Nytt om forskning

25 okt 2016

Varning för oseriösa hälsokostråd 

 FORSKNING

Många hälsokostbutiker säljer naturläkemedel som de hävdar hjälper mot Alzheimers sjukdom. Påståendet saknar stöd av vetenskapen och butikspersonalens agerande bryter sannolikt mot svensk lag.

SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.

I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.

– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.

Extrakt hjälpte inte

Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.

Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!

Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.

Demensutredning viktigast

Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!

Magnus Westlander    

Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)

 

 

SVT Nyheter har besökt ett 30-tal hälsokostbutiker med dold kamera. Reportern har berättat en påhittad historia om en mormor som börjat glömma saker. Personalen har då tipsat om olika naturmedel, t ex gurkmeja, kokosfett och ginkgo biloba. På en direkt fråga om naturmedlet också hjälper mot Alzheimers sjukdom har hälften av butikerna svarat ja.

I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott har någon gynnsam effekt vid alzheimer. Butikspersonal som säger motsatsen till sina kunder följer sannolikt inte lagstiftningen på området.

– Jag är fullständigt beklämd. Man måste kunna ställa krav på butikspersonalen, de står över kunden. Det är mycket förvånande att det är ett så dåligt resultat, säger alzheimerexperten Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.

Extrakt hjälpte inte

Vissa av de naturmedel som de granskade butikerna rekommenderar vid alzheimer finns forskning på. Mindre studier har funnit att till exempel extrakt från det kinesiska tempelträdet gingko biloba kan ha en positiv inverkan på minnesbesvär. Dock inte i den hittills största studie av detta extrakt, publicerad i den ansedda tidskriften JAMA. I den följdes 3 000 deltagare under 6 år. De som använde gingko biloba under denna period fick varken bättre minne eller bättre skydd mot demenssjukdom än kontrollgruppens deltagare.

Även gurkmeja har de forskats på. För några år sedan uppmärksammade SVT Nyheter att Linköpingsforskare funnit positiva effekter av kurkumin, färgämnet som gör gurkmejan gul, på Alzheimers sjukdom – hos bananflugor!

Men det som gäller för flugor och andra djur går sällan att direkt överföra på människor. Det visar bland annat alla de studier som visar hur man botar alzheimer hos försöksmöss. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen.

Demensutredning viktigast

Framtiden får visa om det finns naturläkemedel som kan bromsa demenssjukdomarnas förlopp. Till dess, det viktigaste rådet till den som vill hjälpa en närstående med symptom på alzheimer: Hjälp personen att uppsöka en läkare så att en demensutredning kan påbörjas!

Magnus Westlander    

Se inslag i SVT Nyheter: Hälsobutiker bryter mot lagen (nytt fönster)

 

 

05 okt 2016

Anhörigstöd når inte alltid fram 

 FORSKNING

Anhöriga drar ett allt större lass när demenssjukdomarna blir vanligare. Diagnos är en nyckel för att kunna få vård och stöd. Men befintligt stöd används inte i tillräcklig utsträckning. Det framgår av en ny doktorsavhandling från Lunds universitet.

– Anhöriga uppfattar ofta stödet som reaktivt. Vårdpersonalen väntar tills de anhöriga själva efterfrågar hjälp, säger Connie Lethin, doktor i medicinsk vetenskap och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, ""i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Connie Lethin har i sitt avhandlingsarbete intervjuat anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom. Av intervjuerna framgår att det finns flera faktorer som stärker de anhörigas situation, bland annat att det känner att vårdkvaliteten är bra och och att de inte i alltför hög utsträckning behöver övervaka och hjälpa sin sjuka närstående.

Connie Lethin ger exempel på vardagshjälp som kan vara betungande för de anhöriga. 

– Det kan handla om hjälp med maten, hjälp med att klä på sig rätt, med att lyfta ergonomiskt rätt. Om en person är stel i ena armen är det inte alla som vet att det är den armen man ska börja med när en tröja, blus eller skjorta ska sättas på.

Om anhörigstödet finns – varför får de anhöriga inte information om det?

– Först och främst måste ju vårdpersonalen berätta att stödet finns. Varför det inte alltid sker är svårt att säga, men det är tydligt att personalen måste vara proaktiv, säger Connie Lethin.

