Senaste nytt
Läkemedel kan hjälpa vid måttlig demens
Vissa inflammationshämmande mediciner kan ha positiva effekter för patienter med måttlig Alzheimers sjukdom. Det visar forskning vid Skånes universitetssjukhus (SUS).
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Under tre år har forskarna följt drygt 1000 personer som ingår i SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. De har studerat effekterna av bland annat antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID. Dit hör vanliga värktabletter som Bamyl, Ipren och Treo.
Tankeförmågan hos de med måttlig Alzheimers sjukdom (287 personer) försämrades efterhand men i mindre grad hos de som behandlades med NSAID-läkemedel.
Detta samband har inte påvisats i tidigare studier som dock har pågått i högst ett år. De har även inkluderat personer i både mild och måttlig demensfas. Skåneforskarna menar att fynden från den nya studien kan tolkas som att de är personer som kommit längre i sin demenssjukdom, och har mer inflammatoriska förändringar i hjärnan, som har nytta av NSAID-läkemedel.
Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer´s Research & Therapy (2016;8:7). Läs pressmeddelande från Region Skåne » (nytt fönster)
Fler sommarläger för unga anhöriga
Våren knackar på dörren och det börjar bli dags att planera för sommaren. För dig som har en demenssjuk förälder arrangeras läger på flera håll i landet. Alzheimerfonden står för resa, kost och logi.
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sedan 2011 har ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder samlats utanför Avesta på sommaren. Förra året deltog 21 stycken i lägret på Sjöviks folkhögskola vilket innebar fullt hus. Lika många är anmälda till lägerverksamhet i år, trots det finns goda möjligheter att få plats.
– I augusti arrangeras läger, inte bara ""i Avesta, utan även i skånska Furuboda och Luleå i norr. Därför kan vi erbjuda betydligt fler platser i år, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.
Hon gläds över att fler ungdomar nu får denna möjlighet men ser även andra fördelar med att sommarläger anordnas på flera håll i landet.
– För en del är det ett stort steg att för första gången åka på ett läger som detta. Då kan det kännas tryggt att veta man inte är alltför långt hemifrån, om man skulle ångra sig och vill åka hem.
Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan berättar Gudrun Strandberg. Många ungdomar återvänder år efter år, Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Upplägget för sommarens läger ser ungefär ut som tidigare. Föreläsningar varvas med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och korvgrillning. Däremellan finns gott om tid dela erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer.
Av sommarens fyra läger vänder sig tre till åldersgruppen 18–30 år. De fjärde lägret, som arrangeras i Skåne, riktar sig till barn upp till 17 år med (icke-demenssjuk) förälder. Mer information och anmälningssida finns på www.avesta.se/sommarlager » (nytt fönster). Där kan man också få kontaktuppgifter till ungdomar som har deltagit i sommarlägren.
Magnus Westlander
Sommarläger för unga med en demenssjuk förälder äger rum i Dalarna, Norrbotten och Skåne
Ökad satsning på nationella demensregister
En ökad satsning på nationella kvalitetsregister är en del av regeringens demenspaket för 2016. Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus får 1,5 milj kr för att få fler kommuner att ansluta sig till BPSD-registret. I dag används registret av drygt 5 700 enheter runt om i landet.
Lika mycket medel, 1,5 milj kr, går till Svedem (Svenska Demensregistret) som idag används av framför allt minneskliniker men även vårdcentraler och annan primärvård. Syftet med anslaget är att få fler särskilda boenden att ansluta sig.
− Idag har 160 000 svenskar en demenssjukdom och gruppen ökar vilket innebär stora utmaningar för Sverige. Detta paket med satsningar inom demensområdet är en del av regeringens äldrepolitik. Vi behöver anpassa samhället bättre till människor med demens, säger äldreminister Åsa Regnér, i ett pressmeddelande.
Vid sidan av satsningen på kvalitetsregister har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi kring demens. I regeringens demenspaket ingår även 1,8 milj kr till Svenskt Demenscentrum för att öka användningen av utbildningsmaterialet Nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. "Nollvisionsambassadörer" ska verka för att förankra detta arbetssätt lokalt. Drygt 160 ambassadörer har utbildats och fler utbildningsdagar är inbokade under våren, bl a i Västernorrland.
