscertifierad. Vi har fördjupat våra kunskaper, vilket kommer till nytta för patienter på vårdboende och vårdcentraler där Familjeläkarna äldrevård är verksamt, säger grundaren och verksamhetschefen Stefan Amér.

Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.

– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.

Christina Nemell

Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.

– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.

Christina Nemell

31 okt 2019

Stjärnmärkt boende toppar Sverigelistan 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Varje år skickar Socialstyrelsen ut en enkät om vad personer över 65 år tycker om sin hemtjänst eller särskilda boende. Årets lista över enheter med mest nöjda toppas av Tätörtsvägen i Åhus.

– Det känns otroligt roligt och vi är fantastiskt stolta över den här utmärkelsen. Den är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger  verksamhetschefen Maria Bergström.

Tätörtsvägen är ett av de boenden där personalen genomfört Svenskt Demenscentrums Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som fokuserar på det personcentrerade arbetssättet.

På äldreboendet Tätörtsvägen har personalen genomfört utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt

– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström. 

Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.

– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström. 

– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.

Nominerad till årets chef

Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.

– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.

Christina Nemell

 

Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt

– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström. 

Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.

– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström. 

– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.

Nominerad till årets chef

Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.

– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.

Christina Nemell

 

10 okt 2019

Checklista för biståndshandläggare lanserad 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 10 oktober under Stockholms läns demensdag lanserade Svenskt Demenscentrum Checklista demens Biståndshandläggare. Det är den fjärde versionen som liksom de tidigare kan laddas ned gratis från webben.

Anna Björngård (till höger på bild) metodutvecklare på Kungsholmen och en av initiativtagarna till checklistan, var på plats under lanseringen i den fullsatta konferenssalen i Ingenjörshuset i Stockholm. Hon ser checklistan som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen.

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?, säger Anna Björngård.

I och med den nya checklistans officiella lansering får nu stadsdelen Kungsholmen den första Stjärnmärkta biståndshandläggarenheten i landet. Även andra biståndshandläggarenheter har nu möjlighet att uppfylla kriterierna för att bli Stjärnmärkta enligt Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell. Läs mer på Stjärnmärkts webbplats.

Anna Björngård (till höger på bild) metodutvecklare på Kungsholmen och en av initiativtagarna till checklistan, var på plats under lanseringen i den fullsatta konferenssalen i Ingenjörshuset i Stockholm. Hon ser checklistan som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen.

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?, säger Anna Björngård.

I och med den nya checklistans officiella lansering får nu stadsdelen Kungsholmen den första Stjärnmärkta biståndshandläggarenheten i landet. Även andra biståndshandläggarenheter har nu möjlighet att uppfylla kriterierna för att bli Stjärnmärkta enligt Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell. Läs mer på Stjärnmärkts webbplats.

06 sep 2019

Ny checklista stöd för biståndshandläggare 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen. Det säger Anna Björngård, metodutvecklare på Kungsholmen och en av initiativtagarna till Checklista demens Biståndshandläggning som lanseras den 10 oktober. 

Bild på Anna BjörngårdDet är den fjärde versionen av Checklista demens som kommer att finnas nedladdningsbar på Svenskt Demenscentrums webb. Även denna version är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Till skillnad mot tidigare checklistor – hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet – har större delen av utvecklingsarbetet denna gång skett externt, närmare bestämt inom Stockholmsstadsdelen Kungsholmen.

2018 genomförde stadsdelens biståndshandläggare utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Det var då idén väcktes berättar Anna Björngård, metodutvecklare inom Kungsholmens äldreomsorg.

– I Stjärnmärkts tredje steg ingår att börja arbeta med Checklista demens men någon sådan fanns ännu inte för oss biståndshandläggare. Vi ägnade därför träffarna åt att kika på checklistorna för hemtjänst och särskilt boende; hur de var uppbyggda och hur de skulle kunna anpassas för att bli ett stöd för biståndshandläggare.

Förslag gick ut på remiss

Utifrån diskussionerna tog Anna Björngård och kollegan Pia Lindman fram ett förslag till en checklista för biståndshandläggare. Det möttes med entusiasm när det presenterades för Svenskt Demenscentrum. Förslaget skickades ut på remiss till biståndshandläggare från olika delar av landet och modifierades sedan något. Att checklistan nu är klar för lansering tycker Anna Björngård är ”jätteroligt”. Men vilka behov kan den fylla?