För att anhöriga ska tacka ja till hjälp krävs att de känner sig trygga med vårdpersonalen och att de känner att vårdpersonalen är tillgänglig för dem. Informationen från vårdpersonalen behöver vara tydlig 

– De anhöriga måste också förstå att de är i behov av stödet, att det faktiskt kan hjälpa dem – vilket inte alltid är en insikt som kommer omedelbart. Det handlar ju till stor del om integritet också, om att ha nya personer hemma hos sig, säger Connie Lethin.

Länk till avhandling (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande (nytt fönster

– Anhöriga uppfattar ofta stödet som reaktivt. Vårdpersonalen väntar tills de anhöriga själva efterfrågar hjälp, säger Connie Lethin, doktor i medicinsk vetenskap och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, ""i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Connie Lethin har i sitt avhandlingsarbete intervjuat anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom. Av intervjuerna framgår att det finns flera faktorer som stärker de anhörigas situation, bland annat att det känner att vårdkvaliteten är bra och och att de inte i alltför hög utsträckning behöver övervaka och hjälpa sin sjuka närstående.

Connie Lethin ger exempel på vardagshjälp som kan vara betungande för de anhöriga. 

– Det kan handla om hjälp med maten, hjälp med att klä på sig rätt, med att lyfta ergonomiskt rätt. Om en person är stel i ena armen är det inte alla som vet att det är den armen man ska börja med när en tröja, blus eller skjorta ska sättas på.

Om anhörigstödet finns – varför får de anhöriga inte information om det?

– Först och främst måste ju vårdpersonalen berätta att stödet finns. Varför det inte alltid sker är svårt att säga, men det är tydligt att personalen måste vara proaktiv, säger Connie Lethin.

För att anhöriga ska tacka ja till hjälp krävs att de känner sig trygga med vårdpersonalen och att de känner att vårdpersonalen är tillgänglig för dem. Informationen från vårdpersonalen behöver vara tydlig 

– De anhöriga måste också förstå att de är i behov av stödet, att det faktiskt kan hjälpa dem – vilket inte alltid är en insikt som kommer omedelbart. Det handlar ju till stor del om integritet också, om att ha nya personer hemma hos sig, säger Connie Lethin.

Länk till avhandling (nytt fönster)
Länk till pressmeddelande (nytt fönster

29 sep 2016

Nytt sätt att avbilda alzheimer 

 FORSKNING

Tau-PET är en ny avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. Forskarna bakom en fallstudie vid Lunds universitet menar att den kan få stor betydelse för att utveckla nya läkemedel.

Proteinet tau har en viktig funktion för transporten av olika ämnen i hjärnans nervceller. Personer med Alzheimers sjukdom har förhöjda nivåer av tau, vilket leder till inlagring av proteinet i hjärnans celler och så småningom till celldöd.

Tau-PET åskådliggör mängden av tau i hjärnan med hjälp av en röntgenkamera och en särskilt utvald radioaktiv molekyl. Fram tills nu har ingen haft exakt kunskap om hur väl denna bildmetod återger de faktiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella fallstudien visar emellertid att bild och verklighet överensstämmer väl.

– Tau-PET kan förbättra diagnostiken, men framför allt kan bildmetoden få stor betydelse vid utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Ruben Smith, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Intresset i forskarvärlden för avbildningsmetoder inriktade på tau är stort och ökar. En tillförlitlig bildåtergivning av tau-protein i hjärnan bedöms som en mer relevant markör och ett bättre diagnosverktyg än konkurrerande metoder som redan är i användning.

Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster) 

Proteinet tau har en viktig funktion för transporten av olika ämnen i hjärnans nervceller. Personer med Alzheimers sjukdom har förhöjda nivåer av tau, vilket leder till inlagring av proteinet i hjärnans celler och så småningom till celldöd.

Tau-PET åskådliggör mängden av tau i hjärnan med hjälp av en röntgenkamera och en särskilt utvald radioaktiv molekyl. Fram tills nu har ingen haft exakt kunskap om hur väl denna bildmetod återger de faktiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella fallstudien visar emellertid att bild och verklighet överensstämmer väl.

– Tau-PET kan förbättra diagnostiken, men framför allt kan bildmetoden få stor betydelse vid utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Ruben Smith, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Intresset i forskarvärlden för avbildningsmetoder inriktade på tau är stort och ökar. En tillförlitlig bildåtergivning av tau-protein i hjärnan bedöms som en mer relevant markör och ett bättre diagnosverktyg än konkurrerande metoder som redan är i användning.