Lika mycket medel, 1,5 milj kr, går till Svedem (Svenska Demensregistret) som idag används av framför allt minneskliniker men även vårdcentraler och annan primärvård. Syftet med anslaget är att få fler särskilda boenden att ansluta sig.
− Idag har 160 000 svenskar en demenssjukdom och gruppen ökar vilket innebär stora utmaningar för Sverige. Detta paket med satsningar inom demensområdet är en del av regeringens äldrepolitik. Vi behöver anpassa samhället bättre till människor med demens, säger äldreminister Åsa Regnér, i ett pressmeddelande.
Vid sidan av satsningen på kvalitetsregister har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi kring demens. I regeringens demenspaket ingår även 1,8 milj kr till Svenskt Demenscentrum för att öka användningen av utbildningsmaterialet Nollvision – en demensvård utan tvång och begränsningar. "Nollvisionsambassadörer" ska verka för att förankra detta arbetssätt lokalt. Drygt 160 ambassadörer har utbildats och fler utbildningsdagar är inbokade under våren, bl a i Västernorrland.
Språkstöd för att klara av Demens ABC
Goda språkkunskaper är en förutsättning för att kunna ge god vård och omsorg. Språket är också en nyckel till att kunna etablera sig i samhället och för att få arbete. Varje yrke har sitt språk med olika ord, begrepp och formuleringar. En ny arbetsbok från Svenskt Demenscentrum tar upp den svenska som används i vård och omsorg, framför allt demensvård.
Boken Språkstöd till Demens ABC är tänkt att underlätta för nyanlända och andra personer med begränsade kunskaper i svenska språket att klara av och tillgodogöra sig Demens ABC, Svenskt Demenscentrum avgiftsfria webbutbildning som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I början av året hade drygt 80 000 personer genomfört utbildningen.
Språkstöd till Demens ABC fokuserar på ord och begreppsförståelse men innehåller även övningar som uppmuntrar till dialog och diskussion. Den kan användas på arbetsplatser, gärna tillsammans med språkombud (se nedan), eller i undervisningen på till exempel gymnasiets vård och omsorgsprogram och SFI (Svenska för invandrare).
Boken är framtagen tillsammans med Vård och omsorgscollege och Stiftelsen Äldrecentrum. Samarbetet har även utmynnat i en webbutbildning för språkombud. Mer information om den läggs ut på www.vo-college.se » (nytt fönster)
Boken Språkstöd till Demens ABC kostar 129 kr och kan inom kort beställas via vår webbshop. Den kommer även att finnas som nedladdningsbar pdf på vår webb.
Boken Språkstöd till Demens ABC är tänkt att underlätta för nyanlända och andra personer med begränsade kunskaper i svenska språket att klara av och tillgodogöra sig Demens ABC, Svenskt Demenscentrum avgiftsfria webbutbildning som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I början av året hade drygt 80 000 personer genomfört utbildningen.
Språkstöd till Demens ABC fokuserar på ord och begreppsförståelse men innehåller även övningar som uppmuntrar till dialog och diskussion. Den kan användas på arbetsplatser, gärna tillsammans med språkombud (se nedan), eller i undervisningen på till exempel gymnasiets vård och omsorgsprogram och SFI (Svenska för invandrare).
Boken är framtagen tillsammans med Vård och omsorgscollege och Stiftelsen Äldrecentrum. Samarbetet har även utmynnat i en webbutbildning för språkombud. Mer information om den läggs ut på www.vo-college.se » (nytt fönster)
Boken Språkstöd till Demens ABC kostar 129 kr och kan inom kort beställas via vår webbshop. Den kommer även att finnas som nedladdningsbar pdf på vår webb.
Beställ boken i vår webbshop »
(nytt fönster)
Lagen förtydligas men inga föreskrifter om bemanning
Det blir inga bindande regler om personalbemanning på landets äldreboenden. I stället för de föreskrifter som Socialstyrelsen tagit fram väljer regeringen att göra ett tillägg i socialtjänstförordningen.
