Nytt om utbildningar

17 feb 2021

Se webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg – för att utveckla personcentrerad omvårdnad hölls den 15 februari och lockade över 700 deltagare. Här kan du ta del av inspelningen.

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

PDF från webbinariet (Frida Nobel)
03 maj 2021

Demenskunskap på högskolenivå för diakoner 

 UTBILDNING

I höst har kyrkans diakoner möjlighet att fördjupa sig i demenssjukdom på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Kursen heter Att stöjda vid kognitiv sjukdom och avslutas med diplomering av Drottning Silvia.

Diakoner möter ofta personer med kognitiv sjukdom, i sitt arbete i kyrkornas församlingar eller på sjukhus och äldreboenden. Många har länge efterfrågat mer kunskap om demenssjukdom; hur den yttrar sig och hur man kan bemöta den som drabbas i olika situationer.

Silviahemmet och Ersta diakoni

Därför inledde Stiftelsen Silviahemmet och Ersta diakoni ett samarbete för att ta fram en särskild utbildning för just diakoner. Den genomfördes förra året, av ett tiotal diakoner från hela landet, och ligger till grund för den kurs som ges vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i höst.

Kusen Att stödja vid kognitiv sjukdom syftar till att ge diakoner viktiga redskap för att kunna stödja personer med kognitiv sjukdom och deras närstående. Kursen tar bland annat upp friskt åldrande, demenssjukdomar och symtom från tidig till svår fas. Palliativ vård, bemötande, anhöriga och etiska aspekter är andra teman.

Högtidlig ceremoni

Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng och vid godkänt slutprov erbjuds Silviahemmets diplom och dekoration som utdelas av Drottnings Silvia, Silviahemmets ordförande, vid en högtidlig ceremoni.

Diakoner möter ofta personer med kognitiv sjukdom, i sitt arbete i kyrkornas församlingar eller på sjukhus och äldreboenden. Många har länge efterfrågat mer kunskap om demenssjukdom; hur den yttrar sig och hur man kan bemöta den som drabbas i olika situationer.

Silviahemmet och Ersta diakoni

Därför inledde Stiftelsen Silviahemmet och Ersta diakoni ett samarbete för att ta fram en särskild utbildning för just diakoner. Den genomfördes förra året, av ett tiotal diakoner från hela landet, och ligger till grund för den kurs som ges vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i höst.

Kusen Att stödja vid kognitiv sjukdom syftar till att ge diakoner viktiga redskap för att kunna stödja personer med kognitiv sjukdom och deras närstående. Kursen tar bland annat upp friskt åldrande, demenssjukdomar och symtom från tidig till svår fas. Palliativ vård, bemötande, anhöriga och etiska aspekter är andra teman.

Högtidlig ceremoni

Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng och vid godkänt slutprov erbjuds Silviahemmets diplom och dekoration som utdelas av Drottnings Silvia, Silviahemmets ordförande, vid en högtidlig ceremoni.

01 mar 2021

Nya Demens ABC lanserad 

 UTBILDNING

Svenskt Demenscentrum har släppt en ny version av Demens ABC, den avgiftsfria webbutbildningen som drygt 150 000 personer genomfört. Främsta målgrupp är som tidigare personal inom vård och omsorg.

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

12 feb 2021

Silviahemmet fyller 25 år 

 UTBILDNING

Silviahemmet fyller 25 år den 14 februari på Alla hjärtans dag. Hjärtliga gratulationer från Svenskt Demenscentrum.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

24 nov 2020

KI utbildar tandläkare, hygienister och logopeder i demens 

 UTBILDNING

Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny multiprofessionell uppdragsutbildning som ges vid Karolinska Institutet. Den har tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.

Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.

06 okt 2020

Ny webbkurs för anhöriga 

 LEVA MED DEMENS UTBILDNING

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har tagit fram en digital navigeringskurs. Den vänder sig till anhöriga som har en närstående med demens eller kognitiv sjukdom.