Läs hela pressmeddelandet (nytt fönster) 

 

 

Avbildning med PET-kamera
I det röda området i den avbildade hjärnan är koncentrationen av tau-protein störst. Illustr: Michael Schöll, Lunds univ.

23 sep 2016

Ovanlig alzheimer kräver särskild diagnostik 

 FORSKNING

Glömska är inte alltid ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Tidiga symptom kan i vissa fall vara svårigheter kopplade till språket. Denna ovanliga alzheimervariant kan endast upptäckas med särskild diagnostik.

Alla demenssjukdomar orsakar hjärnskador. Varför skadorna uppstår är långtifrån klarlagt men klart är att det varierar beroende på sjukdom. Vid alzheimer lagras små proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Till sjukdomen hör även fibriller – liknar små garnnystan – som bildas inne i nervcellerna.

Andra demenssjukdomar ger andra slags hjärnförändringar, ändå kan de i många fall yttra sig på samma sätt. Demenssymptomen beror nämligen främst på vilka delar av hjärnan som skadas. Att glömska och inlärningssvårigheter ofta är tidiga tecken vid alzheimer beror på att sjukdomen i regel skadar hippocampus först. Denna del av hjärnan spelar en avgörande roll för minnes- och inlärningsförmågan.

I sällsynta fall börjar Alzheimers sjukdom i de främre tinningloberna, delar som särskilt aktiveras när vi talar, läser och skriver. Då kan personen drabbas av försämrad ordförståelse, svårigheter att benämna saker och ett alltmer "upphackat" tal med grammatiska fel. Denna symptombild går under samlingsnamnet primär progressiv afasi (PPA) och orsakas vanligen av en annan demenssjukdom: frontotemporal demens.

Men PPA kan alltså även bero på alzheimer, något som lyfts fram i en ny studie i tidskriften Neurology. Forskare vid Northwestern University i Chicago konstaterar att denna grupp patienter är förbisedda. Eftersom minnesförmågan är intakt och de sällan uppvisar andra typiska tecken på Alzheimers sjukdom får de sällan korrekt diagnos. Det gör att de bland annat saknas i de läkemedelsprövningar som genomförs. 

Chicagoforskarna framhåller att den diagnostik som vanligen används är otillräcklig för att upptäcka PPA-patienter md alzheimer. Deras studie visar att s k PET-kameraundersökningar med sikte på beta-amyloid – det protein som bildar alzheimerplacken – krävs för att urskilja PPA orsakad av Alzheimers sjukdom från PPA som beror på frontotemporal demens.

Magnus Westlander

Läs artikel i Neurology (nytt fönster)

Läs referat Northwestern University (nytt fönster)

 

Alla demenssjukdomar orsakar hjärnskador. Varför skadorna uppstår är långtifrån klarlagt men klart är att det varierar beroende på sjukdom. Vid alzheimer lagras små proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Till sjukdomen hör även fibriller – liknar små garnnystan – som bildas inne i nervcellerna.

Andra demenssjukdomar ger andra slags hjärnförändringar, ändå kan de i många fall yttra sig på samma sätt. Demenssymptomen beror nämligen främst på vilka delar av hjärnan som skadas. Att glömska och inlärningssvårigheter ofta är tidiga tecken vid alzheimer beror på att sjukdomen i regel skadar hippocampus först. Denna del av hjärnan spelar en avgörande roll för minnes- och inlärningsförmågan.

I sällsynta fall börjar Alzheimers sjukdom i de främre tinningloberna, delar som särskilt aktiveras när vi talar, läser och skriver. Då kan personen drabbas av försämrad ordförståelse, svårigheter att benämna saker och ett alltmer "upphackat" tal med grammatiska fel. Denna symptombild går under samlingsnamnet primär progressiv afasi (PPA) och orsakas vanligen av en annan demenssjukdom: frontotemporal demens.

Men PPA kan alltså även bero på alzheimer, något som lyfts fram i en ny studie i tidskriften Neurology. Forskare vid Northwestern University i Chicago konstaterar att denna grupp patienter är förbisedda. Eftersom minnesförmågan är intakt och de sällan uppvisar andra typiska tecken på Alzheimers sjukdom får de sällan korrekt diagnos. Det gör att de bland annat saknas i de läkemedelsprövningar som genomförs. 

