Mat och måltid

Hitta rätt med hjälp av färg 

Demens ställer särskilda krav på dukning. Genom att spela med färg och kontrast kan en bra matsituation skapas. Principen är enkel: framhäv det viktiga, dämpa det oviktiga.

Välvilja kan ibland skapa förvirring. Personalen på demensboendet vill piffa upp matsalen och köper en fin ny vaxduk – en somrig med jordgubbar på. Men det blir inte som de hade tänkt sig, mönstret stjäl uppmärksamheten från maten och de äldre försöker skrapa av jordgubbarna från duken. Målet är att de ska få vara så självständiga som möjligt i sin miljö. Därför är det viktigt att den är lätt att förstå och tolka. En metod är att använda sig av färger och kontraster.

Helle Wijk, medicine doktor och sjuksköterska, skrev 2002 avhandlingen Colour perception in old age. Där kom hon fram till att färguppfattningen verkar vara väl bevarad även vid hög ålder. Demens tycks inte ha någon avgörande betydelse. Alltsedan dess deltar hon med sina kunskaper i många renoveringsprojekt på äldreboenden.

– Det gäller att vara väldigt konkret och inte krångla till det. Istället för en mönstrad duk, välj en enfärgad så att bestick och tallrik syns mot underlaget.

– Används inte duk går det att framhäva tallrikarna med hjälp av färgade tabletter.

Ett vanligt fel är att vitt porslin används till ljus mat. Då blir det svårt för de boende att urskilja maten vilket kan leda till att de behöver matas. Detta kan enkelt avhjälpas med två uppsättningar porslin, en ljus och en mörk som används omväxlande beroende på vad maten har för färg.

– När det gäller maten är det viktigt att tänka på att färgkombinationen ska se aptitlig och lockande ut, förklarar Helle Wijk.

Genomskinliga glas är ett annat problem. I alla fall om de är fyllda med vatten.

– Den äldre ser inte glaset och står det då nära bordskanten så slår hon eller han kanske ut det. Situationen leder i sin tur till dålig självkänsla. Är glaset till exempel blått är chansen större att detta inte händer.

I västra Göteborg ligger Bjöla äldreboende<

Välvilja kan ibland skapa förvirring. Personalen på demensboendet vill piffa upp matsalen och köper en fin ny vaxduk – en somrig med jordgubbar på. Men det blir inte som de hade tänkt sig, mönstret stjäl uppmärksamheten från maten och de äldre försöker skrapa av jordgubbarna från duken. Målet är att de ska få vara så självständiga som möjligt i sin miljö. Därför är det viktigt att den är lätt att förstå och tolka. En metod är att använda sig av färger och kontraster.

Helle Wijk, medicine doktor och sjuksköterska, skrev 2002 avhandlingen Colour perception in old age. Där kom hon fram till att färguppfattningen verkar vara väl bevarad även vid hög ålder. Demens tycks inte ha någon avgörande betydelse. Alltsedan dess deltar hon med sina kunskaper i många renoveringsprojekt på äldreboenden.

– Det gäller att vara väldigt konkret och inte krångla till det. Istället för en mönstrad duk, välj en enfärgad så att bestick och tallrik syns mot underlaget.

– Används inte duk går det att framhäva tallrikarna med hjälp av färgade tabletter.

Ett vanligt fel är att vitt porslin används till ljus mat. Då blir det svårt för de boende att urskilja maten vilket kan leda till att de behöver matas. Detta kan enkelt avhjälpas med två uppsättningar porslin, en ljus och en mörk som används omväxlande beroende på vad maten har för färg.

– När det gäller maten är det viktigt att tänka på att färgkombinationen ska se aptitlig och lockande ut, förklarar Helle Wijk.

Genomskinliga glas är ett annat problem. I alla fall om de är fyllda med vatten.

– Den äldre ser inte glaset och står det då nära bordskanten så slår hon eller han kanske ut det. Situationen leder i sin tur till dålig självkänsla. Är glaset till exempel blått är chansen större att detta inte händer.

