Behandling av hjärtrubbningar kan minska risken för demens

 FORSKNING

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)