Chicagoforskarna framhåller att den diagnostik som vanligen används är otillräcklig för att upptäcka PPA-patienter md alzheimer. Deras studie visar att s k PET-kameraundersökningar med sikte på beta-amyloid – det protein som bildar alzheimerplacken – krävs för att urskilja PPA orsakad av Alzheimers sjukdom från PPA som beror på frontotemporal demens.

Magnus Westlander

Läs artikel i Neurology (nytt fönster)

Läs referat Northwestern University (nytt fönster)

 

11 aug 2016

Tau i centrum på sommarens alzheimerkonferens 

 FORSKNING

Demensforskningen väntar på ett genombrott. De alzheimertypiska placken i hjärnan står i fokus i jakten på botemedel. Men nu siktar fler studier mot en annan måltavla: tau. 

Vid Alzheimer´s Association´s stora konferens i Toronto i slutet av juli fick en läkemedelsstudie särskild uppmärksamhet. Det handlade om en fas3-studie, som är den sista prövningen innan ett preparat kan godkännas och lanseras på marknaden. Det unika var inte studiens resultat, som tyvärr blev negativt, utan dess inriktning mot tau.

Tau är ett protein som sedan länge är känt för forskarna. Vid Alzheimers sjukdom klibbar tau ihop sig i små nystan – neurofibriller – inne i hjärnans nervceller som då slutar fungera som de ska. Uppkomsten av neurofibriller och plack, som bildas mellan nervcellerna, utgör de mikroskopiskt synbarliga tecknen på Alzheimers sjukdom.        

Arbetet med att utveckla effektiva läkemedel mot alzheimer har främst varit koncentrerat på beta-amyloid, proteinet som bildar placken. Men i fas3-studien som presenterades i Toronto prövades ett preparat (LMTM) som, enligt läkemedelsbolaget TauRx, ska förhindra att tauproteinet klumpar ihop sig. I studien ingick 891 personer, med mild till medelsvår demens, som under 15 månader fick antingen olika doser av LMTM eller sockerpiller (placebo).

Dessvärre grusades förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot alzheimer även denna gång. Något signifikant samband mellan LMTM och minnesfunktion samt förmåga att klara vardagliga aktiviteter kunde inte observeras. TauRx redovisade dock en delanalys som var mer positiv.

I den fokuserade man på de 136 deltagare som inte tog symptomlindrande läkemedel mot alzheimer, t ex kolinesterashämmare. Bland dem uppvisade de som behandlades med LMTM en i stort sett oförändrad minnes- och aktivitetsförmåga, i kontrast till placebogruppen som försämrades något. Även bilder med magnetkamera pekade på att LMTM kunde ha positiva effekter, något som läkemedelsbolaget gick ut med i ett pressmeddelande.

Det uppmärksammades av flera tunga internationella medier, bl a The Times och New Scientist, som beskrev de nya rönen som ett mindre genombrott. Men det var innan TauRx:s analys hade presenterats för deltagarna vid Torontokonferensen.

Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, var bara en av alla forskare på plats som menade att TauRx drar alldeles alltför stora växlar på delstudien. Hon pekar på den intressekonflikt som finns mellan läkemedelsbolag och forskare. Företagen satsar enorma penningsummor på denna typ av studier, och har en tendens att göra mer välvilliga tolkningar av resultaten, medan forskarna ser dem ur mer strikt vetenskaplig synvinkel.

Agneta Nordberg ser många svagheter i den analys som TauRx gör, förutom att den bygger på så få deltagare.

– Det kan till exempel vara så att orsaken till att deltagare inte tar symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom är att de faktiskt inte har alzheimer. Den bristfälliga diagnostisken är ett stort problem för alla studier inom detta område, säge hon.

Forskningen kring alzheimerdiagnostik är annars ett område som tagit rejäla kliv på senare år, något som på sikt kan ge mer tillförlitliga studier. Agneta Nordberg betonar även att ”tauspåret” kan vara en framkomlig väg och att det pågår andra taustudier som dock inte kommit lika långt. Läkemedelsföretaget TauRx uppger att nya data om LMTM kommer att publiceras längre fram.

Magnus Westlander

Läs mer om studien i Alzforum (nytt fönster)

Vid Alzheimer´s Association´s stora konferens i Toronto i slutet av juli fick en läkemedelsstudie särskild uppmärksamhet. Det handlade om en fas3-studie, som är den sista prövningen innan ett preparat kan godkännas och lanseras på marknaden. Det unika var inte studiens resultat, som tyvärr blev negativt, utan dess inriktning mot tau.