Den nya bestämmelsen, som kan ses som ett förtydligande av socialtjänstlagen, talar om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt utifrån den enskildes aktuella behov. Personalen ska utan dröjsmål kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Bestämmelsen träder i kraft den 15 april.
Bemanningen på landets äldrebonden har varit en infekterad fråga i flera år. Debatten tog skruv under hösten 2010 efter att Socialstyrelsen hade dykt upp oanmäld på 94 demensboenden. Myndighetens inspektörer kunde konstatera att på sex av tio enheter lämnades de boende inlåsta nattetid utan uppsikt.
Bara ett par månader senare röstade riksdagen för – alliansregeringens partier reserverade sig – att riktlinjer för bemanning skulle tas fram. Uppdraget gick till Socialstyrelsen som presenterade ett förslag på föreskrifter som gällde personer med demenssjukdom men senare kom att inkludera även icke-demenssjuka på äldreboenden.
Föreskrifterna var relativt detaljerade, bland annat skulle en biståndsbedömning göras för varje boende på äldreboendet. Beslutet skulle dokumenteras och den enskildes behov följas upp regelbundet. Byråkratiskt, omständligt och dessutom dyrt anser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har riktat hård kritik mot de föreslagna föreskrifterna.
Nu går regeringen i mångt och mycket på SKL:s linje; slopar föreskrifterna och gör i stället ett mer allmänt förtydligande av socialtjänstlagen. Åsa Regnér säger i Dagens samhälle (6/2016) att hennes ambition har varit att släppa motsättningarna och hitta en modell som alla parter kan samarbeta kring.
– Nu blir det tydligt att kommunerna har ett ansvar att ha personal som kan komma utan dröjsmål om de boende behöver hjälp. Det står inte exakt hur det ska gå till – det är upp till kommunerna att lösa, säger Åsa Regnér.
Magnus Westlander
Den nya bestämmelsen, som kan ses som ett förtydligande av socialtjänstlagen, talar om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt utifrån den enskildes aktuella behov. Personalen ska utan dröjsmål kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Bestämmelsen träder i kraft den 15 april.
Bemanningen på landets äldrebonden har varit en infekterad fråga i flera år. Debatten tog skruv under hösten 2010 efter att Socialstyrelsen hade dykt upp oanmäld på 94 demensboenden. Myndighetens inspektörer kunde konstatera att på sex av tio enheter lämnades de boende inlåsta nattetid utan uppsikt.
Bara ett par månader senare röstade riksdagen för – alliansregeringens partier reserverade sig – att riktlinjer för bemanning skulle tas fram. Uppdraget gick till Socialstyrelsen som presenterade ett förslag på föreskrifter som gällde personer med demenssjukdom men senare kom att inkludera även icke-demenssjuka på äldreboenden.
Föreskrifterna var relativt detaljerade, bland annat skulle en biståndsbedömning göras för varje boende på äldreboendet. Beslutet skulle dokumenteras och den enskildes behov följas upp regelbundet. Byråkratiskt, omständligt och dessutom dyrt anser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har riktat hård kritik mot de föreslagna föreskrifterna.
Nu går regeringen i mångt och mycket på SKL:s linje; slopar föreskrifterna och gör i stället ett mer allmänt förtydligande av socialtjänstlagen. Åsa Regnér säger i Dagens samhälle (6/2016) att hennes ambition har varit att släppa motsättningarna och hitta en modell som alla parter kan samarbeta kring.
– Nu blir det tydligt att kommunerna har ett ansvar att ha personal som kan komma utan dröjsmål om de boende behöver hjälp. Det står inte exakt hur det ska gå till – det är upp till kommunerna att lösa, säger Åsa Regnér.
Magnus Westlander
Ny bestämmelse i socialtjänstförordningen
(fr o m 15 april 2016)
"I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa."
Ny webbutbildning om musik som omvårdnad
En ny webbutbildning tar upp hur musik kan användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Utbildningen är avgiftsfri och tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal.