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?

– Ytterst handlar det om att även vi biståndshandläggare måste bidra till att insatser som forskningen faktiskt visat vara viktiga vid demenssjukdom inte tappas bort.

Lotsa personen rätt

Anna Björngård ser checklistan som ett värdefullt stöd i biståndshandläggaren roll som lots.

– Det är en viktig uppgift, särskilt när det gäller personer med kognitiva nedsättningar som själva har svårt att be om hjälp. Det handlar om att lotsa personen rätt i vården och nätverken, inte att vi ska utföra andras arbetsuppgifter. Här på Kungsholmen har vi till exempel tillgång till kuratorer som kan stötta personen.

På Kungsholmen importeras checklistan till personens digitala akt. Den ses som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen. Av egen erfarenhet vet Anna Björngård att nya papper att fylla i ofta möts med skepsis. Men gensvaret på Checklista demens har så här långt varit bra. 

– Jag tror att biståndshandläggarna ser fördelarna. Var och en bestämmer när den ska uppdateras. Vi har bara sagt att det ska var ett levande dokument, en ”check” för biståndshandläggaren själv, säger Anna Björngård.

Gratis att lada ned

Checklista demens Biståndshandläggning lanseras den 10 oktober vid Stockholms läns demensdag. Då kan  den även laddas ned gratis på Svenskt Demenscentrums webb.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan för Checklista demens

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt (nytt fönster)

Bild på Anna BjörngårdDet är den fjärde versionen av Checklista demens som kommer att finnas nedladdningsbar på Svenskt Demenscentrums webb. Även denna version är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Till skillnad mot tidigare checklistor – hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet – har större delen av utvecklingsarbetet denna gång skett externt, närmare bestämt inom Stockholmsstadsdelen Kungsholmen.

2018 genomförde stadsdelens biståndshandläggare utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Det var då idén väcktes berättar Anna Björngård, metodutvecklare inom Kungsholmens äldreomsorg.

– I Stjärnmärkts tredje steg ingår att börja arbeta med Checklista demens men någon sådan fanns ännu inte för oss biståndshandläggare. Vi ägnade därför träffarna åt att kika på checklistorna för hemtjänst och särskilt boende; hur de var uppbyggda och hur de skulle kunna anpassas för att bli ett stöd för biståndshandläggare.

Förslag gick ut på remiss

Utifrån diskussionerna tog Anna Björngård och kollegan Pia Lindman fram ett förslag till en checklista för biståndshandläggare. Det möttes med entusiasm när det presenterades för Svenskt Demenscentrum. Förslaget skickades ut på remiss till biståndshandläggare från olika delar av landet och modifierades sedan något. Att checklistan nu är klar för lansering tycker Anna Björngård är ”jätteroligt”. Men vilka behov kan den fylla?

– Som biståndshandläggare fokuserar vi främst på utredningen och personens behov av bistånd. Checklistan hjälper oss att även se andra viktiga aktörer i nätverket runt personen, något vi ibland glömmer bort. Har personen en etablerad tandläkarkontakt? Har hon fått hjälpmedel i den utsträckning som behövs?

– Ytterst handlar det om att även vi biståndshandläggare måste bidra till att insatser som forskningen faktiskt visat vara viktiga vid demenssjukdom inte tappas bort.

Lotsa personen rätt

Anna Björngård ser checklistan som ett värdefullt stöd i biståndshandläggaren roll som lots.

– Det är en viktig uppgift, särskilt när det gäller personer med kognitiva nedsättningar som själva har svårt att be om hjälp. Det handlar om att lotsa personen rätt i vården och nätverken, inte att vi ska utföra andras arbetsuppgifter. Här på Kungsholmen har vi till exempel tillgång till kuratorer som kan stötta personen.

På Kungsholmen importeras checklistan till personens digitala akt. Den ses som ett komplement till den obligatoriska dokumentationen. Av egen erfarenhet vet Anna Björngård att nya papper att fylla i ofta möts med skepsis. Men gensvaret på Checklista demens har så här långt varit bra. 

– Jag tror att biståndshandläggarna ser fördelarna. Var och en bestämmer när den ska uppdateras. Vi har bara sagt att det ska var ett levande dokument, en ”check” för biståndshandläggaren själv, säger Anna Björngård.