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Ladda ned flyer om kursen (klicka på bilden)

18 sep 2020

Äldrelyftet riskerar att hamna fel 

 UTBILDNING

Nu höjs varnande röster för att regeringens äldrelyft kan bli en missriktad utbildningssatsning. Jane Lindell Ljunggren, chef för demensboendet Hattstugan på Gotland, tillhör de som tvivlar på att undersköterskorna kommer att bli fler.
 

 – Vi är många som länge sagt det; äldreomsorgen behöver undersköterskor, det måste bli den lägsta utbildningsnivån i vård- och omsorg. Men Äldrelyftet kommer sannolikt att leda till att kommunerna bara fortbildar vårdbiträden, säger Jane Lindell Ljunggren.

Äldrelyftet är namnet på regeringens utbildningssatsning för att höja kunskapsnivån i äldreomsorgen. Regeringen skjuter till 2,2 miljarder kr i år och 1,7 miljarder kr nästa år för att anställningar inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning på arbetstid. 

Jane Lindell Ljunggren välkomnar satsningen men har invändningar mot dess utformning. Kommunerna ska redovisa pengarna från Äldrelyftet i december 2021. Fram till dess hinner knappast något utbilda sig till undersköterska eftersom endast drygt en dag i veckan i genomsnitt kan ägnas åt utbildning. Jane Lindell Ljunggren är säker på att kommunerna därför kommer att främst fortbilda vårdbiträden.

Hinner inte utbilda undersköterskorJane Lindell Ljunggren

Den 5 oktober drar utbildningarna inom Äldrelyftet i gång på Gotland.

– Här har kommunen redan bestämt sig, man vågar inte chansa på att börja utbilda undersköterskor och riskera att det statliga bidraget uteblir. Jag har varit i kontakt med flera andra kommuner som resonerar på liknande sätt, säger Jane Lindell Ljunggren.

De som fortbildas under Äldrelyftet kommer knappast senare att utbilda sig till undersköterskor, i alla fall inte i någon större omfattning tror Jane Lindell Ljunggren.

– Man kan varken begära eller förvänta sig att ett vårdbiträde ska gå ner i lön för att kunna utbilda sig till undersköterska. En hel del är ensamstående och har det kärvt ekonomiskt, säger hon och fortsätter:

– Så nu när coronapandemin har gett oss ett gyllene tillfälle att äntligen höja äldreomsorgens status så skickar samhället ut signalen att det räcker att vara vårdbiträde för att arbeta inom omsorgen. 

Utformningen måste ses över

Jane Lindell Ljunggren menar att regeringen måste se över utformningen av Äldrelyftet och förlänga utbetalningstiden för att antalet undersköterskor ska kunna bli fler. Hon får medhåll av Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum:

bild på Wilhelmina Hoffman– Med de goda intentioner regeringen har med Äldrelyftet vore det bortkastat om inte kommunerna kan använda de satsade medlen på det som de har bäst nytta av, både nu och i den framtid vi har med allt fler äldre med omsorgsbehov. 
 
– Det går inte att snabbfixa äldreomsorgen utan här måste det till en bred och kompetent plattform att utgå ifrån. Den plattformen utgörs inte av snabbutbildade vårdbiträden utan av välutbildade undersköterskor, säger Wilhelmina Hoffman.

Text: Magnus Westlander

 – Vi är många som länge sagt det; äldreomsorgen behöver undersköterskor, det måste bli den lägsta utbildningsnivån i vård- och omsorg. Men Äldrelyftet kommer sannolikt att leda till att kommunerna bara fortbildar vårdbiträden, säger Jane Lindell Ljunggren.

Äldrelyftet är namnet på regeringens utbildningssatsning för att höja kunskapsnivån i äldreomsorgen. Regeringen skjuter till 2,2 miljarder kr i år och 1,7 miljarder kr nästa år för att anställningar inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning på arbetstid. 

Jane Lindell Ljunggren välkomnar satsningen men har invändningar mot dess utformning. Kommunerna ska redovisa pengarna från Äldrelyftet i december 2021. Fram till dess hinner knappast något utbilda sig till undersköterska eftersom endast drygt en dag i veckan i genomsnitt kan ägnas åt utbildning. Jane Lindell Ljunggren är säker på att kommunerna därför kommer att främst fortbilda vårdbiträden.