I västra Göteborg ligger Bjöla äldreboende. I ett projekt gjorde personalen sju tester omkring måltiden med goda resultat. Enhetschefen Agneta Ottosson berättar att de inspirerats av boken Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Den tar upp bland annat färgers och rums betydelse samt belysning. Men redan från början fanns intresset för aktiv användning av färger.

– Vi samarbetade med arkitekten och kunde påverka till viss del. Sedan har vi fortsatt jobba med färger även kring dukningen.

– Dementa är ju ingen enhetlig grupp utan de är olika långt komna i sin sjukdom, så för dem som äter själva använder vi blått porslin. Kaffekopparna är också blåa.

Som kontrast använder de röda dukar som även hjälper de boende att se var bordet slutar. Personalen har också testat tabletter som dock skrynklades ihop och åkte ner på golvet.

Vid festligare tillfällen har de en finservis, mönstrad men vacker. När den kommer fram känner de boende att det är något speciellt. Sådana signaler tar, enligt Agneta Ottosson, fram färdigheter hos de äldre, den som ibland inte klarar någonting kan ställa sig upp och hålla tacktal.

– Vi har lyft fram hela matsituationen i vårt genombrottsprojekt. Målet har varit lugn och ro och att alla ska bli mätta.

– Under måltiden undviker vi störande moment. Diskmaskinen är aldrig igång då och vi ringer inga telefonsamtal.

Vidare äter alltid personalen tillsammans med de äldre och bordsplacering tillämpas så att alla får sitta bredvid den de kommer bra överens med. Resultatet av Agneta Ottossons och personalens strävanden är trivsam miljö, lugn och ro samt äldre som äter sig mätta.

Ditte Pettersson, frilansjournalist

Publicerad: 2008-11-26, Uppdaterad: 2020-01-14


Vitt porslin på en vit duk till en ljus rätt gör det svårt att urskilja maten.


Bättre att framhäva mat och bestick med kontraster i milda färger.

Måltiden som hindrar näringsbrist 

Undervikt och näringsbrist är vanligt vid demenssjukdom. Därför är det viktigt att fundera över måltidernas innehåll och hur de serveras. Dietist Gerd Faxén pekar här på problem och möjliga lösningar.

Ett gott näringstillstånd påverkar livskvaliteten, minskar risken för infektioner och näringsbristrelaterade sjukdomar. Det är inte osannolikt att detta inverkar på sjukdomsförloppet. Maten bör vara energirik för alla som visar tecken på undervikt, undernäring och viktnedgång.

Näringsdrycker kan bidra med extra energi och näring och är ett bra komplement till den vanliga maten för att uppnå viktökning. De kan förskrivas av dietist och läkare. Näringsdrycker till personer med demenssjukdom har visat effekter på både vikt och kroppssammansättning.

Väcker minnen

Mat väcker minnen – både positiva och negativa. Det är lättare att äta mat man tycker om och som man känner igen. Rött är en färg som har visats ha en positiv inverkan på personer med demenssjukdom. Många vanliga tillbehör till olika maträtter är röda och ett tips är att lägga på en extra klick röd sylt, gelé eller liknande på gröten, på köttbullarna för att fokusera intresset på maten.

Kontraster kan tillämpas vid dukning så att själva maten framhävs. Man kan använda olika färger på porslin, tabletter som kontrasterar mot det som är på tallriken. Glas som är svagt färgade är lättare att upptäcka en helt genomskinliga.

Enkel dukning

Dukningen skall vara enkel och prylfattig så att budskapet blir klart och tydligt. Eftersom personer med demens ofta tar synintrycken till hjälp är det viktigt att man plockar undan förvirrande eller överflödiga föremål. Använd inte brokiga dukar så att personen med demens inte hittar maten. Undvik att ställa fram all mat på en gång. Ställ fram en rätt i taget och litet i sänder.

Måltiden innebär en möjlighet att återorientera och aktivera personer med demens på ett naturligt sätt. Ett dåligt självförtroende kan förbättras genom att personen får delta i praktiska förberedelser till måltiden, till exempel dukning, potatisskalning oc

Ett gott näringstillstånd påverkar livskvaliteten, minskar risken för infektioner och näringsbristrelaterade sjukdomar. Det är inte osannolikt att detta inverkar på sjukdomsförloppet. Maten bör vara energirik för alla som visar tecken på undervikt, undernäring och viktnedgång.