Gratis att lada ned

Checklista demens Biståndshandläggning lanseras den 10 oktober vid Stockholms läns demensdag. Då kan  den även laddas ned gratis på Svenskt Demenscentrums webb.

Magnus Westlander

Gå till nedladdningssidan för Checklista demens

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt (nytt fönster)

20 jun 2019

Biståndshandläggare diplomeras av H.M. Drottningen 

 UTBILDNING

26 biståndshandläggare har nyligen avslutat en kurs i demensvård på Sophiahemmets högskola. I veckan fick de ta emot diplom och brosch av Drottning Silvia.

gruppbild från Silviahemmet

Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner var på plats vid den högtidliga ceremonin som ägde rum på Silviahemmet. Bland de nydiplomerade fanns biståndshandläggare från bland annat Hörby, Sollefteå, Stockholm och Upplands Väsby.

Kursen Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv är en webbaserad uppdragsutbildning som riktar sig till biståndshandläggare. Den ges av Sophiahemmets Högskola och har tagits fram i samarbete med Siviahemmet.

Wilhelmina Hoffman, rektor för Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum, lyfter fram biståndshandläggarnas betydelse i vården av personer med demenssjukdom.

– Biståndshandläggare har en mycket viktig roll när det avser demensdrabbade och möjlighet för dessa att få bästa möjliga stöd. Vi hoppas att fler kommuner runt om i landet vill erbjuda sina biståndshandläggare denna kurs, säger Wilhelmina Hoffman.

Foto: Yanan Li

Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Läs artikeln Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

 

gruppbild från Silviahemmet

Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner var på plats vid den högtidliga ceremonin som ägde rum på Silviahemmet. Bland de nydiplomerade fanns biståndshandläggare från bland annat Hörby, Sollefteå, Stockholm och Upplands Väsby.

Kursen Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv är en webbaserad uppdragsutbildning som riktar sig till biståndshandläggare. Den ges av Sophiahemmets Högskola och har tagits fram i samarbete med Siviahemmet.

Wilhelmina Hoffman, rektor för Silviahemmet och chef för Svenskt Demenscentrum, lyfter fram biståndshandläggarnas betydelse i vården av personer med demenssjukdom.

– Biståndshandläggare har en mycket viktig roll när det avser demensdrabbade och möjlighet för dessa att få bästa möjliga stöd. Vi hoppas att fler kommuner runt om i landet vill erbjuda sina biståndshandläggare denna kurs, säger Wilhelmina Hoffman.

Foto: Yanan Li

Läs mer på Silviahemmets webb (nytt fönster)
Läs artikeln Biståndshandläggare fördjupar sig i demens

 

30 apr 2019

Stjärninstruktör nr 100: Katarina Nilsson 

 UTBILDNING

Sedan drygt ett år tillbaka driver Svenskt Demenscentrum konceptet Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som riktar sig till demensboenden, äldreboenden, biståndshandläggare och hemtjänstenheter.

Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.

Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.

På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.

Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.

Bild på Stjärninstruktör nr 100Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.

 

 

 

 

 

 

 

Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.

Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.

På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.

Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.

Bild på Stjärninstruktör nr 100Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.

 

 

 

 

 

 

 

15 apr 2019

Fyra nya Silvialäkare diplomerade 

 UTBILDNING

Nu har fyra nya Silvialäkare diplomerats av H.M. Drottningen. Det skedde vid en högtidlig ceremoni i Bernadottebiblioteket på Slottet.

Drottning Silvia o fyra Silvilaläkare
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li

Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.

– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:

– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.

Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.

I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.

Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)

Drottning Silvia o fyra Silvilaläkare
H.M. Drottningen tillsammans med de nyblivna Silvialäkarna (fr.v.) Vasil Pema (Gnesta), Niran El Kouni (Stockholm), Sedigheh Mazloumi Kavkani (Eskilstuna) och Terje Toomela (Karlstad). FOTO: Yanan Li

Titeln Silvialäkare erhåller de som har genomgått Karolinska Institutets Magisterutbildning i demensvård för läkare. Till dem hör numera Niran El Kouni, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Din vårdcentral i Bagarmossen, Stockholm. Torsdagen den 11 april fick hon ta emot diplom ur Drottningens hand.

