Lästips

Aktivitetskudden är en vidareutveckling av aktivitetsförkläden. Tanken med kudden är att den är lättare att placera än förklädena. De insydda kedjorna i kuddfodralets undersida ger en tyngd när den ligger i knäet. Det är fritt fram att kopiera kudden. Läs mer »

Demensjukdomar påverkar minne, tankeförmåga och andra kognitiva funktioner. Vilka konsekvenser de kan få i vardagen undersöker arbetsterapeut Maria Johansson i sin doktorsavhandling. Här ger hon en kort sammanfattning.

Antalet äldre i samhället ökar och åldrandet i sig innebär en ökad risk att drabbas av sjukdomar som påverkar vår kognitiva förmåga (förmågan att minnas, tänka etc), till exempel demenssjukdom. Att drabbas av nedsatt kognitiv förmåga inverkar på hur vi klarar att utföra dagliga aktiviteter och sysslor som är viktiga för oss. Detta påverkar i sin tur vår livskvalitet.

Med bättre verktyg för tidig upptäckt av kognitiv nedsättning och dess konsekvenser i vardagen ökar möjligheterna att sätta in tidiga åtgärder för att förhindra inaktivitet och i stället bevara eller öka livskvaliteten. Det övergripande syftet med min avhandling är att öka kunskapen om konsekvenser av kognitiv nedsättning i vardagliga livet och kring undersökningsmetoder som används i vården för att fånga in dessa svårigheter.

Avhandlingen omfattar fyra studier med olika metoder och olika deltagare. I den första studien undersöktes sambandet mellan kognition, aktiviteter i dagliga livet, och upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos 85-åringar i Linköpings kommun. Studien var en del av Elderly in Linköping Screening Assessment 85 (ELSA 85) där samtliga personer födda 1922 och boende i Linköpings kommun bjöds in att delta. Resultaten visade att även mild kognitiv funktionsnedsättning har ett samband med nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och lägre skattad hälsorelaterad livskvalitet. 

I den andra studien utvärderades ett kognitivt test, Cognistat, som används i minnesutredningar i primärvården. Vi ville se hur väl det identifierar personer med kognitiv svikt. Testet administrerades av arbetsterapeuter på vårdcentraler i Linköping och resultatet jämfördes sedan mot andra neuropsykologiska test och den diagnos personerna fick på specialiserad minnesmottagning efter noggrann utredning.

Studien visar att Cognistat korrekt identifierade 85 % av de som hade en kognitiv svikt och 79 % av de som inte hade någon kognitiv svikt, vilket var bättre än de test som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. 

I den tredje studien utvecklades ett instrument, Cognitive Impairment in Daily Life (CID), som avser att mäta förändringar i förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos personer som söker för minnesnedsättning. Instrumentet har utvecklats i flera steg och har prövats av arbetsterapeuter på vårdcentraler och på specialiserad minnesmottagning.

Instrumentet är en vidareutveckling av tidigare instrument och spänner över många aktiviteter i vardagslivet och kopplar svårigheter till kognitiva nedsättningar som till exemepl initiativ, planering och minne. Studien visar att CID har god innehållsvaliditet, dvs. att det mäter det som det avser att mäta och fortsatt prövning pågår. 

I den fjärde studien var syftet att undersöka upplevelsen av kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen och behovet av stöd hos personer med lindrig kognitiv svikt eller mild demens och deras anhöriga. Resultatet visade att personerna upplevde kognitiva förändringar som kunde vara betungande och resulterade i förändrat aktivitetsmönster.

Anhöriga såg ibland större svårigheter och förändringar än de drabbade personerna och försökte vara ett stöd i vardagen. Resultatet visade även att insatserna i vården för dessa personer kan förbättras och bör anpassas efter vilken fas i demenssjukdomen man befinner sig.

Sammanfattningsvis visar studierna att även mild kognitiv funktionsnedsättning påverkar vardagen och leder till minskad livskvalitet. För att förbättra insatserna för personer med kognitiv funktionsnedsättning, är det viktigt att inte bara bedöma kognitiva funktioner, utan även dess konsekvenser i vardagen. CID är ett verktyg som kan användas som en del i detta. 

Maria Johansson, arbetsterapeut och med dr, 
avd för geriatrik, Institutionen för klinisk och experimentell medicin