Näringsdrycker kan bidra med extra energi och näring och är ett bra komplement till den vanliga maten för att uppnå viktökning. De kan förskrivas av dietist och läkare. Näringsdrycker till personer med demenssjukdom har visat effekter på både vikt och kroppssammansättning.

Väcker minnen

Mat väcker minnen – både positiva och negativa. Det är lättare att äta mat man tycker om och som man känner igen. Rött är en färg som har visats ha en positiv inverkan på personer med demenssjukdom. Många vanliga tillbehör till olika maträtter är röda och ett tips är att lägga på en extra klick röd sylt, gelé eller liknande på gröten, på köttbullarna för att fokusera intresset på maten.

Kontraster kan tillämpas vid dukning så att själva maten framhävs. Man kan använda olika färger på porslin, tabletter som kontrasterar mot det som är på tallriken. Glas som är svagt färgade är lättare att upptäcka en helt genomskinliga.

Enkel dukning

Dukningen skall vara enkel och prylfattig så att budskapet blir klart och tydligt. Eftersom personer med demens ofta tar synintrycken till hjälp är det viktigt att man plockar undan förvirrande eller överflödiga föremål. Använd inte brokiga dukar så att personen med demens inte hittar maten. Undvik att ställa fram all mat på en gång. Ställ fram en rätt i taget och litet i sänder.

Måltiden innebär en möjlighet att återorientera och aktivera personer med demens på ett naturligt sätt. Ett dåligt självförtroende kan förbättras genom att personen får delta i praktiska förberedelser till måltiden, till exempel dukning, potatisskalning och hjälpa till med matlagning och bakning. Dukningen ger dessutom signaler om att det är dags för en måltid.

Matlagning och dukning föregår ätandet. Det är därför en fördel om vanan att förbereda måltiden kan uppmuntras och bibehållas. En grundläggande målsättning i behandling av demenssjukdom är att stödja och träna det friska och att kompensera förlusterna.

Ätproblem vanliga

Vid ett sent skede av demenssjukdomen är ätproblem vanliga. Det kan uppstå etiskt svåra situationer för anhöriga och för vårdare om hur man skall agera i olika situationer.

När man vårdar en svårt sjuk person är det viktigare att tillgodose personens livskvalitet än att primärt förlänga livet. Det kan vara ett etiskt svårt dilemma att avgöra om en svårt demenssjuk persons beteende betyder att hon inte vill äta eller att hon inte kan eller förstår att äta – att veta vad som är bäst. Därför är det i vårdsituationen viktigt med kontinuitet i matsituationen så långt det är möjligt, för att på bästa möjliga sätt kunna tolka den sjukas egen vilja i livets slutskede. Att i detta skede påbörja behandling med sondnäring kan vara till större skada än nytta enligt aktuella riktlinjer.

Gerd Faxén, leg dietist och med dr, Karolinska Institutet

Publicerad: 2008-11-24, Uppdaterad: 2020-04-03

bild på Gerd FaxénNäringsdrycker kan bidra med extra energi och är ett bra komplement till maten, säger leg dietist Gerd Faxén.

Ofrivilllig viktnedgång vanligt vid demens 

Viktförlust är vanligt vid demens, framförallt vid Alzheimers sjukdom, och förekommer i olika stadier av sjukdomen.

Viktförlust kan vara ett tidigt tecken på sjukdomen. Därför kan en ofrivillig viktminskning vara ett observandum, särskilt om den inträffar samtidigt med andra symptom på demenssjukdom.

Olika orsaker till viktförlust

Orsakerna är inte helt klarlagda och förmodligen är många olika mekanismer inblandade. Depression, som är ett tidigt symptom på sjukdomen samt initiativlöshet kan påverkar ätandet genom att man inte kommer sig för att laga mat, äta. Andra förändringar i beteende som påverkar ätandet är:

  • Minnesförlust Innebär svårigheter att handla, laga mat, komma ihåg att äta, minnas om man ätit.
  • Desorientering Gör det svårt att hitta i matbutiken, i köket eller att hitta hem.
  • Apraxi Oförmåga att utföra tidigare inlärda rörelser eller handlingar, vilket kan göra det svårt att t ex laga mat, baka, använda bestick och sent i sjukdomen även att tugga och svälja.
  • Agnosi Oförmågan att rätt känna igen olika föremål, t ex tallrik, glas samt svårigheter med att identifiera olika lukter, smaker och temperaturer.
  • Anomi Ordglömska, svårt att komma ihåg namn på vanliga saker t ex livsmedel (på matbordet i samband med måltid).

