Arbetsterapiprogram ı Skåne, Halland och Blekinge
Inom Regionerna Skåne, Halland och Blekinge har ett arbetsterapiprogram tagits fram för gemensamma metoder på regionernas specialistkliniker. Det omfattar arbetsterapeutisk utredning och intervention i samband med lindrig kognitiv funktionsnedsättning (lindrig kognitiv störning/kognitiv svikt) och kognitiv sjukdom (demenssjukdom). Målet är att öka kvalitén på arbetsterapeutisk utredning och intervention samt att underlätta samverkan mellan specialistklinik, primärvård och kommun.
Ladda ned programmet (pdf, 12 sid) Uppdaterat 23 nov 2021
Inom Regionerna Skåne, Halland och Blekinge har ett arbetsterapiprogram tagits fram för gemensamma metoder på regionernas specialistkliniker. Det omfattar arbetsterapeutisk utredning och intervention i samband med lindrig kognitiv funktionsnedsättning (lindrig kognitiv störning/kognitiv svikt) och kognitiv sjukdom (demenssjukdom). Målet är att öka kvalitén på arbetsterapeutisk utredning och intervention samt att underlätta samverkan mellan specialistklinik, primärvård och kommun.
Ladda ned programmet (pdf, 12 sid) Uppdaterat 23 nov 2021
Bra hjälpmedel: Aktivitetskudde
Aktivitetskudden är en vidareutveckling av aktivitetsförkläden. Tanken med kudden är att den är lättare att placera än förklädena. De insydda kedjorna i kuddfodralets undersida ger en tyngd när den ligger i knäet. Det är fritt fram att kopiera kudden. Läs mer »
Aktivitetskudden är en vidareutveckling av aktivitetsförkläden. Tanken med kudden är att den är lättare att placera än förklädena. De insydda kedjorna i kuddfodralets undersida ger en tyngd när den ligger i knäet. Det är fritt fram att kopiera kudden. Läs mer »
Omarbetad checklista för ADL-bedömningar
Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet – observationsunderlag för bedömning av ADL-förmåga är en ny omarbetad skrift från Sveriges Arbetsterapeuter. Den vänder sig främst till legitimerade arbetsterapeuter som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter, i olika verksamheter och på olika nivåer i vårdkedjan. Checklistan är avsedd som ett kompletterande verktyg och ersätter inter fördjupade bedömningar avseende kognitiv förmåga.
Checklistan kan beställas från Sveriges Arbetsterapeuter (nytt fönster)
Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet – observationsunderlag för bedömning av ADL-förmåga är en ny omarbetad skrift från Sveriges Arbetsterapeuter. Den vänder sig främst till legitimerade arbetsterapeuter som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter, i olika verksamheter och på olika nivåer i vårdkedjan. Checklistan är avsedd som ett kompletterande verktyg och ersätter inter fördjupade bedömningar avseende kognitiv förmåga.
Checklistan kan beställas från Sveriges Arbetsterapeuter (nytt fönster)
Leva med kognitiv svikt
Demensjukdomar påverkar minne, tankeförmåga och andra kognitiva funktioner. Vilka konsekvenser de kan få i vardagen undersöker arbetsterapeut Maria Johansson i sin doktorsavhandling. Här ger hon en kort sammanfattning.
Antalet äldre i samhället ökar och åldrandet i sig innebär en ökad risk att drabbas av sjukdomar som påverkar vår kognitiva förmåga (förmågan att minnas, tänka etc), till exempel demenssjukdom. Att drabbas av nedsatt kognitiv förmåga inverkar på hur vi klarar att utföra dagliga aktiviteter och sysslor som är viktiga för oss. Detta påverkar i sin tur vår livskvalitet.
Med bättre verktyg för tidig upptäckt av kognitiv nedsättning och dess konsekvenser i vardagen ökar möjligheterna att sätta in tidiga åtgärder för att förhindra inaktivitet och i stället bevara eller öka livskvaliteten. Det övergripande syftet med min avhandling är att öka kunskapen om konsekvenser av kognitiv nedsättning i vardagliga livet och kring undersökningsmetoder som används i vården för att fånga in dessa svårigheter.
