Helsingborg satsar på demensvänliga utemiljöer
Från den tre meter höga Bumlinglampan strömmar 60-talsmusik. I rabatterna växer doftande kryddväxter och i lekparken gungar barn. ”Minnenas och kunskapens trädgård” är en del av satsningen Demensvänligt Helsingborg.
Den nyanlagda trädgården ligger i stadsdelen Husensjö. Fylld med växter, design och musik syftar den till att förmedla positiva sinnesintryck och väcka minnen till liv. Trädgården är en del i satsningen Demensvänligt Helsingborg, som är ett samarbete över förvaltningsgränserna.
Landskapsarkitekten Paulina Svenstrup, som har ansvarat för genomförandet av utemiljön, tog tidigt i projektet hjälp av personer med demenssjukdom för att förstå till exempel var sittplatser bäst kunde placeras. Hon fick också deras synpunkter på växtval: ”Varma färger, gult, rött, orange är lätta att upptäcka och gör en glad.” Resultatet blev temat Det glada 60-talet.
Jag tycker det är fint här, säger Christer som besöker Minnenas och kunskapens trädgård med sin dagverksamhet.
Gäster på en dagverksamhet har hjälpt till att utsmycka de färglagda stenbumlingarna.
Från de oranga Bumlinglamporna strömmar 60-talsmusik.
Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.
Underlätta tillgänglighet
Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.
En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag. Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.
– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.
Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.
Uppskattad trädgård
Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.
– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.
Promenadstråk i Mariastaden
Ytterligare en demensvänlig utomhus
Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.
Underlätta tillgänglighet
Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.
En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag. Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.
– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.
Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.
Uppskattad trädgård
Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.
– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.
Promenadstråk i Mariastaden
Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.
”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.
Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.
Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.
Expo om framtidens innovativa lösningar
De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.
Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.
Text, foto & film: Christina Nemell
Film: Utemiljöer i Helsingborg
En kort film om nyanlagda demensvänliga utemiljöer i Helsingborg.
En kort film om nyanlagda demensvänliga utemiljöer i Helsingborg.
Steg för steg mot en demensvänlig kommun
I Upplands-Bro pågår en kampanj för att utbilda demensvänner. Tanken är att alla kommuninvånare behöver kunskap om demens för att samhället ska kunna bli demensvänligt.
– Livet kan bli så mycket bättre för de som har en demenssjukdom och deras anhöriga om de möts av förståelse.
Det säger Mirjam Brocknäs, äldrepedagog och chef för förebyggande enheten i Upplands-Bro kommun. Hittills har cirka 350 demensvänner utbildats i kommunen, bland annat anställda inom folktandvården och brandkåren.
Idén med demensvänner kommer från en kampanj som pågår i flera länder, bland annat Storbritannien, Japan och Tyskland. Mirjam Brocknäs kommer själv från Tyskland och med hjälp av material därifrån har hon och hennes medarbetare dragit igång utbildningen till demensvän i Upplands-Bro. Här finns dessutom redan en rad olika cirklar för både demenssjuka personer och deras anhöriga.
– Chaufförerna som kör gästerna till dagverksamheten önskade sig kunskap om demens. Så vi började med att utbilda dem, säger Mirjam Brocknäs.
Utbildningen är på 90 minuter och tar upp fakta om demenssjukdomar, bemötande, tidiga tecken på demens och vilken hjälp som finns i kommunen.
– Vi diskuterar också utifrån deltagarnas egen erfarenhet. För chaufförerna kan det handla om att en person inte vill åka med eller inte vill spännas fast. Chaufförerna är viktiga, om inte transporten fungerar kommer ju inte gästerna till dagverksamheten. Nu vet också chaufförerna att de kan få handledning av oss om det uppstår något problem, säger Mirjam Brocknäs.
Personal inom vård- o
I Upplands-Bro pågår en kampanj för att utbilda demensvänner. Tanken är att alla kommuninvånare behöver kunskap om demens för att samhället ska kunna bli demensvänligt.
– Livet kan bli så mycket bättre för de som har en demenssjukdom och deras anhöriga om de möts av förståelse.