Hinner inte utbilda undersköterskorJane Lindell Ljunggren

Den 5 oktober drar utbildningarna inom Äldrelyftet i gång på Gotland.

– Här har kommunen redan bestämt sig, man vågar inte chansa på att börja utbilda undersköterskor och riskera att det statliga bidraget uteblir. Jag har varit i kontakt med flera andra kommuner som resonerar på liknande sätt, säger Jane Lindell Ljunggren.

De som fortbildas under Äldrelyftet kommer knappast senare att utbilda sig till undersköterskor, i alla fall inte i någon större omfattning tror Jane Lindell Ljunggren.

– Man kan varken begära eller förvänta sig att ett vårdbiträde ska gå ner i lön för att kunna utbilda sig till undersköterska. En hel del är ensamstående och har det kärvt ekonomiskt, säger hon och fortsätter:

– Så nu när coronapandemin har gett oss ett gyllene tillfälle att äntligen höja äldreomsorgens status så skickar samhället ut signalen att det räcker att vara vårdbiträde för att arbeta inom omsorgen. 

Utformningen måste ses över

Jane Lindell Ljunggren menar att regeringen måste se över utformningen av Äldrelyftet och förlänga utbetalningstiden för att antalet undersköterskor ska kunna bli fler. Hon får medhåll av Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum:

bild på Wilhelmina Hoffman– Med de goda intentioner regeringen har med Äldrelyftet vore det bortkastat om inte kommunerna kan använda de satsade medlen på det som de har bäst nytta av, både nu och i den framtid vi har med allt fler äldre med omsorgsbehov. 
 
– Det går inte att snabbfixa äldreomsorgen utan här måste det till en bred och kompetent plattform att utgå ifrån. Den plattformen utgörs inte av snabbutbildade vårdbiträden utan av välutbildade undersköterskor, säger Wilhelmina Hoffman.

Text: Magnus Westlander

14 sep 2020

Diakoner diplomeras i demenskunskap 

 UTBILDNING

Nu har de första diakonerna genomgått Stiftelsen Silviahemmets skräddarsydda utbildning i demenskunskap. Den 10 september mottog deltagarna diplom vid en högtidlig ceremoni i Ersta kyrka i Stockholm.

Utbildningen är ett pilotprojekt som Silviahemmet genomfört i samarbete med Ersta diakoni. Diakoner är en yrkesgrupp som dagligen har kontakt med många äldre människor, både bland församlingsmedlemmarna och i den uppsökande verksamhet som bedrivs, bland annat på äldreboenden. De möter därför ofta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 

– Utöver att ge stöttning på ett bra sätt är det en parallell utmaning att hela tiden fundera kring hur vårt ordinarie församlingsliv kan ha så låga trösklar att människor med kognitiv sjukdom både trivs och kommer till sin rätt, säger Jemima Bentham som är verksamhetschef vid Ersta kyrka.

– Det kan ju handla om någon som sjungit i kören i många år eller som är förtroendevald. Om de inte bemöts på ett bra sätt kan konflikter uppstå, men finns rätt blick och rätt kompetens kan man försöka finna former som gör församlingen till en värdefull gemenskap, fortsätter hon.

Ska sprida kunskap vidare

Det finns drygt tusen diakoner i landet och deltagarna som har gått Silviahemmets utbildning kommer från olika delar av Sverige. I kursupplägget ingår att de nu ska vara ambassadörer för att sprida de nyvunna kunskaperna vidare i sina hemförsamlingar och till andra diakoner. 

Lena Lindström är stiftsdiakon i Luleå stift. Hennes uppgift är nu att initiera fortbildning för andra diakoner i stiftet för att öka kompetensen inom demensområdet. Hon tycker att utbildningen på Silviahemmet har varit mycket givande.

– Vi har fått jättemycket nyttig kunskap, både om kognitiva sjukdomar, bemötande och de anhörigas situation. Jag blev också glatt överraskad av hur mycket lättillgängligt och bra kunskapsmaterial som finns på Svenskt Demenscentrums hemsida: kurser, böcker, filmer, föreläsningar och pod att lyssna på.