– Jag ville gå den här utbildningen, eftersom jag hade noterat ett ökat behov av att höja mina kunskaper när det gäller demenssjukdomar. Det är viktigt då jag jobbar med hemsjukvårdspatienter som ofta är äldre och multisjuka, säger Niran El Kouni på Karolinska Institutets webb och fortsätter:

– Det bästa med utbildningen var att man fick orientera sig i utredning, diagnostik och behandling. Och det viktigaste jag tar med mig till min arbetsplats nu, blir nya rutiner som jag kommer att ordna under de kommande veckorna.

Magisterutbildningen i demensvård har tagits fram i samarbete mellan Stiftelsen Silviahemmet och Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Det är en distansutbildning som bedrivs på halvfart i två år med målet att deltagande läkare bland annat ska utveckla sin kompetens kring hjärnan och demens och kunna hantera sitt arbete med större djup och trygghet.

I dag finns sammanlagt 27 Silvialäkare. Fyra av dem är verksamma utanför Sverige, i Luxemburg, Tyskland, Japan och Kina.

Läs mer på andra webbplatser:
Karolinska Institutet (nytt fönster)
Stiftelsen Silviahemmet (nytt fönster)

26 mar 2019

Samtycke i fokus på Nollvisionskonferens 

 UTBILDNING

Hur kan vi få en persons samtycke om hon inte kan utrycka sig med ord? Det var ett återkommande tema den 22 mars när Svenskt Demenscentrum och SveDem arrangerade den tredje Nollvisionskonferensen i Stockholm.

bild från konferens
Paneldebatt i Ingenjörshuset under konferensen Nollvision
– från teori till praktik.
 FOTO: Yanan Li

Det är nu fyra år sedan Svenskt Demenscentrum lanserade utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att ämnet engagerar visar det stora intresset för att utbilda sig till Nollvisionsambassadör och att dela med sig av lärande exempel. Även antalet deltagare, 175, på konferensen i Ingenjörshuset är ett tecken på att ämnet numera ges stor vikt. 

Den positiva utvecklingen understryks även av de siffror som Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för Svenska Demensregistret (SveDem), presenterade. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen särskilda boenden där levnadsberättelsen ligger till grund för vården från 42 till 72 % (gäller enheter som är registrerade i SveDem). Miljöanpassningar och bemötandestrategier som dokumenterats i bemötandeplanen uppvisar samma mönster.

Samtycke ges oftare

Det kan tyckas nedslående att ”tvångs- och skyddsåtgärder” ändå inte minskar men, påpekade Maria Eriksdotter, andelen åtgärder med samtycke har enligt SveDem ökat. Ett annat sätt att utrycka det är att ”skyddsåtgärder” (med samtycke från personen) har ökat på bekostnad av ”tvångsåtgärder” (utan samtycke). 

Just samtycke var ett begrepp som ofta återkom under dagen. Eva Gyllhamn, MAS från Katrineholm, berättade om hur kommunen tagit fram riktlinjer för samtycke, ett stöd för personalen ute i verksamheterna. Silviasystrarna Anita Leppälä och Sosso Leidersten beskrev hemtjänstens utmaning, att navigera mellan självbestämmande och biståndsbeslut. Att få förtroende, och i förlängningen samtycke, för att bli insläppt hos en demenssjuk person med uppenbara hjälpbehov kan ta lång tid och kräver både tålamod och fantasi. 

Alla chefer är ambassadörer

Monika Gustavsson och Lina Berankyte-Simeviciene, MAS respektive sjuksköterska i Arboga berättar hur kommunen arbetar med att öka kunskapen på alla nivåer. Samtliga chefer har utbildat sig till Nollvisionsambassadörer och det ställs kvar på att personalen går både Demens ABC och Demens ABC plus, helst en gång per år. Utbildning i BPSD-registret och registrering i SveDem är andra viktiga verktyg för att kunna hitta alternativ till tvångs- och begränsningsåtgärder.

Lena Östlund och Linda Johansson, adjunkt respektive lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping, föreläste tillsammans med Annelie Roos, Silviasyster som är verksam i kommunen. I ett spännande forskningsprojekt undersöker de hur personal uppfattar tvångs- och begränsningsåtgärder.