Tau är ett protein som sedan länge är känt för forskarna. Vid Alzheimers sjukdom klibbar tau ihop sig i små nystan – neurofibriller – inne i hjärnans nervceller som då slutar fungera som de ska. Uppkomsten av neurofibriller och plack, som bildas mellan nervcellerna, utgör de mikroskopiskt synbarliga tecknen på Alzheimers sjukdom.        

Arbetet med att utveckla effektiva läkemedel mot alzheimer har främst varit koncentrerat på beta-amyloid, proteinet som bildar placken. Men i fas3-studien som presenterades i Toronto prövades ett preparat (LMTM) som, enligt läkemedelsbolaget TauRx, ska förhindra att tauproteinet klumpar ihop sig. I studien ingick 891 personer, med mild till medelsvår demens, som under 15 månader fick antingen olika doser av LMTM eller sockerpiller (placebo).

Dessvärre grusades förhoppningarna om ett nytt läkemedel mot alzheimer även denna gång. Något signifikant samband mellan LMTM och minnesfunktion samt förmåga att klara vardagliga aktiviteter kunde inte observeras. TauRx redovisade dock en delanalys som var mer positiv.

I den fokuserade man på de 136 deltagare som inte tog symptomlindrande läkemedel mot alzheimer, t ex kolinesterashämmare. Bland dem uppvisade de som behandlades med LMTM en i stort sett oförändrad minnes- och aktivitetsförmåga, i kontrast till placebogruppen som försämrades något. Även bilder med magnetkamera pekade på att LMTM kunde ha positiva effekter, något som läkemedelsbolaget gick ut med i ett pressmeddelande.

Det uppmärksammades av flera tunga internationella medier, bl a The Times och New Scientist, som beskrev de nya rönen som ett mindre genombrott. Men det var innan TauRx:s analys hade presenterats för deltagarna vid Torontokonferensen.

Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, var bara en av alla forskare på plats som menade att TauRx drar alldeles alltför stora växlar på delstudien. Hon pekar på den intressekonflikt som finns mellan läkemedelsbolag och forskare. Företagen satsar enorma penningsummor på denna typ av studier, och har en tendens att göra mer välvilliga tolkningar av resultaten, medan forskarna ser dem ur mer strikt vetenskaplig synvinkel.

Agneta Nordberg ser många svagheter i den analys som TauRx gör, förutom att den bygger på så få deltagare.

– Det kan till exempel vara så att orsaken till att deltagare inte tar symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom är att de faktiskt inte har alzheimer. Den bristfälliga diagnostisken är ett stort problem för alla studier inom detta område, säge hon.

Forskningen kring alzheimerdiagnostik är annars ett område som tagit rejäla kliv på senare år, något som på sikt kan ge mer tillförlitliga studier. Agneta Nordberg betonar även att ”tauspåret” kan vara en framkomlig väg och att det pågår andra taustudier som dock inte kommit lika långt. Läkemedelsföretaget TauRx uppger att nya data om LMTM kommer att publiceras längre fram.

Magnus Westlander

Läs mer om studien i Alzforum (nytt fönster)

25 jul 2016

Hjärnkamera användbar i alzheimerdiagnostiken 

 FORSKNING

Möjligheten att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom ökar med tillgången till nya metoder att undersöka hjärna och ryggvätska. Dit hör PET-kamera visar en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

I dag saknas botemedel vid Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen. En framgångsrik behandling kräver sannolikt en tidig upptäckt, kanske redan innan symtomen märks. Det är här PET-kameran kommer in.

Den kan anvndas för att mäta de svårlösliga amyloida placken i en alzheimersjuk hjärna. PET-kameran kan även registrera amyloidnivåer i ryggvätskan. Medan amyloid ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom minskar nivåerna i ryggvätskan.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften BRAIN, undersöktes 230 patienter med PET-kamera vid sju olika sjukhus. En ny metod prövades för att mätvärdena skulle kunna jämföras med varandra.

Forskarna fann bland annat att det inte är helt identiska former av beta-amyloid som finns i hjärnan respektive ryggvätskan. Intressant nog fanns det också en skillnad mellan mätvärden i hjärna och ryggvätska i en mindre grupp av patienter.