– Jag tycker också det är viktigt att vi får bort stigmat kring den här sjukdomen. Vi behöver prata om demens som vilken sjukdom som helst. Det är viktigt att lyfta, säger Lena Lindström.

Stolta och glada

Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman har själv lett en del av undervisningen i diakonernas utbildning.

–  Vi är väldigt stolta och glada från Silviahemmet när nu de allra första diakonerna är diplomerade. Det har varit ett fruktsamt och så roligt samarbete mellan Silviahemmet och Ersta diakoni. Många spännande samtal och diskussioner har det blivit och vi har fått inblickar i varandras arbeten.

Diakonerna är nu med sin nya kunskap ett fantastiskt tillskott i allas vårt arbete för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman. 

Text: Christina Nemell • Foto: Yanan Li

 

Utbildningen är ett pilotprojekt som Silviahemmet genomfört i samarbete med Ersta diakoni. Diakoner är en yrkesgrupp som dagligen har kontakt med många äldre människor, både bland församlingsmedlemmarna och i den uppsökande verksamhet som bedrivs, bland annat på äldreboenden. De möter därför ofta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 

– Utöver att ge stöttning på ett bra sätt är det en parallell utmaning att hela tiden fundera kring hur vårt ordinarie församlingsliv kan ha så låga trösklar att människor med kognitiv sjukdom både trivs och kommer till sin rätt, säger Jemima Bentham som är verksamhetschef vid Ersta kyrka.

– Det kan ju handla om någon som sjungit i kören i många år eller som är förtroendevald. Om de inte bemöts på ett bra sätt kan konflikter uppstå, men finns rätt blick och rätt kompetens kan man försöka finna former som gör församlingen till en värdefull gemenskap, fortsätter hon.

Ska sprida kunskap vidare

Det finns drygt tusen diakoner i landet och deltagarna som har gått Silviahemmets utbildning kommer från olika delar av Sverige. I kursupplägget ingår att de nu ska vara ambassadörer för att sprida de nyvunna kunskaperna vidare i sina hemförsamlingar och till andra diakoner. 

Lena Lindström är stiftsdiakon i Luleå stift. Hennes uppgift är nu att initiera fortbildning för andra diakoner i stiftet för att öka kompetensen inom demensområdet. Hon tycker att utbildningen på Silviahemmet har varit mycket givande.

– Vi har fått jättemycket nyttig kunskap, både om kognitiva sjukdomar, bemötande och de anhörigas situation. Jag blev också glatt överraskad av hur mycket lättillgängligt och bra kunskapsmaterial som finns på Svenskt Demenscentrums hemsida: kurser, böcker, filmer, föreläsningar och pod att lyssna på.

– Jag tycker också det är viktigt att vi får bort stigmat kring den här sjukdomen. Vi behöver prata om demens som vilken sjukdom som helst. Det är viktigt att lyfta, säger Lena Lindström.

Stolta och glada

Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman har själv lett en del av undervisningen i diakonernas utbildning.

–  Vi är väldigt stolta och glada från Silviahemmet när nu de allra första diakonerna är diplomerade. Det har varit ett fruktsamt och så roligt samarbete mellan Silviahemmet och Ersta diakoni. Många spännande samtal och diskussioner har det blivit och vi har fått inblickar i varandras arbeten.

Diakonerna är nu med sin nya kunskap ett fantastiskt tillskott i allas vårt arbete för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman. 

Text: Christina Nemell • Foto: Yanan Li

 

22 maj 2020

64 Stjärnmärkta enheter i landet  

 UTBILDNING

Stjärnmärkt sprider sig över landet. Trots coronapandemin har flera verksamheter inom demensomsorgen kunnat genomföra de sista stegen i utbildningsmodellen och erhållit diplomet Stjärnmärkt.

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
 

Äldreboendet Vimarhaga C i Vimmerby och dagverksamheten Dagliljan i Stockholm tillhör de senaste som kan titulera sig Stjärnmärkt. Av totalt 64 Stjärnmärkta verksamheter i landet har 15 tillkommit sedan i mitten av mars, då coronapandemin tog fart på allvar i Sverige.