– I dag betraktas musik främst som en ”aktivitet” i demensvården, till exempel när personal och boende sitter och sjunger tillsammans. Men musik kan också vara en jagstärkande omvårdnadsinsats som underlättar många vardagliga möten och situationer för både boende och personal, säger musikterapeut Katarina Lindblad som har lett arbetet med att utforma utbildningen.
En demenssjuk kvinna blir lugnare av att få lyssna på sin favoritmusik innan hon klär på sig. En man känner sig tryggare och kan slappna av när personalen som hjälper honom med duschen samtidigt nynnar en vals av Evert Taube. Det är bara ett par exempel på hur musik kan användas i omvårdnadsarbetet.
Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården bygger på ett samarbete mellan FoU Nordost och Svenskt Demenscentrum med finansiellt stöd från Vinnova. Målgruppen är främst vårdpersonal på äldreboenden, dagverksamheter och hemtjänst.
Utbildningens sex avsnitt tar ungefär två timmar att genomföra. Korta filmer och bildspel varvas med olika övningar. Diplom kan laddas ned vid godkänt kunskapstest. Några förkunskaper i musik behövs inte. Däremot kan det finnas mentala spärrar som måste övervinnas påpekar Katarina Lindblad.
– En del vårdpersonal är ovana att sjunga och nynna, eller också tycker de att det känns onaturligt att göra det på jobbet, i en omvårdnadssituation. Därför är det bra om så många som möjligt på arbetsplatsen kan gå webbutbildningen, säger hon.
Till webbutbildningen hör ett fristående inspirationshäfte med samma namn. Med häftet följer en cd-skiva med 17 välkända visor. De är inspelade i två versioner, dels med sång, dels en instrumental version som kan användas som ackompanjemang vid allsång. Inspirationshäftet, inkl cd-skiva, kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop »
Gå till webbutbildningen » (nytt fönster)
Gå till FoU Nordost » (nytt fönster)
– I dag betraktas musik främst som en ”aktivitet” i demensvården, till exempel när personal och boende sitter och sjunger tillsammans. Men musik kan också vara en jagstärkande omvårdnadsinsats som underlättar många vardagliga möten och situationer för både boende och personal, säger musikterapeut Katarina Lindblad som har lett arbetet med att utforma utbildningen.
En demenssjuk kvinna blir lugnare av att få lyssna på sin favoritmusik innan hon klär på sig. En man känner sig tryggare och kan slappna av när personalen som hjälper honom med duschen samtidigt nynnar en vals av Evert Taube. Det är bara ett par exempel på hur musik kan användas i omvårdnadsarbetet.
Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården bygger på ett samarbete mellan FoU Nordost och Svenskt Demenscentrum med finansiellt stöd från Vinnova. Målgruppen är främst vårdpersonal på äldreboenden, dagverksamheter och hemtjänst.
Utbildningens sex avsnitt tar ungefär två timmar att genomföra. Korta filmer och bildspel varvas med olika övningar. Diplom kan laddas ned vid godkänt kunskapstest. Några förkunskaper i musik behövs inte. Däremot kan det finnas mentala spärrar som måste övervinnas påpekar Katarina Lindblad.
– En del vårdpersonal är ovana att sjunga och nynna, eller också tycker de att det känns onaturligt att göra det på jobbet, i en omvårdnadssituation. Därför är det bra om så många som möjligt på arbetsplatsen kan gå webbutbildningen, säger hon.
Till webbutbildningen hör ett fristående inspirationshäfte med samma namn. Med häftet följer en cd-skiva med 17 välkända visor. De är inspelade i två versioner, dels med sång, dels en instrumental version som kan användas som ackompanjemang vid allsång. Inspirationshäftet, inkl cd-skiva, kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop »
Gå till webbutbildningen » (nytt fönster)
Gå till FoU Nordost » (nytt fönster)
Antikropp kan förbättra alzheimerdiagnostiken
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information jämfört med andra spårämnen.
