Amazing, Isn´t It? Så rubricerar New York Times de nya rönen som bygger på ett internationellt samarbete under ledning av Lunds universitet. Och visst är det åtminstone ett litet genombrott för alzheimerforskningen som länge kantats av rader av misslyckade läkemedelsprövningar. Framsteg inom diagnostiken har dock inte uteblivit och nu tas alltså ytterligare ett kliv.
– Det mest anmärkningsvärda är att våra blodprovsanalyser inte bara är mer träffsäkra än de som testats tidigare. Det visar sig dessutom vara lika bra på att upptäcka alzheimer som ryggvätskeprover och undersökningar med PET-kamera, mer avancerade tekniker som är betydligt dyrare. Det gör att metoden kan bli ett värdefullt diagnosinstrument i primärvården, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, till Svenskt Demenscentrum.
Oskar Hansson har varit forskningsledare för studien som även involverat Göteborgs universitet och universitet i USA och Colombia. Forskarnas fynd kan beskrivas i två steg. För det första, att en form av proteinet tau (P-tau217) fungerar som biomarkör för alzheimer, det vill säga kan användas för att med hög tillförlitlighet upptäcka sjukdomen. För det andra, att mängden P-tau217 kan mätas i blodprov.
Tau typiskt för alzheimer
Tau är, vid sidan av proteinet beta-amyloid, ett typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tau upphör då att fungera normalt och börjar i stället koncentreras inne i hjärnans nervceller. Där bildar proteinet små nystan som påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. I takt med att fler nervceller drabbas blir symptomen fler och starkare.
Mängden av P-tau217, den form av tau som nu studerats, visar sig stå i relation till alzheimerutvecklingen; mängden är liten i början av sjukdomsförloppet för att sedan gradvis öka. Forskarna kan till och med spåra P-tau217 långt innan de första symptomen blir märkbara.
Bland studiens 1402 deltagare kom omkring 600 från en colombiansk släkt med en ovanlig ärftlig mutation som orsakar alzheimer.
– I denna släkt är genomsnittsåldern 44 år för insjuknande, då påtagliga minnesbesvär visar sig. Men vi kunde se att mängden P-tau217 började öka redan 20 år före förväntad sjukdomsdebut. Det var möjligt eftersom vi fick tillgång till släktens blodprover från långt tillbaka i tiden, säger Oskar Hansson.
Blodprovanalys relativt billig
Sambandet mellan P-tau217 och alzheimerutveckling var särskilt tydligt för den colombianska släkten. Men sambandet var även signifikant för gruppen deltagare som inte hade någon ärftlig alzheimermutation.
Fortfarande finns ingen enskild metod för att påvisa Alzheimers sjukdom. Diagnosen bygger på läkares bedömning av olika tester och undersökningar. Ryggvätskeprov och PET-kamera är relativt nya tekniker som används oftare inom diagnostiken. Men de är endast tillgängliga på sjukhusens specialistmottagningar och betydligt dyrare än att skicka ett blodprov till analys. Oskar Hansson är därför övertygad om att den kostnadseffektiva blodprovsanalysen kan få ett stort genomslag inom primärvården där de flesta alzheimerdiagnoserna ställs.
– Vi har startat en studie på vårdcentraler i Skåne, något försenat på grund av coronapandemin. Distriktsläkare kommer att använda blodprovsanalysen och ett enklare kognitivt test när de utreder patienter som söker för minnesbesvär. Om ett par år får vi veta om det kan förbättra diagnostiken inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Kan dröja några år
När kan då blodprovsanalys av P-tau217 bli tillgänglig i hela landet? Inom två, kanske tre, år tror Oskar Hansson.
– Det beror på. Om de stora bolagens helautomatiserade plattformar kan göra analysen kan det gå relativt fort. Men eftersom nivåerna av P-tau217 är relativt små är det möjligt att endast speciallaboratorium klarar av att analysera proverna. Då kommer det dröja något längre innan blodprovsanalys blir tillgänglig i hela landet.
Mer tillförlitlig diagnostik är givetvis till gagn för både patienter och sjukvården. Men även läkemedelsprövningar och annan forskning kan ha nytta av den nya blodprovsanalysen. Det gäller även redan publicerad forskning påpekar Oskar Hansson.
– Det finns ju mängder av stora populationsstudier där deltagare lämnat blodprover under flera decennier, prover som finns sparade. Genom att analysera dem på nytt finns möjligheten att hitta nya samband och därigenom få mer kunskap om Alzheimers sjukdom.
Magnus Westlander