Avhandlingen omfattar fyra studier med olika metoder och olika deltagare. I den första studien undersöktes sambandet mellan kognition, aktiviteter i dagliga livet, och upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos 85-åringar i Linköpings kommun. Studien var en del av Elderly in Linköping Screening Assessment 85 (ELSA 85) där samtliga personer födda 1922 och boende i Linköpings kommun bjöds in att delta. Resultaten visade att även mild kognitiv funktionsnedsättning har ett samband med nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och lägre skattad hälsorelaterad livskvalitet.
I den andra studien utvärderades ett kognitivt test, Cognistat, som används i minnesutredningar i primärvården. Vi ville se hur väl det identifierar personer med kognitiv svikt. Testet administrerades av arbetsterapeuter på vårdcentraler i Linköping och resultatet jämför
Demensjukdomar påverkar minne, tankeförmåga och andra kognitiva funktioner. Vilka konsekvenser de kan få i vardagen undersöker arbetsterapeut Maria Johansson i sin doktorsavhandling. Här ger hon en kort sammanfattning.
Antalet äldre i samhället ökar och åldrandet i sig innebär en ökad risk att drabbas av sjukdomar som påverkar vår kognitiva förmåga (förmågan att minnas, tänka etc), till exempel demenssjukdom. Att drabbas av nedsatt kognitiv förmåga inverkar på hur vi klarar att utföra dagliga aktiviteter och sysslor som är viktiga för oss. Detta påverkar i sin tur vår livskvalitet.
Med bättre verktyg för tidig upptäckt av kognitiv nedsättning och dess konsekvenser i vardagen ökar möjligheterna att sätta in tidiga åtgärder för att förhindra inaktivitet och i stället bevara eller öka livskvaliteten. Det övergripande syftet med min avhandling är att öka kunskapen om konsekvenser av kognitiv nedsättning i vardagliga livet och kring undersökningsmetoder som används i vården för att fånga in dessa svårigheter.
Avhandlingen omfattar fyra studier med olika metoder och olika deltagare. I den första studien undersöktes sambandet mellan kognition, aktiviteter i dagliga livet, och upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos 85-åringar i Linköpings kommun. Studien var en del av Elderly in Linköping Screening Assessment 85 (ELSA 85) där samtliga personer födda 1922 och boende i Linköpings kommun bjöds in att delta. Resultaten visade att även mild kognitiv funktionsnedsättning har ett samband med nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och lägre skattad hälsorelaterad livskvalitet.
I den andra studien utvärderades ett kognitivt test, Cognistat, som används i minnesutredningar i primärvården. Vi ville se hur väl det identifierar personer med kognitiv svikt. Testet administrerades av arbetsterapeuter på vårdcentraler i Linköping och resultatet jämfördes sedan mot andra neuropsykologiska test och den diagnos personerna fick på specialiserad minnesmottagning efter noggrann utredning.
Studien visar att Cognistat korrekt identifierade 85 % av de som hade en kognitiv svikt och 79 % av de som inte hade någon kognitiv svikt, vilket var bättre än de test som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
I den tredje studien utvecklades ett instrument, Cognitive Impairment in Daily Life (CID), som avser att mäta förändringar i förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos personer som söker för minnesnedsättning. Instrumentet har utvecklats i flera steg och har prövats av arbetsterapeuter på vårdcentraler och på specialiserad minnesmottagning.
Instrumentet är en vidareutveckling av tidigare instrument och spänner över många aktiviteter i vardagslivet och kopplar svårigheter till kognitiva nedsättningar som till exemepl initiativ, planering och minne. Studien visar att CID har god innehållsvaliditet, dvs. att det mäter det som det avser att mäta och fortsatt prövning pågår.
I den fjärde studien var syftet att undersöka upplevelsen av kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen och behovet av stöd hos personer med lindrig kognitiv svikt eller mild demens och deras anhöriga. Resultatet visade att personerna upplevde kognitiva förändringar som kunde vara betungande och resulterade i förändrat aktivitetsmönster.
Anhöriga såg ibland större svårigheter och förändringar än de drabbade personerna och försökte vara ett stöd i vardagen. Resultatet visade även att insatserna i vården för dessa personer kan förbättras och bör anpassas efter vilken fas i demenssjukdomen man befinner sig.
