Senaste nytt

24 mar 2011

Kunskapsluckor hos engelska läkare 

 

Engelska doktorer misslyckas ofta med att ställa en demensdiagnos. Endast knappt en tredjedel av allmänläkarna (GP) i London anser att de har adekvat utbildning för att diagnosticera demens. Det framgår av en färsk studie från brittiska Institute for Public Policy Research.

bild på läkare med patientStudien ger kritikerna till den planerade sjukvårdsreformen vatten på kvarn. Department of Health (motsvarande Socialdepartementet) vill minska byråkratin och ge allmänläkarna större inflytande och frihet att forma vården och omsorgen efter den enkilde patientens behov.

Men många bedömare menar att allmänläkarna inte är rustade för att ta på sig ett ökat ansvar inom demensområdet och att reformen snarare förstärker ett av dagens stora problem: det bristfälliga samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten som gör att många personer med demens, med eller utan diagnos.

Magnus Westlander

 

bild på läkare med patientStudien ger kritikerna till den planerade sjukvårdsreformen vatten på kvarn. Department of Health (motsvarande Socialdepartementet) vill minska byråkratin och ge allmänläkarna större inflytande och frihet att forma vården och omsorgen efter den enkilde patientens behov.

Men många bedömare menar att allmänläkarna inte är rustade för att ta på sig ett ökat ansvar inom demensområdet och att reformen snarare förstärker ett av dagens stora problem: det bristfälliga samarbetet mellan sjukvården och socialtjänsten som gör att många personer med demens, med eller utan diagnos.

Magnus Westlander

 

21 mar 2011

Äldreomsorgen – ett modernt föredöme 

 

Senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum har temat Chefen och behandlar ledarskapets roll. I en debattartikel vänder sig Ulla Tullberg, universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg, mot de problemfyllda beskrivningarna av äldreomsorgens ledarskap.

Ulla Tullberg har i sin forskning följt verksamheten på äldreboenden i både privat och kommunal regi. Hon har frågat sig varför arbetsledare inom äldreomsorgen beskrivs som ett så stort problem av politiker, högre chefer och den egna personalen. Ulla Tullberg menar att det knappast finns någon verksamhet som har chefer med bättre eller mera utbildning i ledarskap än inom äldreomsorgen.

Äldreomsorg bedrivs av kvinnor, för kvinnor och de manliga inslagen är få. Organiseringen avspeglar hur kvinnor vant sig att arbeta och samarbeta och detta, menar Ulla Tullberg, stämmer inte alltid med industrins och militärens modeller. Inom kvinnodominerade organisationer fördelas makt och ansvar oftare horisontellt – inte vertikalt i höga hierarkier med många nivåer och många chefer.

I äldreomsorgens arbetsgrupper har ofta enskilda anställda egna ansvarsområden som man planerar tillsammans med andra gruppers representanter, till exempel  inköp, underhållning, utbildningsinsatser. Medarbetarna förväntas kunna tänka, planera, prioritera och genomföra. Precis som alla moderna human resource management-idéer förespråkar betonar Ulla Tullberg.

Det som idag undergräver ledarskapet är att detta ständigt framhålls vara i behov av utveckling och förändring. I stället är det chefer inom andra verksamheter som har mycket att lära av äldreomsorgen anser Ulla Tullberg.

Läs hela debattartikeln på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)
 

 

 

 

 

 

Ulla Tullberg har i sin forskning följt verksamheten på äldreboenden i både privat och kommunal regi. Hon har frågat sig varför arbetsledare inom äldreomsorgen beskrivs som ett så stort problem av politiker, högre chefer och den egna personalen. Ulla Tullberg menar att det knappast finns någon verksamhet som har chefer med bättre eller mera utbildning i ledarskap än inom äldreomsorgen.

Äldreomsorg bedrivs av kvinnor, för kvinnor och de manliga inslagen är få. Organiseringen avspeglar hur kvinnor vant sig att arbeta och samarbeta och detta, menar Ulla Tullberg, stämmer inte alltid med industrins och militärens modeller. Inom kvinnodominerade organisationer fördelas makt och ansvar oftare horisontellt – inte vertikalt i höga hierarkier med många nivåer och många chefer.

