Nytt om utbildningar
Fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet
Regeringen föreslår en fortsatt satsning på kompetenshöjning inom äldreomsorgen. I budgeten för 2024 har 1,7 miljarder kronor avsatts till en förlängning av Äldreomsorgslyftet.
Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.
Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.
– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.
Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.
Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.
– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.
Anmälan öppen till Stockholms Demensdag 2023
Nu är det hög tid att anmäla sig till Stockholms Demensdag som även i år hålls den 21 september – Internationella alzheimerdagen. Arrangörer är Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.
Vi välkomnar medarbetare inom Region Stockholm och alla andra som möter personer med demenssjukdom i sitt arbete till Ingenjörshuset i Stockholm.
Under dagen föreläser några av landets ledande experter på kognitiva sjukdomar om frontallobsdemens (professor Caroline Graff), Parkinsondemens och Lewykroppsdemens (professor Per Svenningsson).
Andra teman är den nya bloddiagnostikens möjligheter (docent Sebastian Palmqvist) och vad det kan innebära att leva med kognitiv sjukdom mitt i livet (doktorand Malin Aspö och medicine doktor Charlotta Ryd).
I fjol blev evenemanget snabbt fullbokat. För att ge plats åt fler deltagare erbjuder vi i år samma föreläsningar under för- och eftermiddagen. Välj det alternativ som passar dig bäst!
Läs programmet och anmäl dig på Svenskt Demenscentrums bokningssida (nytt fönster)
Vi välkomnar medarbetare inom Region Stockholm och alla andra som möter personer med demenssjukdom i sitt arbete till Ingenjörshuset i Stockholm.
Under dagen föreläser några av landets ledande experter på kognitiva sjukdomar om frontallobsdemens (professor Caroline Graff), Parkinsondemens och Lewykroppsdemens (professor Per Svenningsson).
Andra teman är den nya bloddiagnostikens möjligheter (docent Sebastian Palmqvist) och vad det kan innebära att leva med kognitiv sjukdom mitt i livet (doktorand Malin Aspö och medicine doktor Charlotta Ryd).
I fjol blev evenemanget snabbt fullbokat. För att ge plats åt fler deltagare erbjuder vi i år samma föreläsningar under för- och eftermiddagen. Välj det alternativ som passar dig bäst!
Läs programmet och anmäl dig på Svenskt Demenscentrums bokningssida (nytt fönster)
Ny webbutbildning för gode män, förvaltare och deras huvudmän
Hur skapar man förutsättningar för delaktighet och ett bra samarbete mellan huvudman och ställföreträdare? Det tas upp i två nya webbutbildningar på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.
Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.
– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet.
Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.
Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)
Utbildningarna har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) inom ramen för ett treårigt arvsfondsprojekt: Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare.
– Många gånger kan det vara svårt att förstå vad som ingår i ställföreträdares (gode man eller förvaltare) uppdrag. Därför har vi tagit fram två webbutbildningar med information om både regelverk och hur huvudmannen kan göras delaktig i uppdraget, säger Elin Molander, projektledare vid RFS, som samarbetat med Boel Karlin, webb och mediepedagog på Svenskt Demenscentrum, i projektet.
Den ena utbildningen riktar sig till ställföreträdare, den andra till huvudmän som behöver stöd av en ställföreträdare. Den senares uppdrag behöver anpassas efter huvudmannens förutsättningar och i utbildningarna finns därför riktad information om demenssjukdom men även om autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.
Utbildningarna är avgiftsfria och finns tillgängliga på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster)
Inspirerande dag med Stjärninstruktörer
Den 24 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och SveDem en inspirationsdag om utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Drygt 200 deltagare, de allra flesta Stjärninstruktörer, fyllde Ingenjörshuset i Stockholm.
Efter en inledning av Stockholms kultur- och äldreborgarråd Torun Boucher gjorde professor Maria Eriksdotter nedslag i den senatse demensforskningen. Stora framsteg har tagits. Dels har man funnit att livsstilsförändringar kan påverka sjukdomsförloppet, dels har två olika vaccin tagits fram, båda godkända i USA.