Försvårats av covid-19

Men möjligheterna att genomföra Stjärnmärkt har förstås försvårats av covid-19. Många enheter som nyligen påbörjat utbildningsmodellen har av olika skäl valt att pausa den berättar Laila Becker, ansvarig för Stjärnmärkt på Svenskt Demenscentrum.

– För en del beror det på att personal inom demensteam, som ofta är stjärninstruktörer och håller i utbildningsmodellen lokalt, har fått ta sig an uppgifter som rör covid-19. För andra handlar det om dagens pressade situation inom äldreomsorgen med vikarier och många smittade – det saknas helt enkelt förutsättningar för att utbilda sig på arbetsplatsen, säger hon.

200 nya Stjärninstruktörer i höst

Även Svenskt Demenscentrums utbildningar till Stjärninstruktör har skjutits på framtiden. Laila Beckers kalender är dock fullbokad till hösten och, om coronasituationen tillåter, hålls utbildningar i bland annat Halmstad, Helsingborg, Landskrona, Stockholm och Strömstad. Total kommer 200 nya Stjärninstruktörer att utbildas.

Under hösten kommer också ett nytt rapporteringssystem att lanseras som ska underlätta för enhetschefer och Stjärninstruktörer att sköta administrationen kring Stjärnmärkt.
 

17 mar 2020

Stjärnmärkta förändringar på Malmöboende  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Sedan demensboendet Trevnaden i Malmö blev Stjärnmärkt har bland annat fallolyckorna och behovsmedicineringen minskat. Färre rutiner och ett mer personcentrerat arbetssätt ligger bakom utvecklingen.

I januari 2019 blev Trevnaden första äldreboendet i Skåne att bli Stjärnmärkt. Personalen, inklusive chefer och rehabpersonal, hade då genomfört utbildningsmodellens fyra steg. Kravet, att minst 80 procent av personalen ska delta, uppfylldes med råge. Trevnadens ledning hade siktat på 100 procent, ett mål som också förverkligades.

Vilken konkret betydelse har då utbildningsmodellen haft? Hur märker en besökare att Trevnaden numera är Stjärnmärkt? Viktoria Ehrs, som delar chefskapet på Trevnaden med Catrin Svensson, funderar en stund innan hon svarar.

Man känner lugnet

–  Lugnet, det är en stor skillnad mot förr. Många anhöriga säger att ”man känner lugnet när man kommer in”, ja, även personal uttrycker sig ofta så. Och jag tror att det beror på att vi numera i högre grad anpassar oss efter brukarnas behov och önskemål, inte att de anpassar sig efter våra rutiner, säger Viktoria Ehrs.

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Förändringen i siffror

De positiva följderna av stjärnmärkningen kan även kläs i siffror. Fallolyckorna har minskat med 13 % och läkemedelsavvikelserna med 71 %. Behovsmedicinering med ångestdämpande och lugnade läkemedel har halverats. Alla brukare har numera en bemötandeplan, jämfört med 73 % före Stjärnmärkt.

Statistiken ser Viktoria Ehrs och Catrin Svensson som en bekräftelse på att Trevnaden har lyckats utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt. Det märks redan på morgonen.

– Våra brukare får numera gå upp när de vill, den som vill sova till kl. 11 och sedan äta frukost får göra det. De påverkar givetvis deras välmående och dessutom slipper personalen morgonruschen eftersom brukarna går upp vid olika tider, säger Catrin Svensson.

Ändrade arbetsscheman

De flexibla morgontiderna har lett till anpassningar av arbetsschemat, bland annat börjar nattpersonalen en halvtimme innan kvällspersonalen går hem. Det har förbättrat kommunikationen och lett till en ökad förståelse för varandras arbete menar Viktoria Ehrs.

Maten är en annan nyckel till välbefinnande och har också fått en högre prioritet på Trevnaden. Efter middagen serveras alltid ett sent kvällsmål, för att nattfastan inte ska bli allt för lång. Den som lägger sig mätt och trött sover ofta bättre.