I äldreomsorgens arbetsgrupper har ofta enskilda anställda egna ansvarsområden som man planerar tillsammans med andra gruppers representanter, till exempel  inköp, underhållning, utbildningsinsatser. Medarbetarna förväntas kunna tänka, planera, prioritera och genomföra. Precis som alla moderna human resource management-idéer förespråkar betonar Ulla Tullberg.

Det som idag undergräver ledarskapet är att detta ständigt framhålls vara i behov av utveckling och förändring. I stället är det chefer inom andra verksamheter som har mycket att lära av äldreomsorgen anser Ulla Tullberg.

Läs hela debattartikeln på www.aldreicentrum.se » (nytt fönster)
 

 

 

 

 

 

 

Bild på omslag

21 mar 2011

Dödsorsaken demens blir allt vanligare 

 

När Socialstyrelsen publicerar ny statistik om dödsorsaker utmärker sig demenssjukdomar. Medan dödligheten minskar i hjärt-kärlsjukdom och de flesta cancerformer ökar den kraftigt i demens och ligger nu nästan fyra gånger högre än år 1987. Ökningstakten har varit något högre för kvinnor.

Den kraftiga ökningen kan delvis bero på att det blivit mer accepterat bland läkare att ange demenssjukdom som dödsorsak, menar rapportförfattarna. Bland annat lunginflammation, som är en vanlig följd av demenssjukdom i livets slut, "gömde" tidigare omfattningen av demens i dödsorsaksregistret.

Magnus Westlander

Den kraftiga ökningen kan delvis bero på att det blivit mer accepterat bland läkare att ange demenssjukdom som dödsorsak, menar rapportförfattarna. Bland annat lunginflammation, som är en vanlig följd av demenssjukdom i livets slut, "gömde" tidigare omfattningen av demens i dödsorsaksregistret.

Magnus Westlander

17 mar 2011

Kraftig ökning av demens bland de äldsta 

 FORSKNING

Forskning visar att demens blivit vanligare i åldersgruppen 85 år och äldre. Förekomsten har ökat med 40 procent på fem år. Resultatet är anmärkningsvärt och behöver bekräftas av flera studier, betonar professor Yngve Gustafson som är en av forskarna bakom studien.

Det är allmänt känt att allt fler drabbas av demenssjukdom när befolkningen åldras. Studien från Umeå universitet, som publicerats i tidskriften Age an Ageing, visar alltså att demens blivit vanligare även i en och samma åldersgrupp, bland personer som är 85 år och äldre.

Umeåforskarna har jämfört två populationer, 430 resp 465 personer, med ca fem års mellanrum. Jämförelsen bygger på bl a kognitiva tester (MMT), medicinska journaler och information från vårdare och släktingar. Förekomsten av demens fastställdes i första gruppen till 26,5 procent (uppmätt år 2000-2002), i den andra till 37,2 procent (2005-2007) – det motsvarar en ökning med 40 procent.

Ökningen kan bero på att att personer med demens helt enkelt lever längre med sin sjukdom. Men Yngve Gustafson  betonar att urvalet är relativt litet och att det finns andra möjliga förklaringar, t ex att distriktsläkarna har blivit skickligare på att upptäcka demens. Därför behövs fler studier med samma upplägg, något som också är på gång i bland annat Umeå och Finland.

Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum »

Det är allmänt känt att allt fler drabbas av demenssjukdom när befolkningen åldras. Studien från Umeå universitet, som publicerats i tidskriften Age an Ageing, visar alltså att demens blivit vanligare även i en och samma åldersgrupp, bland personer som är 85 år och äldre.

Umeåforskarna har jämfört två populationer, 430 resp 465 personer, med ca fem års mellanrum. Jämförelsen bygger på bl a kognitiva tester (MMT), medicinska journaler och information från vårdare och släktingar. Förekomsten av demens fastställdes i första gruppen till 26,5 procent (uppmätt år 2000-2002), i den andra till 37,2 procent (2005-2007) – det motsvarar en ökning med 40 procent.

Ökningen kan bero på att att personer med demens helt enkelt lever längre med sin sjukdom. Men Yngve Gustafson  betonar att urvalet är relativt litet och att det finns andra möjliga förklaringar, t ex att distriktsläkarna har blivit skickligare på att upptäcka demens. Därför behövs fler studier med samma upplägg, något som också är på gång i bland annat Umeå och Finland.

Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum »

16 mar 2011

Blekinge utbildar sig i Demens ABC 

 UTBILDNING

Genom Demens ABC ska de nationella demensriktlinjerna föras ut i Blekinges fem kommuner. Mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, beräknas genomföra Svenskt Demenscentrums webbutbildning.

I höstas antogs Blekinges demensriktlinjer efter att ha utarbetats av en arbetsgrupp i länet. Dessa är en anpassning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till regionala förhållanden. Under 2011 ska riktlinjerna implementeras, det vill säga förankras och börja tillämpas av personal på alla nivåer inom landsting och kommun. Förutsättningarna att lyckas är goda, tycker Mats Wennstig, projektledare FoU-äldre vid Blekinge kompetenscentrum.

– Blekinge är ett litet län. Vi har fem kommuner med ett invånarantal som spänner mellan 15 000 och 65 000. Litenheten tillsammans med det länsgemensamma FoU-arbetet underlättar gemensamma satsningar av detta slag, säger han.

All vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska gå webbutbildningen Demens ABC. Det har beslutats på central nivå i Blekinges samtliga kommuner. I slutet av av januari togs ett första steg i denna ambitiösa utbildningssatsning då tre inspirations- och utbildningsdagar hölls i Ronneby. Ca 400 deltagare lyssnade till bland andra Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, som föreläste om de nationella riktlinjerna.

– Det här var ett sätt att samla och inspirera de personer som ska fungera som handledare i denna process, bland andra chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och Silviasystrar. Handledningen avser både det direkta genomförandet av kursen och den dagliga vården och omsorgen om personer med demens, säger Mats Wennstig.

Steg två i satsningen på att föra ut riktlinjerna handlar om att genomföra Demens ABC ute i verksamheterna. Tanken är att hela personalgruppen på den enskilda arbetsplatsen ska genomgå webbutbildningen under en sammanhängande period, våren eller hösten 2011. Reflektionsmöten planeras in efter två till tre genomförda kapitel. Mats Wennstig uppskattar att mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, berörs av utbildningssatsningen.

– Vid utbildningsdagen i Ronneby betonade vi värdet av att handledarna först genomgår Demens ABC innan de introducerar utbildningen i personalgruppen. Det är också viktigt att man får stöd av datorkunnig resursperson i arbetsgruppen, säger Mats Wennstig

Erfarenheterna har så här långt varit goda. Många i personalgrupperna har begränsad datorvana och undrar hur de ska klara en webbaserad kurs. Men när de väl är i gång har få problem med att klicka sig fram genom utbildningen berättar Mats Wennstig.

– En första avstämning kommer att göras i maj 2011. Då får vi se hur många som genomgått Demens ABC i länets olika verksamheter.

Magnus Westlander

I höstas antogs Blekinges demensriktlinjer efter att ha utarbetats av en arbetsgrupp i länet. Dessa är en anpassning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till regionala förhållanden. Under 2011 ska riktlinjerna implementeras, det vill säga förankras och börja tillämpas av personal på alla nivåer inom landsting och kommun. Förutsättningarna att lyckas är goda, tycker Mats Wennstig, projektledare FoU-äldre vid Blekinge kompetenscentrum.

– Blekinge är ett litet län. Vi har fem kommuner med ett invånarantal som spänner mellan 15 000 och 65 000. Litenheten tillsammans med det länsgemensamma FoU-arbetet underlättar gemensamma satsningar av detta slag, säger han.

All vårdpersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom ska gå webbutbildningen Demens ABC. Det har beslutats på central nivå i Blekinges samtliga kommuner. I slutet av av januari togs ett första steg i denna ambitiösa utbildningssatsning då tre inspirations- och utbildningsdagar hölls i Ronneby. Ca 400 deltagare lyssnade till bland andra Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, som föreläste om de nationella riktlinjerna.

– Det här var ett sätt att samla och inspirera de personer som ska fungera som handledare i denna process, bland andra chefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och Silviasystrar. Handledningen avser både det direkta genomförandet av kursen och den dagliga vården och omsorgen om personer med demens, säger Mats Wennstig.