När det gäller nya läkemedel redogjorde Maria Eriksdotter för de svåra frågor kring dessa som återstår att lösa. Ytterligare ett framsteg inom forskningen är att det nu finns blodprov för analys av proteinet tau som på sikt kan underlätta diagnostiken.
Möjligheter med SveDem
Maria Eriksdotter är också registerhållare för kvalitetsregistret SveDem. I det ingår 115 824 patienter som har följts under lång tid. Hon berättade att SveDem kan kopplas ihop med flera andra register, till exempel Läkemedelsregistret, för att ge ny värdefull kunskap.
Fullsatt i Ingenjörshuset på inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna. Moderatorerna Madeleine Åkerman, SveDem, och Ann-Chrisin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, hälsar välkommen.
Torun Boucher, äldre- och kulturborgarråd i Stockholms stad, inledningstalar på inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna.
Paneldebatt med Stjärninstruktörer från Bollnäs, Helsingborg och Nacka.
Laila Becker, Svesnkt Demencentrum, berättar att antalet Stjärnmärkta enheter växer i rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka.
SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.
– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.
Stjärnmärkt växer
Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.
Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.
Ökad arbetsglädje
Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs.
I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.
Min pärm fyller tomrum
Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.
– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.
Kön, hudfärg och språk
Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.
Text Christina Nemell • foto Yanan Li
SveDem är också ett bra verktyg för enheter som arbetar med Stjärnmärkt. Kvalitetsregistret gör det möjligt att dels jämföra olika avdelningar på ett boende, dels jämföra sitt boende med andra boenden inom både kommunen och landet.
– Via SveDem kan ni följa upp den stora satsning som Stjärnmärkt är, sa SveDem:s koordinator Madeleine Åkerman.
Stjärnmärkt växer
Om dagens huvudtema, utbildningsmodellen Stjärnmärkt, fick vi veta av Laila Becker att antalet Stjärnmärkta enheter växer i en rask takt; 8–10 nya enheter varje vecka. Totalt finns nu 310 Stjärnmärkta enheter i 17 av landets 21 län.
Till konferensen hade några Stjärninstruktörer bjudits in för att dela med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen. Från Helsingborgs dagverksamheter vittnade arbetsterapeut Åsa Westesson och Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska, om insikten av att hela tiden behöva lära sig mer. Stjärnmärkt har hjälpt dem att omsätta teoretisk kunskap i praktiken. Sättet de dokumenterar på har också utvecklats.
Ökad arbetsglädje
Andra inspiratörer på konferensen kom från Nacka Seniorcenter Sjötäppan som är Stjärnmärkta sedan 2018. Utbildningarna tycker de har lett till ökad arbetsglädje, större delaktighet och till att ständiga förbättringar görs.
I Bollnäs kommun blev Ängslunda boende i Arbrå Stjärnmärkt i oktober 2022. Där har Stjärnmärkt skapat kreativitet hos medarbetarna som dragit igång flera nya projekt. Bland annat har en aktivitetsgrupp öppnat ett kafé och en liten kiosk.
Min pärm fyller tomrum
Vid sidan av Stjärnmärkt slog Svenskt Demenscentrums chef Wilhelmina Hoffman ett slag för Min pärm. Den fyller det tomrum som många säger sig uppleva efter diagnostillfället.
– Det handlar om en jämlik vård och omsorg. Man ska inte behöva välja sjukdom för att få bra vård, sa Wilhelmina Hoffman och menade att demensvården har en hel del att lära av cancervården.
Kön, hudfärg och språk
Konferensdagen avslutades med en intressant föreläsning av socionom Palle Storm. Han har forskat kring betydelsen av kön, hudfärg och språk i äldreomsorgens vardag. Han påpekar att om vi vill ha en god äldreomsorg som genomsyras av en personcentrerad vård och omsorg, måste vi ha arbetsvillkor som förmår behandla både personerna med demenssjukdom och de anställda med värdighet och respekt.
Text Christina Nemell • foto Yanan Li
Stjärnmärkt gör arbetet roligare
Dubbelt så många uppger att det har blivit roligare att gå till jobbet. Det framgår av en uppföljning av utbildningsmodellen Stjärnmärkt som har gjorts på Sundsvalls äldreboenden.
– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.
Sundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.
– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.
Alla boenden Stjärnmärks
I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.
Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.
– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.
Enkelt och pedagogiskt
För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.
Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.
– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.
Entydig positiv trend
Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.
– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.
Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.
Ny utmaning
– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.
Magnus Westlander
– Sådana här siffror blir man ju väldigt glad av. Personcentrad omsorg är otvivelaktigt bra för den boende men verkar dessutom gå hand i hand med en ökad arbetslivstillfredsställelse, säger arbetsterapeut Yvonne Eriksson, verksam vid Sundsvalls Demenscentrum.
Sundsvalls Demenscentrum är en kommunal resursenhet som arbetar med bland annat handledning och utbildning till vårdpersonal. När kommunpolitikerna beslöt att satsa på utbildningsmodellen Stjärnmärkt såg Yvonne Eriksson och hennes kollegor behovet av en uppföljning.
– För mig är det självklart att försöka utvärdera det vi gör i vården, framför allt när det handlar om ett så omfattande förändringsarbete som Stjärnmärkt innebär, säger Yvonne Eriksson.
Alla boenden Stjärnmärks
I Sundsvall arbetar samtliga särskilda boenden med att bli Stjärnmärkta. Flera är nästan klara. Två av dem har gått i mål och erhållit Stjärnmärkts diplom som bevis för att medarbetarna fått kunskap och verktyg för att kunna utveckla personcentrerad omsorg på sin arbetsplats.
Förändringsarbetet har följts upp genom enkäter som personalen har besvarat, först innan de började arbeta med Stjärnmärkt, sedan ungefär ett år senare. När Yvonne Eriksson jämför svaren ser hon tydliga och i många fall stora skillnader mellan före och efter utbildningssatsningen.
– Personalen uppger att de nu ger mer vård utifrån den enskildes behov, de har fler teammöten än tidigare och deras kunskap om personernas levnadshistoria har ökat. En betydligt större andel svarar att relationen mellan personal och boende är viktigare än arbetsuppgifterna, och det är ju på något sätt kärnan i personcentrerad omsorg.
Enkelt och pedagogiskt
För att följa upp utbildningssatsningen i Sundsvall har man använt P-Cat och PDC, två utvärderingsskalor, i form av enkäter, som kan laddas ned gratis från Svenskt Demenscentrum hemsida. När enkäterna besvarats och sammanställts kan resultatet presenteras enkelt och pedagogiskt i ett stapeldiagram.
Det har varit frivilligt att använda skalorna betonar Yvonne Eriksson.
– Men vi uppmuntrade boendena att göra det och fem av dem använde enkäterna. De gjorde sina egna sammanställningar som jag i sin tur sammanställt för att få en uppfattning av hur resultatet ser ut totalt sett, säger Yvonne Eriksson.
Entydig positiv trend
Skillnaderna mellan boendena är små. Den positiva trenden är entydig. Att andelen medarbetare som uppger att det är roligt att gå till jobbet har ökat från 45 till 90 procent, hur förklarar man det? Yvonne Eriksson hittar möjliga orsaker i enkätsvaren.
– Man kan se att betydligt fler uppger att de har fått mer stöd av ledningen och att samverkan med anhöriga förbättrats. Många betonar vikten av att ha fått tid att tala om sitt arbete. Det är säkert viktiga faktorer bakom att fler också trivs bättre på jobbet.
Yvonne Eriksson hoppas att politiker och andra beslutfattare tar till sig av den positiva uppföljningen. Själv tycker hon att det är viktigt att påvisa vad effekterna blir av skattemedel som satsas på olika projekt och förändringsarbeten, som till exempel Stjärnmärkt.
Ny utmaning
– Tanken är att vi ska fortsätta följa upp boendena. Det ska bli spännande att se vad som händer när samtliga blivit Stjärnmärkta och arbetar för att behålla sin stjärna. Det blir en ny utmaning för chefer och medarbetare, säger Yvonne Eriksson.
Magnus Westlander
Teamet i fokus för ny utbildning
Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad utbildning i teambaserat arbetssätt. Den fokuserar främst på arbetet med äldre personer som har sammansatta behov.
Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.
– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.
Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.
Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)
Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.
– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.
Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.
Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)
Socialstyrelsens webbplats (nytt fönster)
Boka Sikta mot stjärnorna – en inspirationsdag den 24 april
Den 24 april ägnar vi en hel dag åt Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som snabbt sprider sig över landet. Redan nu går det att anmäla sig till inspirationsdagen Sikta mot Stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad.
Kommunikation ABC – en ny webbutbildning
En ny webbutbildning vill ge en djupare förståelse för hur det är att leva med demenssjukdom. Kommunikation ABC har tagits fram i ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Linköpings universitet.
"Jag vill vara med som alla andra, jag vill vara med ...", säger Gun i den nya webbutbildningen Kommunikation ABC. I en av dess filmer berättar hon om hur det är att leva med demenssjukdom och, framför allt, hur hon vill bli sedd och bemött.
Kommunikation ABC vill ge en djupare förståelse för hur det kan vara att leva med demenssjukdom. Utbildningen är uppdelad i två delar, båda innehåller filmer och frågor att fundera över. Målgrupper är vård- och omsorgspersonal, anhöriga och alla andra som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.
Tre personer berättar
I den första delen berättar tre personer om hur det är att leva med demenssjukdom; hur viktigt det är att få fortsätta bli sedd som den man är och att få vara med i olika sammanhang. Utbildningens andra del tar upp hur man med personcentrerad kommunikation kan stötta en person att få vara den hen vill vara i sjukdomens olika faser.
Utbildningen är avgiftsfri och tar drygt 2 timmar att genomföra. Vid godkänt resultat på det avslutande kunskapstestet kan diplom laddas ned.
Kommunikation ABC har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Allmänna Arvsfonden har stått för finansieringen.
"Jag vill vara med som alla andra, jag vill vara med ...", säger Gun i den nya webbutbildningen Kommunikation ABC. I en av dess filmer berättar hon om hur det är att leva med demenssjukdom och, framför allt, hur hon vill bli sedd och bemött.
Kommunikation ABC vill ge en djupare förståelse för hur det kan vara att leva med demenssjukdom. Utbildningen är uppdelad i två delar, båda innehåller filmer och frågor att fundera över. Målgrupper är vård- och omsorgspersonal, anhöriga och alla andra som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.
Tre personer berättar
I den första delen berättar tre personer om hur det är att leva med demenssjukdom; hur viktigt det är att få fortsätta bli sedd som den man är och att få vara med i olika sammanhang. Utbildningens andra del tar upp hur man med personcentrerad kommunikation kan stötta en person att få vara den hen vill vara i sjukdomens olika faser.
Utbildningen är avgiftsfri och tar drygt 2 timmar att genomföra. Vid godkänt resultat på det avslutande kunskapstestet kan diplom laddas ned.
Kommunikation ABC har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Centrum för demensforskning, Linköpings universitet. Allmänna Arvsfonden har stått för finansieringen.
Drottningen diplomerar nya yrkesgrupper
Den 6 september höll Silviahemmet sin årliga diplomeringsceremoni på Drottningholms Slottsteater. För första gången diplomerades tandläkare, tandhygienister och logoped. Och mannen bakom PER-modellen fick ta emot Alzhimer Life-stipendiet.
Varje år examineras deltagare från Stiftelsen Silviahemmets demensutbildningar som tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, Marie Cederschiöld högskola eller Sophiahemmets Högskola. Utbildningarna avslutas med en högtidlig diplomeringsceremoni i närvaro av Drottning Silvia.
Årets ceremoni på Drottningsholms slottsteater innehöll en del nyheter. Förutom Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, biståndshandläggare och diakoner diplomerades i år även tandläkare, tandhygienister och en logoped. De har genomfört kursen Demenssjukdom från cell till samhälle som hålls vid Karolinska Institutet.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Språkstöd till Demens ABC i ny upplaga
Språkstöd till Demens ABC finns nu i en ny reviderad upplaga. Boken har anpassats till Svenskt Demenscentrums populära ABC-utbildning som kom i en ny version förra året.
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)
Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.
Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.
Ett ord, flera betydelser
– Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.
Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.
Flera användningsområden
Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).
Beställ boken i vår webbshop (nytt fönster)