PET-avbildning kan användas för att se tidiga alzheimerförändringar i hjärnan. Vid undersökningen brukar man tillföra kroppen ett radioaktivt spårämne, oftast via ett blodkärl. Nu har professor Lars Lannfelt och hans forskarlag vid Uppsala universitet i stället använt en monoklonal antikropp. Sådana brukar användas bland annat för att spåra cancertumörer.
– Jämfört med traditionella spårämnen som ger mer statistiska/oförändrade signaler när sjukdomen fortskrider, kan man med vår metod följa förloppet mer i detalj. Det är en stor fördel eftersom symtomen vid Alzheimers sjukdom ofta kommer gradvis under 10-20 år. Metoden ger helt andra möjligheter att se sjukdomsutveckling och bedöma effekten av läkemedelsbehandling, säger Stina Syvänen, docent och PET-forskare i gruppen.
Uppsalastudien är gjord på alzheimermöss och testas just nu i större skala på cirka 800 patienter i Europa, Kanada, Japan och USA. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.
PET-avbildning kan användas för att se tidiga alzheimerförändringar i hjärnan. Vid undersökningen brukar man tillföra kroppen ett radioaktivt spårämne, oftast via ett blodkärl. Nu har professor Lars Lannfelt och hans forskarlag vid Uppsala universitet i stället använt en monoklonal antikropp. Sådana brukar användas bland annat för att spåra cancertumörer.
– Jämfört med traditionella spårämnen som ger mer statistiska/oförändrade signaler när sjukdomen fortskrider, kan man med vår metod följa förloppet mer i detalj. Det är en stor fördel eftersom symtomen vid Alzheimers sjukdom ofta kommer gradvis under 10-20 år. Metoden ger helt andra möjligheter att se sjukdomsutveckling och bedöma effekten av läkemedelsbehandling, säger Stina Syvänen, docent och PET-forskare i gruppen.
Uppsalastudien är gjord på alzheimermöss och testas just nu i större skala på cirka 800 patienter i Europa, Kanada, Japan och USA. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Socialstyrelsen förtydligar tvång och skydd
Är larmmatta en tvångssåtgärd som inte hör hemma i demensvården? Eller kan man se den som en del av en god omvårdnad? Den typen av frågor ställer sig då och då vårdpersonal utan att få några entydiga svar. Sedan tidigare finns ett meddelandeblad om tvång och begränsningar från Socialstyrelsen. Nu har myndigheten försökt att ytterligare förtydliga vad som gäller inom området. I ett dokument besvaras 29 frågor om bl a låsta dörrar, brickbord och så kallad välfärdsteknik.
Länk till svaren finns på Kunskapsguiden.se som i veckan lanserat ett nytt tema om just tvång och begränsningar. Här hittar man även lärande exempel och länkar till aktuellt material från Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum.
Till Kunskapsguiden.se » (nytt fönster)
Länk till svaren finns på Kunskapsguiden.se som i veckan lanserat ett nytt tema om just tvång och begränsningar. Här hittar man även lärande exempel och länkar till aktuellt material från Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum.
Till Kunskapsguiden.se » (nytt fönster)
Inflammation i hjärnan långt före alzheimersymptom
Ungefär tjugo år före de första symptomen på Alzheimers sjukdom syns inflammatoriska förändringar i hjärnan. Det visar en svensk studie som föreslår nya vägar för att utveckla läkemedel.
Det är forskare vid Karolinska institutet som undersökt fyra familjer med kända alzheimermutationer, personer som löper en kraftigt ökad risk att insjukna i sjukdomen. Genom att undersöka dem med en så kallad PET-kamera har forskarna kunnat observera de hjärnförändringar som börjar uppträda mycket tidigt under sjukdomsförloppet.
Tiil de sjukliga förändringarna hör amyloida plack (små klumpar som bildas mellan nervcellerna), fibriller (sjukliga förändringar inuti nervcellerna) och inflammatoriska förändringar. Sammantaget leder det till att hjärnvävnad efterhand förtvinar och minnesstörningar och andra symptom börjar visa sig. Hur tidsförloppet exakt ser ut är dock inte klarlagt.