Steg två i satsningen på att föra ut riktlinjerna handlar om att genomföra Demens ABC ute i verksamheterna. Tanken är att hela personalgruppen på den enskilda arbetsplatsen ska genomgå webbutbildningen under en sammanhängande period, våren eller hösten 2011. Reflektionsmöten planeras in efter två till tre genomförda kapitel. Mats Wennstig uppskattar att mellan 3 000 och 4 000 anställda, främst inom hemtjänst och särskilt boende, berörs av utbildningssatsningen.

– Vid utbildningsdagen i Ronneby betonade vi värdet av att handledarna först genomgår Demens ABC innan de introducerar utbildningen i personalgruppen. Det är också viktigt att man får stöd av datorkunnig resursperson i arbetsgruppen, säger Mats Wennstig

Erfarenheterna har så här långt varit goda. Många i personalgrupperna har begränsad datorvana och undrar hur de ska klara en webbaserad kurs. Men när de väl är i gång har få problem med att klicka sig fram genom utbildningen berättar Mats Wennstig.

– En första avstämning kommer att göras i maj 2011. Då får vi se hur många som genomgått Demens ABC i länets olika verksamheter.

Magnus Westlander

 

 

Bilder från inspirations- och utbildningsdagarna i Ronneby

 

bild från inspirationsdag
i Blekinge finns goda förutsättningar att förankra de nya riktlinjerna, anser Mats Wennstig. T v: Inger Andersson, projektledare i Karlskrona kommun.

 

 
Ca 400 personer deltog i inspirationsdagarna i Ronneby.

 

bild från inspirationsdag
Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum, föreläste om de nationella demensriklinjerna.

 

 

15 mar 2011

Skåneprofessor fick Silviahemmets forskningsstipendium 

 FORSKNING

Professor Lennart Minthon tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2011. I prisceremonin, som ägde rum den 11 mars på Silviahemmets Stora Inspirationsdag, deltog Drottning Silvia

bild på Lennart Minthon, Drottning Silvia och Wilhelmina HoffmanLenart Minthon är professor vid neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Han får stipendiet för "sitt engagerade arbete i att förbättra vården för personer med demenssjukdom. Genom stor initiativförmåga samt engagerat ledarskap har flera tvärvetenskapliga kliniska studier inom behandlingsområdet genomförts. Genom kreativitet kopplad till vetenskap och klinisk vardag har instrument för tidig bedömning samt uppföljning av demenssjukdomens svåra symptom i långt gången sjukdom skapats. Med kunskap om vårdkedjans stora betydelse för personen med demens har en modell för hur kvalitet kan utvecklas och följas genom de olika vård och omsorgs nivåerna tillskapats. Med sin stora drivkraft och bredd bidrar Lennart Minthon till utvecklingen av demensvårdens alla nivåer."

Stipendiet är på 50 000 kr.

Foto: Yanan Li

bild på Lennart Minthon, Drottning Silvia och Wilhelmina HoffmanLenart Minthon är professor vid neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Han får stipendiet för "sitt engagerade arbete i att förbättra vården för personer med demenssjukdom. Genom stor initiativförmåga samt engagerat ledarskap har flera tvärvetenskapliga kliniska studier inom behandlingsområdet genomförts. Genom kreativitet kopplad till vetenskap och klinisk vardag har instrument för tidig bedömning samt uppföljning av demenssjukdomens svåra symptom i långt gången sjukdom skapats. Med kunskap om vårdkedjans stora betydelse för personen med demens har en modell för hur kvalitet kan utvecklas och följas genom de olika vård och omsorgs nivåerna tillskapats. Med sin stora drivkraft och bredd bidrar Lennart Minthon till utvecklingen av demensvårdens alla nivåer."

Stipendiet är på 50 000 kr.

Foto: Yanan Li

 

 

Tidigare pristagare av Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium:

  • Laura Fratiglioni
  • Ingvar Karlsson
  • P-O Sandman
  • Ulla Passant
  • Barbro Beck-Friis

 

Fler bilder från Silviahemmets Stora Inspirationsdag » (nytt fönster)

14 mar 2011

Piteå kommun riskerar böter 

 

Socialnämnden i Piteå kommun kan tvingas betala ett vite på en miljon kronor, om inte bristerna på två demensboenden åtgärdas. Samtidigt utreder åklagare om någon eller några personer ska åtalas för inlåsningen av de demenssjuka.