Tidigt i demenssjukdomen uppstår problemen endast i pressade situationer, medan svårt demenssjuka personer har stora problem i de flesta situationer. Att öppna munnen, stänga den, tugga och svälja är sådana problem och som innebär svåra etiska ställningstaganden.

Rastlöshet kräver energi

Ökad energiförbrukning har tidigare antagits vara en orsak till viktnedgång. Men det finns ingen forskning som bekräftar att den basala energiförbrukningen skulle vara högre hos personer med Alzheimers sjukdom än hos friska personer i motsvarande ålder. Däremot kan rastlöshet, svårighet

Viktförlust kan vara ett tidigt tecken på sjukdomen. Därför kan en ofrivillig viktminskning vara ett observandum, särskilt om den inträffar samtidigt med andra symptom på demenssjukdom.

Olika orsaker till viktförlust

Orsakerna är inte helt klarlagda och förmodligen är många olika mekanismer inblandade. Depression, som är ett tidigt symptom på sjukdomen samt initiativlöshet kan påverkar ätandet genom att man inte kommer sig för att laga mat, äta. Andra förändringar i beteende som påverkar ätandet är:

  • Minnesförlust Innebär svårigheter att handla, laga mat, komma ihåg att äta, minnas om man ätit.
  • Desorientering Gör det svårt att hitta i matbutiken, i köket eller att hitta hem.
  • Apraxi Oförmåga att utföra tidigare inlärda rörelser eller handlingar, vilket kan göra det svårt att t ex laga mat, baka, använda bestick och sent i sjukdomen även att tugga och svälja.
  • Agnosi Oförmågan att rätt känna igen olika föremål, t ex tallrik, glas samt svårigheter med att identifiera olika lukter, smaker och temperaturer.
  • Anomi Ordglömska, svårt att komma ihåg namn på vanliga saker t ex livsmedel (på matbordet i samband med måltid).

Tidigt i demenssjukdomen uppstår problemen endast i pressade situationer, medan svårt demenssjuka personer har stora problem i de flesta situationer. Att öppna munnen, stänga den, tugga och svälja är sådana problem och som innebär svåra etiska ställningstaganden.

Rastlöshet kräver energi

Ökad energiförbrukning har tidigare antagits vara en orsak till viktnedgång. Men det finns ingen forskning som bekräftar att den basala energiförbrukningen skulle vara högre hos personer med Alzheimers sjukdom än hos friska personer i motsvarande ålder. Däremot kan rastlöshet, svårighet att sitta stilla och ständig aktivitet kräva mycket energi.

”Sundown” syndrom innebär att rastlöshet och oro ofta ökar framemot eftermiddagen och kvällen. Personer som ständigt vandrar omkring kan ha ett väldigt högt energibehov.

Sämre luktsinne – sämre aptit

De delar av hjärnan som bearbetar dofter hör till dem som drabbas först vid demensutveckling, särskilt vid Alzheimer sjukdom. Det yttrar sig i svårigheter att identifiera, känna igen och upptäcka dofter. Aktuell forskning visar att försämrat luktsinne kan vara en markör för demens redan innan sjukdomen har börjat ge symptom framförallt hos de som har en genetisk risk. Eftersom det är med luktsinnets hjälp som vi förnimmer smaken på maten kan detta påverka matintaget negativt.

Gerd Faxén, leg dietist och med dr, Karolinska Institutet

Publicerad: 2008-11-20, Uppdaterad: 2020-01-14

 
 

bild på Gerd Faxén Problem med att minnas om man ätit är bara en av många möjliga orsaker till att dmenssjuka ofta drabbas av undervikt, säger leg dietist Gerd Faxén.