Det säger Mirjam Brocknäs, äldrepedagog och chef för förebyggande enheten i Upplands-Bro kommun. Hittills har cirka 350 demensvänner utbildats i kommunen, bland annat anställda inom folktandvården och brandkåren.
Idén med demensvänner kommer från en kampanj som pågår i flera länder, bland annat Storbritannien, Japan och Tyskland. Mirjam Brocknäs kommer själv från Tyskland och med hjälp av material därifrån har hon och hennes medarbetare dragit igång utbildningen till demensvän i Upplands-Bro. Här finns dessutom redan en rad olika cirklar för både demenssjuka personer och deras anhöriga.
– Chaufförerna som kör gästerna till dagverksamheten önskade sig kunskap om demens. Så vi började med att utbilda dem, säger Mirjam Brocknäs.
Utbildningen är på 90 minuter och tar upp fakta om demenssjukdomar, bemötande, tidiga tecken på demens och vilken hjälp som finns i kommunen.
– Vi diskuterar också utifrån deltagarnas egen erfarenhet. För chaufförerna kan det handla om att en person inte vill åka med eller inte vill spännas fast. Chaufförerna är viktiga, om inte transporten fungerar kommer ju inte gästerna till dagverksamheten. Nu vet också chaufförerna att de kan få handledning av oss om det uppstår något problem, säger Mirjam Brocknäs.
Personal inom vård- och omsorg, bibliotek, brandkår och folktandvård tillhör dem som redan blivit demensvänner. Många fler ska utbildas under hösten. Vad betyder det om fler får kunskap om demens?
– Livet kan bli lättare för den som har demenssjukdom, det går att leva längre självständigt. Både de som har demens och deras anhöriga kan också slippa olika pinsamma situationer. Den som bemöts med förståelse behöver inte må dåligt, det blir ett värdigare liv, säger Mirjam Brocknäs.
Hon tar också upp tips på konkreta åtgärder. På biblioteken kanske man kan ändra betalningssystemet så att en person med demenssjukdom slipper böta för böcker som lämnas tillbaka för se.
Mirjam Brocknäs berättar om en man med frontallobsdemens. Han tog choklad i butiken utan att betala och blev aggressiv när personalen konfronterade honom. Då gick hans fru och pratade med butikschefen. Nu betalar hon en summa varje månad och mannen kan ta sin choklad utan problem.
– Det är viktigt att visa på att en person inte ska räknas bort för att hon har en demenssjukdom. "Ja, hon har demens men hon är helt ok…", säger Mirjam Brocknäs.
Bland demensvännerna finns också barn från en förskola i närheten. Kulturförvaltningen hade ett demensprojekt som innebar att danspedagoger kom till både dagverksamheten och förskolan. Till sist träffades barn och äldre och dansade tillsammans – det blev också en film av det hela.
– Barnen är nu "minidemensvänner". Vi fortsätter också med dansen och håller kontakt med barnen. Förebyggande enheten och kulturförvaltningen ordnar inom kort en dag när alla som vill kan utbildas till demensvänner.
– Det här är ju en kampanj och första steget är att vi blir 500 demensvänner i kommunen. Jag önskar också att vi kan hålla detta vid liv och permanenta utbildningen.
Bland dem som blivit demensvänner finns politikerna i socialnämnden i Upplands-Bro.
– Vi vill vara en demensvänlig kommun, det är hela socialnämnden engagerad i, säger Tina Teljstedt, nämndens ordförande sedan åtta år.
Hon tror att alla i nämnden tyckte det var väldigt bra med utbildningen till demensvän.
– För oss som sitter i en nämnd och tar olika beslut är det viktigt med kunskap. Dels att få mer fakta om olika demenssjukdomar, dels att få ökad förståelse. Som att små saker kan betyda så mycket för en person med demens. Att det är viktigt att skapa en positiv atmosfär. Ett exempel är chauffören som spelar dansbandsmusik när han kör till dagverksamheten.
Tina Teljstedt rekommenderar alla kommuner att ordna utbildning för demensvänner.
– Det ger ringar på vattnet och ökad förståelse. Det är så lätt annars att ha fördomar om den som har en demenssjukdom, säger hon.
Kari Molin