Missförhållandena i Piteå uppmärksammades i höstas, först av SVT:s Uppdrag granskning. Socialstyrelsen kunde några veckor senare bekräfta TV-teamets uppgifter. Efter en oanmäld inspektion konstaterade tillsynsmyndigheten att det nattetid fanns allvarliga missförhållanden på Öjagårdens och Norrgårdens demensboenden:

  • Personalen saknade möjlighet att ha uppsikt och därmed kunna hjälpa de boende
  • De boende lämnades ensamma på en låst enhet utan personal
  • Inlåsningen skedde utan att de boende lämnat sitt medgivande

I februari meddelade socialnämnden i Piteå hur bristerna skulle åtgärdas. Nämnden menar att två personer kan ansvara för tre boendeenheter på två våningsplan i två olika byggnader och hjälpa de inlåsta att öppna dörrar när de så önskar. Socialstyrelsen håller inte med. I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen betonar avdelningschef Per-Anders Sunesson att en gammal och demenssjuk människa har ett stort behov av trygghet och säkerhet.

– Det är högst anmärkningsvärt att boendeenheterna fortfarande inte kan tillgodose dessa behov. Det är särskilt allvarligt eftersom de demenssjuka är en utsatt och svag grupp som inte själva kan tala för sig, säger han.

Socialnämnden har heller inte valt att kommentera eller föreslå åtgärder för många av bristerna, anser Socialstyrelsen som nu kräver att Piteå kommun åtgärdar missförhållandena senast den första maj. Annars kan kommunen tvingas att betala ett vite på en miljon kronor.

Parallellt med Socialstyrelsens arbete pågår en rättslig utredning. Demensförbundet har polisanmält Piteå kommun för inlåsningen vid kommunens demensboenden och flera förhör har hållits med berörd personal. Inom ett par veckor kommer kammaråklagare Folke Ailinpieti i Luleå att fatta beslut om någon eller några personer ska åtalas för händelsen, uppger Piteåtidningen.

 

Missförhållandena i Piteå uppmärksammades i höstas, först av SVT:s Uppdrag granskning. Socialstyrelsen kunde några veckor senare bekräfta TV-teamets uppgifter. Efter en oanmäld inspektion konstaterade tillsynsmyndigheten att det nattetid fanns allvarliga missförhållanden på Öjagårdens och Norrgårdens demensboenden:

  • Personalen saknade möjlighet att ha uppsikt och därmed kunna hjälpa de boende
  • De boende lämnades ensamma på en låst enhet utan personal
  • Inlåsningen skedde utan att de boende lämnat sitt medgivande

I februari meddelade socialnämnden i Piteå hur bristerna skulle åtgärdas. Nämnden menar att två personer kan ansvara för tre boendeenheter på två våningsplan i två olika byggnader och hjälpa de inlåsta att öppna dörrar när de så önskar. Socialstyrelsen håller inte med. I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen betonar avdelningschef Per-Anders Sunesson att en gammal och demenssjuk människa har ett stort behov av trygghet och säkerhet.

– Det är högst anmärkningsvärt att boendeenheterna fortfarande inte kan tillgodose dessa behov. Det är särskilt allvarligt eftersom de demenssjuka är en utsatt och svag grupp som inte själva kan tala för sig, säger han.

Socialnämnden har heller inte valt att kommentera eller föreslå åtgärder för många av bristerna, anser Socialstyrelsen som nu kräver att Piteå kommun åtgärdar missförhållandena senast den första maj. Annars kan kommunen tvingas att betala ett vite på en miljon kronor.

Parallellt med Socialstyrelsens arbete pågår en rättslig utredning. Demensförbundet har polisanmält Piteå kommun för inlåsningen vid kommunens demensboenden och flera förhör har hållits med berörd personal. Inom ett par veckor kommer kammaråklagare Folke Ailinpieti i Luleå att fatta beslut om någon eller några personer ska åtalas för händelsen, uppger Piteåtidningen.