– Detta kan motivera att man i vissa oklara fall av diagnostik bör utföra amyloid-PET-undersökning som komplement till ryggvätskeprov. Fynden har också stor betydelse eftersom det blir allt vanligare att amyloid-PET-undersökningar ingår vid inkludering av patienter i nya läkemedelsstudier, säger studiens koordinator Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet.

Läs pressmeddelandet från KI »

Läs mer om PET-kamera »

 

I dag saknas botemedel vid Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen. En framgångsrik behandling kräver sannolikt en tidig upptäckt, kanske redan innan symtomen märks. Det är här PET-kameran kommer in.

Den kan anvndas för att mäta de svårlösliga amyloida placken i en alzheimersjuk hjärna. PET-kameran kan även registrera amyloidnivåer i ryggvätskan. Medan amyloid ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom minskar nivåerna i ryggvätskan.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften BRAIN, undersöktes 230 patienter med PET-kamera vid sju olika sjukhus. En ny metod prövades för att mätvärdena skulle kunna jämföras med varandra.

Forskarna fann bland annat att det inte är helt identiska former av beta-amyloid som finns i hjärnan respektive ryggvätskan. Intressant nog fanns det också en skillnad mellan mätvärden i hjärna och ryggvätska i en mindre grupp av patienter.

– Detta kan motivera att man i vissa oklara fall av diagnostik bör utföra amyloid-PET-undersökning som komplement till ryggvätskeprov. Fynden har också stor betydelse eftersom det blir allt vanligare att amyloid-PET-undersökningar ingår vid inkludering av patienter i nya läkemedelsstudier, säger studiens koordinator Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för Alzheimerforskning, Karolinska Institutet.

Läs pressmeddelandet från KI »

Läs mer om PET-kamera »

 

29 apr 2016

Demensfonden stödjer 59 projekt 

 FORSKNING

I år delar Demensförbundet ut 2,5 miljoner kronor till 59 olika forskningsprojekt. Pengarna kommer från insamlingsstiftelsen Demensfonden.

Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)

Projekten spänner även en rad olika teman, bland annat kost, immunologisk behandling och bilkörning. Projekten listas på Demensförbundets webbplats (nytt fönster)

11 apr 2016

Om färgers betydelse i SvD 

 FORSKNING

I Svenska Dagbladet pågår en artikelserie om demenssjukdomar. Innhållet spänner över allt i från nya diagnostikmetoder till intervjuer med personer i tidig fas av sjukdomen.

I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".

Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)

I den senaste artikeln berättar Helle Wijk, docent i omvårdnad och verksam vid Svenskt Demenscentrum, om färger och formers betydelse för att skapa sammahnag och underlätta möjligheten att orientera sig"".

Till artikelsserien i SvD » (nytt fönster)

05 apr 2016

Apotekare i vårdteam kan minska sjukhusinläggningar 

 FORSKNING

Sjukhusinläggningar på grund av läkemedelsrelaterade problem kan minska om apotekare ingår i vårdteamen. Det framgår av ny forskning vid Umeå universitet.

De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.

Maria Gustafsson– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.

Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.

I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.

– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.

Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.

Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.

Länk till avhandlingen  » (nytt fönster)

Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)

De nya rönen bygger på en doktorsavhandling som läggs fram den 8 april. Studien omfattar 460 patienter, 65 år och äldre, med demens eller kognitiv svikt. Samtliga var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på sjuhus.

Maria Gustafsson– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, i ett pressmeddelande, Umeå universitet.

Det vanligaste problemet var läkemedelsbiverkningar men även för höga doser och dålig följsamhet var vanligt förekommande.

I studien interventionsdel deltog kliniska apotekare i vårdteamen. Apotekarna kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas läkemedel och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare och vårdteamet.

– Resultaten av interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.

Hos patienter med både nedsatt kognition och hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen.

Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.

Länk till avhandlingen  » (nytt fönster)

Länk till pressmeddelande » (nytt fönster)

29 mar 2016

Gåtan alzheimer i TV4:s Nyhetsmorgon 

 FORSKNING

I påskhelgen sände Nyhetsmorgon inslaget Gåtan alzheimer som tog upp allt i från anhörigas erfarenheter till nya forskningsrön.

I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)

I TV4:s studio intervjuades Figge Norling och Hanna Karlsson, båda med alzheimersjuk förälder, samt Maria Eriksdotter, överläkare och professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Se inslaget här nedan eller på TV4 Play » (nytt fönster)