Det är känt att de typiska hjärnförändringarna vid alzheimer börjar långt före de första symptomen visar sig. Den nya studien från Karolinska Institutet visar att de inflammatoriska förändringarna, i form av en ökad mängd astrocyter (hjärnans hushållningsceller), tycks vara ett mycket tidigt tecken. Mängden astrocyter var högst vid tidpunkten när amyloida plack började ansamlas i hjärnan.
– Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av amyloidplack som ökar konstant med tiden till symptom. Ansamlingen av amyloidplack och ökad mängd astrocyter uppvisar således motsatta tidsförlopp säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Studien, som publiceras i tidskriften Brain, ger ytterligare belägg för att sjukdomsprocessen bakom alzheimer startar många år innan symptomen märks. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.
Läs pressmeddelandet från KI »
(nytt fönster)
Det är forskare vid Karolinska institutet som undersökt fyra familjer med kända alzheimermutationer, personer som löper en kraftigt ökad risk att insjukna i sjukdomen. Genom att undersöka dem med en så kallad PET-kamera har forskarna kunnat observera de hjärnförändringar som börjar uppträda mycket tidigt under sjukdomsförloppet.
Tiil de sjukliga förändringarna hör amyloida plack (små klumpar som bildas mellan nervcellerna), fibriller (sjukliga förändringar inuti nervcellerna) och inflammatoriska förändringar. Sammantaget leder det till att hjärnvävnad efterhand förtvinar och minnesstörningar och andra symptom börjar visa sig. Hur tidsförloppet exakt ser ut är dock inte klarlagt.
Det är känt att de typiska hjärnförändringarna vid alzheimer börjar långt före de första symptomen visar sig. Den nya studien från Karolinska Institutet visar att de inflammatoriska förändringarna, i form av en ökad mängd astrocyter (hjärnans hushållningsceller), tycks vara ett mycket tidigt tecken. Mängden astrocyter var högst vid tidpunkten när amyloida plack började ansamlas i hjärnan.
– Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av amyloidplack som ökar konstant med tiden till symptom. Ansamlingen av amyloidplack och ökad mängd astrocyter uppvisar således motsatta tidsförlopp säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Studien, som publiceras i tidskriften Brain, ger ytterligare belägg för att sjukdomsprocessen bakom alzheimer startar många år innan symptomen märks. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.
Läs pressmeddelandet från KI »
(nytt fönster)
Träning kan minska demenssjukas hjälpbehov
Regelbunden fyskisk träning av personer med demenssjukdom har flera positiva effekter, bland annat på deras balansförmåga. Detta visar forskning från Umeå universitet.
Resultaten bygger på en studie som nu publiceras i tidskriften JAGS. I den deltog 186 personer med demenssjukdom på 16 olika äldreboenden i Umeå. De som lottades till träningsgruppen fick genomgå ett 45-minuter långt program 2-3 gånger/vecka. Under fyra månader övades bl a benstyrka, balans och gång under ledning av en fysioterapeut.
Demenssjukdom innebär en gradvis försämring av förmågor. Så var fallet även bland träningsgruppens deltagare men försämringarna skedde i en långsammare takt, jämfört kontrollgruppens. Dessutom märktes faktiska förbättringar i deras balans.
– Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln i JAGS.
Läs pressmeddelandet från Umeå universitet » (nytt fönster)
Resultaten bygger på en studie som nu publiceras i tidskriften JAGS. I den deltog 186 personer med demenssjukdom på 16 olika äldreboenden i Umeå. De som lottades till träningsgruppen fick genomgå ett 45-minuter långt program 2-3 gånger/vecka. Under fyra månader övades bl a benstyrka, balans och gång under ledning av en fysioterapeut.
Demenssjukdom innebär en gradvis försämring av förmågor. Så var fallet även bland träningsgruppens deltagare men försämringarna skedde i en långsammare takt, jämfört kontrollgruppens. Dessutom märktes faktiska förbättringar i deras balans.
– Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln i JAGS.
Läs pressmeddelandet från Umeå universitet » (nytt fönster)