 

10 mar 2011

Enzymer kan motverka hjärninflammation 

 FORSKNING

Forskning visar att vissa kända enzymer kan förhindra inflammationer i hjärnan. Upptäckten kan öppna vägar för utvecklingen av nya läkemedel mot bland annat Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Tidigare studier tyder på att mikrogliaceller, immunceller i nervsystemet, spelar en viktig roll för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. En överaktivering av dessa celler i hjärnan kan leda till inflammation som i sin tur gör att nervceller dör. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, universitetet i Sevilla och Lunds universitet hittat ett sätt att motverka denna process.

Inflammation kan motverkas genom att blockera vissa enzymer, kaspaser, som har visat sig styra mikrogliacellernas aktivering. Möss som fick substanser som hämmade kaspaser fick färre aktiverade mikrogliaceller och minskad celldöd i omgivande nervceller.

– Kaspaserna är en grupp av enzymer som är kända för att orsaka celldöd. Att de också fungerar som signalmolekyler som kontrollerar andra cellers aktivitet är en oväntad upptäckt som ger dem helt ny roll i kroppen, säger docent Bertrand Joseph, som har lett studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna har även undersökt prover från avlidna patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom och upptäckt ökad förekomst av aktiverade kaspaser inuti deras mikrogliaceller.

– Vi ska nu gå vidare och undersöka om substanser som hämmar kaspaserna kan bli aktuella som läkemedel mot vissa neurodegenerativa sjukdomar, säger Bertrand Joseph.

Studien är publicerad i tidskriften Nature.

Tidigare studier tyder på att mikrogliaceller, immunceller i nervsystemet, spelar en viktig roll för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. En överaktivering av dessa celler i hjärnan kan leda till inflammation som i sin tur gör att nervceller dör. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, universitetet i Sevilla och Lunds universitet hittat ett sätt att motverka denna process.

Inflammation kan motverkas genom att blockera vissa enzymer, kaspaser, som har visat sig styra mikrogliacellernas aktivering. Möss som fick substanser som hämmade kaspaser fick färre aktiverade mikrogliaceller och minskad celldöd i omgivande nervceller.

– Kaspaserna är en grupp av enzymer som är kända för att orsaka celldöd. Att de också fungerar som signalmolekyler som kontrollerar andra cellers aktivitet är en oväntad upptäckt som ger dem helt ny roll i kroppen, säger docent Bertrand Joseph, som har lett studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna har även undersökt prover från avlidna patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom och upptäckt ökad förekomst av aktiverade kaspaser inuti deras mikrogliaceller.

– Vi ska nu gå vidare och undersöka om substanser som hämmar kaspaserna kan bli aktuella som läkemedel mot vissa neurodegenerativa sjukdomar, säger Bertrand Joseph.

Studien är publicerad i tidskriften Nature.

 

Till tidskriften Nature » (nytt fönster)

9 mar 2011

Belönas för arbete med yngre demenssjuka 

 

Kuratorn Solveig Midhall och sjuksköterskan Sassa Persson får årets stipendium från Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK). Båda prisas för sitt arbete med Yngre programmet vid Minnesmottagningen i Malmö.

Med Yngre programmet har de skapat en vårdkedja för yngre personer med demenssjukdom i Malmö. En sjukgymnast, en arbetsterapeut, fyra sjuksköterskor och lika många kuratorer är knutna till programmet som betonar tidig diagnos och uppföljning.

Inom 14 dagar efter diagnos ska sjukgymnast och arbetsterapeut ha gjort en funktionsbedömning. Kuratorskontakt erbjuds inom en månad. Innan medicinsk behandling inleds gör sjuksköterskor en bedömning som innehåller bland annat kognitiva och hälsoekonomiska skattningar.

I framtiden vill Solveig Midhall och Sassa Persson utveckla samarbetet med Malmö Stad och se över möjligheter för korttidsboende för yngre.

SFK:s stipendium är på 30 000 kr.

 

Med Yngre programmet har de skapat en vårdkedja för yngre personer med demenssjukdom i Malmö. En sjukgymnast, en arbetsterapeut, fyra sjuksköterskor och lika många kuratorer är knutna till programmet som betonar tidig diagnos och uppföljning.

Inom 14 dagar efter diagnos ska sjukgymnast och arbetsterapeut ha gjort en funktionsbedömning. Kuratorskontakt erbjuds inom en månad. Innan medicinsk behandling inleds gör sjuksköterskor en bedömning som innehåller bland annat kognitiva och hälsoekonomiska skattningar.