Funktionsnedsättningar begränsar livet

Även sakkunniga från flera myndigheter var på plats, bland andra Michaela Prochaska, äldresamordnare vid Socialstyrelsen och Malin Ekman Aldén, generaldirektör, som pekade på att kognitiva funktionsnedsättningar i sig begränsar personens liv. Hon gav exempel på hur appar och välfärdsteknik delvis kan kompensera för det.

Kaisu R Kull, inspektör vid Inspektionen för vård och omsorg efterlyste ökad kunskap och förståelse för olika typer av samtycke: uttalat, konkluderat och presumerat. Hon ansåg även att personal måste bli bättre på att motivera och dokumentera åtgärder som kan begränsa personens tillvaro.

Magnus Westlander

Ta del av lärande exempel under Arbeta med demens/Nollvision 

Se fler bilder från konferensen

bild från konferens
Paneldebatt i Ingenjörshuset under konferensen Nollvision
– från teori till praktik.
 FOTO: Yanan Li

Det är nu fyra år sedan Svenskt Demenscentrum lanserade utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Att ämnet engagerar visar det stora intresset för att utbilda sig till Nollvisionsambassadör och att dela med sig av lärande exempel. Även antalet deltagare, 175, på konferensen i Ingenjörshuset är ett tecken på att ämnet numera ges stor vikt. 

Den positiva utvecklingen understryks även av de siffror som Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för Svenska Demensregistret (SveDem), presenterade. Mellan 2014 och 2018 ökade andelen särskilda boenden där levnadsberättelsen ligger till grund för vården från 42 till 72 % (gäller enheter som är registrerade i SveDem). Miljöanpassningar och bemötandestrategier som dokumenterats i bemötandeplanen uppvisar samma mönster.

Samtycke ges oftare

Det kan tyckas nedslående att ”tvångs- och skyddsåtgärder” ändå inte minskar men, påpekade Maria Eriksdotter, andelen åtgärder med samtycke har enligt SveDem ökat. Ett annat sätt att utrycka det är att ”skyddsåtgärder” (med samtycke från personen) har ökat på bekostnad av ”tvångsåtgärder” (utan samtycke). 

Just samtycke var ett begrepp som ofta återkom under dagen. Eva Gyllhamn, MAS från Katrineholm, berättade om hur kommunen tagit fram riktlinjer för samtycke, ett stöd för personalen ute i verksamheterna. Silviasystrarna Anita Leppälä och Sosso Leidersten beskrev hemtjänstens utmaning, att navigera mellan självbestämmande och biståndsbeslut. Att få förtroende, och i förlängningen samtycke, för att bli insläppt hos en demenssjuk person med uppenbara hjälpbehov kan ta lång tid och kräver både tålamod och fantasi. 

Alla chefer är ambassadörer

Monika Gustavsson och Lina Berankyte-Simeviciene, MAS respektive sjuksköterska i Arboga berättar hur kommunen arbetar med att öka kunskapen på alla nivåer. Samtliga chefer har utbildat sig till Nollvisionsambassadörer och det ställs kvar på att personalen går både Demens ABC och Demens ABC plus, helst en gång per år. Utbildning i BPSD-registret och registrering i SveDem är andra viktiga verktyg för att kunna hitta alternativ till tvångs- och begränsningsåtgärder.

Lena Östlund och Linda Johansson, adjunkt respektive lektor vid Hälsohögskolan i Jönköping, föreläste tillsammans med Annelie Roos, Silviasyster som är verksam i kommunen. I ett spännande forskningsprojekt undersöker de hur personal uppfattar tvångs- och begränsningsåtgärder.

Funktionsnedsättningar begränsar livet

Även sakkunniga från flera myndigheter var på plats, bland andra Michaela Prochaska, äldresamordnare vid Socialstyrelsen och Malin Ekman Aldén, generaldirektör, som pekade på att kognitiva funktionsnedsättningar i sig begränsar personens liv. Hon gav exempel på hur appar och välfärdsteknik delvis kan kompensera för det.

Kaisu R Kull, inspektör vid Inspektionen för vård och omsorg efterlyste ökad kunskap och förståelse för olika typer av samtycke: uttalat, konkluderat och presumerat. Hon ansåg även att personal måste bli bättre på att motivera och dokumentera åtgärder som kan begränsa personens tillvaro.

Magnus Westlander

Ta del av lärande exempel under Arbeta med demens/Nollvision 

Se fler bilder från konferensen