– Vi har också som regel att om du vaknar på natten och är orolig ska du alltid erbjudas något att äta och dricka. Taktil massage och en stunds social samvaro ska också prövas innan behovsmedicineringen kan komma i fråga, säger Catrin Svensson.

Utevistelser ökat med 588 procent

Som Stjärnmärkt enhet ska ett utvecklingsområde väljas. Trevnaden har satsat på utevistelser efter att i brukarundersökningar fått relativt låga poäng på detta område. Efter Stjärnmärkt har utvecklingen varit dramatisk – utevistelserna har ökat med 588 procent! Hur kan man förklara det?

Båda cheferna menar att alla på Trevnaden har insett betydelsen av att de boende får komma ut, något som gör att utevistelser prioriteras på ett helt annat sätt än förr. Inköp av varma jackor som hänger vid entrén gör att personalen slipper hämta sina egna plagg i omklädningsrummet nere i källaren – det har gjort det enklare att komma ut.

– Jag kan komma till jobbet klockan åtta och möta personal som är ute och går med en orolig brukare, det såg man aldrig förr. Personalen märker att en kort promenad ofta kan stilla oro och då vara ett mycket bättre alternativ än orosdämpande mediciner som ökar fallrisken. säger Viktoria Ehrs.

Stjärnmärkt får genomslag

Silviasyster Elise Sandell arbetar på Trevnaden och som Stjärninstruktör ledde hon de olika stegen i utbildningsmodellen. Hon har tidigare hållit i fortbildning för mindre personalgrupper på boendet.

– Men det har mest blivit spridda skurar. De har inte alls fått samma genomslag som Stjärnmärkt där all personal engageras, säger hon.

Elise Sandell tar bland annat upp användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. De diskuteras vid teammöten var 14:de dag då även chefer, rehabpersonal och sjuksköterska deltar.

– Men vi har även fått en levande diskussion i vardagen kring bland annat samtycke och hur vi kan undvika begränsningsåtgärder.

I höst håller Elise Sandell i en kort uppföljning av Stjärnmärkt för all personal på Trevnaden. Hon har redan haft två utbildningsomgångar med åtta nyanställda som inte gått Stjärnmärkt på sina tidigare arbetsplatser. Ledningens målsättning, att all personal ska ha gått utbildningsmodellen, kvarstår även om 80 procent är tillräckligt för att Trevnaden ska få behålla sin stjärnmärkning.

Viktigt att behålla kompetens

– Målsättningen är bra, det är jätteviktigt att också all ny personal genomför Stjärnmärkt annars tappar vi gradvis kompetens, säger Elise Sandell.

Vid sidan av Trevnaden är ytterligare tre demensboenden i Malmö på gång att bli Stjärnmärkta: Tryggheten, Apelrosen och Stensjögatan.

Magnus Westlander

Fakta om Trevnaden

Trevnadens demensboende drivs av Malmö stad och ligger centralt i Malmö. Det består av 5 avdelningar med 8–10 brukare på varje avdelning.

28 feb 2020

Cecilia är Stjärninstruktör nr 200 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu har vi utbildat den 200:de Stjärninstruktören. Undersköterskan Cecilia Scherling ska nu föra sina demenskunskaper från utbildningsmodellen Stjärnmärkt vidare till sina kollegor.

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell

– Det ska bli inspirerande och lärorikt att ha grupper och sprida vidare det vi lärt oss, säger den nyblivna Stjärninstruktören.

bild på Cecilia

Cecilia Scherling jobbar som samordnare på en dagverksamhet som drivs av Norlandia och ligger vid Nytorget i Stockholm. Hon ingår i en utbildningsgrupp som inom kort ska börja åka runt till olika verksamheter och boenden inom Norlandia för att hålla kurser i det personcentrerade arbetssättet.

– Det handlar om synsättet på människan, vem vi finns där för. Och att vi jobbar på ett strukturerat sätt mot samma mål. Det är då det blir bäst för alla, för våra gäster men också för personalen, säger Cecilia Scherling.

Christina Nemell