I framtiden vill Solveig Midhall och Sassa Persson utveckla samarbetet med Malmö Stad och se över möjligheter för korttidsboende för yngre.

SFK:s stipendium är på 30 000 kr.

 

 

 

Läs mer på www.fks.nu »
(nytt fönster)

3 mar 2011

Fysisk träning underlättar vardagssysslor 

 FORSKNING

Regelbunden fysisk träning har en gynnsam inverkan på demenssjuka personers rörelseförmåga och möjligheter att utföra vardagliga sysslor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Sjukgymnast Håkan Littbrand har studerat effekterna av ett "högintensivt funktionellt träningsprogram" som genomförts två till tre gånger i veckan på nio äldreboenden. Träningen har skett i grupp med individuella övningar, anpassade efter deltagarnas förmåga.

Bild på Håkan LittbrandEffekterna av tre månaders träning var positiva, även för de drygt 50 deltagarna med demenssjukdom i mild till måttlig fas.

– Resultaten visade att de i högre grad hade bibehållit sina ADL-funktioner (förmågan att klara sina vardagssysslor red anm) jämfört med de demenssjuka som inte deltog i träningsprogrammet, säger Håkan Littbrand som den 5 mars försvarar sin avhandling vid Umeå universitet.

Träningen hade även en gynnsam effekt på balans, gångförmåga och benstyrka. Det talar för att personer med demenssjukdom kan tillgodogöra sig rehabilitering, menar Håka Littbrand, och att deras fallrisk kan påverkas av regelbunden individanpassad fysisk träning.

– Till skillnad mot deltagarna utan demens så förhindrade träningsprogrammet även en försämring i att utföra aktiviteter i dagligt liv (ADL). Effekten kvarstod dock inte tre månader efter träningsperiodens slut, vilket tyder på att kontinuerlig träning kan behövas för att bibehålla effekten.

Det träningsprogram – the HIFE Program – som användes har Håkan Littbrand utvecklat tillsammans med sjukgymnastkollegerna Nina Lindelöf och Erik Rosendahl vid Institutionen för samhällsmedicin, rehabilitering och geriatrik. Det bygger på att portabel träningsutrustning utnyttjas, till exempel viktbälten, och kan bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade lokaler.

Magnus Westlander

Avhandlingen heter Physical exercise for older people: focusing on people living in residential care facilities and people with dementia
(Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i särskilt boende och personer med demenssjukdom).

Sjukgymnast Håkan Littbrand har studerat effekterna av ett "högintensivt funktionellt träningsprogram" som genomförts två till tre gånger i veckan på nio äldreboenden. Träningen har skett i grupp med individuella övningar, anpassade efter deltagarnas förmåga.

Bild på Håkan LittbrandEffekterna av tre månaders träning var positiva, även för de drygt 50 deltagarna med demenssjukdom i mild till måttlig fas.

– Resultaten visade att de i högre grad hade bibehållit sina ADL-funktioner (förmågan att klara sina vardagssysslor red anm) jämfört med de demenssjuka som inte deltog i träningsprogrammet, säger Håkan Littbrand som den 5 mars försvarar sin avhandling vid Umeå universitet.

Träningen hade även en gynnsam effekt på balans, gångförmåga och benstyrka. Det talar för att personer med demenssjukdom kan tillgodogöra sig rehabilitering, menar Håka Littbrand, och att deras fallrisk kan påverkas av regelbunden individanpassad fysisk träning.

– Till skillnad mot deltagarna utan demens så förhindrade träningsprogrammet även en försämring i att utföra aktiviteter i dagligt liv (ADL). Effekten kvarstod dock inte tre månader efter träningsperiodens slut, vilket tyder på att kontinuerlig träning kan behövas för att bibehålla effekten.

Det träningsprogram – the HIFE Program – som användes har Håkan Littbrand utvecklat tillsammans med sjukgymnastkollegerna Nina Lindelöf och Erik Rosendahl vid Institutionen för samhällsmedicin, rehabilitering och geriatrik. Det bygger på att portabel träningsutrustning utnyttjas, till exempel viktbälten, och kan bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade lokaler.

Magnus Westlander

Avhandlingen heter Physical exercise for older people: focusing on people living in residential care facilities and people with dementia
(Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i särskilt boende och personer med demenssjukdom).