Sammanfattningsvis visar studierna att även mild kognitiv funktionsnedsättning påverkar vardagen och leder till minskad livskvalitet. För att förbättra insatserna för personer med kognitiv funktionsnedsättning, är det viktigt att inte bara bedöma kognitiva funktioner, utan även dess konsekvenser i vardagen. CID är ett verktyg som kan användas som en del i detta.
Maria Johansson, arbetsterapeut och med dr,
avd för geriatrik, Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Maria Johansson, arbetsterapeut
och med dr
Tänk enkelt om kognitiva hjälpmedel
Ju mer avancerat desto svårare att lära sig. Det säger Anna Oldebring, arbetsterapeut vid Nykvarns vårdcentral, när hon ger råd om hjälpmedel för personer med minnessvårigheter.
Med ett förflutet på Minnesmottagningen vid Södertälje sjukhus har Anna Oldebring goda kunskaper om demenssjukdomar och hur man bemöter dem som drabbats. Numera arbetar hon som arbetsterapeut i primärvården och träffar ofta personer i ett tidigt skede av sjukdomen, innan demensdiagnosen har ställts. När reagerar du på tidiga tecken på demens?
– Det kan till exempel vara vid ett hembesök inför en höftledsoperation. När jag instruerar patienten kan jag märka att hon frågar om samma sak flera gånger, säger Anna Oldebring.
Ett annat exempel är mannen som kom till vårdcentralen för att hämta en rullstol till sin hustru. Trots en grundlig genomgång förstod han inte hur fotstöden skulle monteras och stolen fällas ihop.
– Dessutom hade han svårt att ge mig en begriplig vägbeskrivning till huset där makarna bott i fyrtio år. Då ringde en klocka i mig som sa att han kunde ha svårigheter med minnet, säger Anna Oldebring.
Anna Oldebring menar att hembesöken många gånger ger värdefull information som hon skulle ha svårt att få vid ett möte på vårdcentralen. I hemmiljön är det lättare att upptäcka när något inte stämmer.
– Att sköta sin hygien är kanske det första man glömmer eller så har man glömt bort att jag ska komma. Då frågar jag patienten om hon upplever att minnet försämrats och om jag får kontakta doktorn för att utreda saken.
En demensutredning består av flera delar. Hela teamet på vårdcentrale
Ju mer avancerat desto svårare att lära sig. Det säger Anna Oldebring, arbetsterapeut vid Nykvarns vårdcentral, när hon ger råd om hjälpmedel för personer med minnessvårigheter.
Med ett förflutet på Minnesmottagningen vid Södertälje sjukhus har Anna Oldebring goda kunskaper om demenssjukdomar och hur man bemöter dem som drabbats. Numera arbetar hon som arbetsterapeut i primärvården och träffar ofta personer i ett tidigt skede av sjukdomen, innan demensdiagnosen har ställts. När reagerar du på tidiga tecken på demens?
– Det kan till exempel vara vid ett hembesök inför en höftledsoperation. När jag instruerar patienten kan jag märka att hon frågar om samma sak flera gånger, säger Anna Oldebring.
Ett annat exempel är mannen som kom till vårdcentralen för att hämta en rullstol till sin hustru. Trots en grundlig genomgång förstod han inte hur fotstöden skulle monteras och stolen fällas ihop.
– Dessutom hade han svårt att ge mig en begriplig vägbeskrivning till huset där makarna bott i fyrtio år. Då ringde en klocka i mig som sa att han kunde ha svårigheter med minnet, säger Anna Oldebring.
Anna Oldebring menar att hembesöken många gånger ger värdefull information som hon skulle ha svårt att få vid ett möte på vårdcentralen. I hemmiljön är det lättare att upptäcka när något inte stämmer.
– Att sköta sin hygien är kanske det första man glömmer eller så har man glömt bort att jag ska komma. Då frågar jag patienten om hon upplever att minnet försämrats och om jag får kontakta doktorn för att utreda saken.
En demensutredning består av flera delar. Hela teamet på vårdcentralen är involverat även om det är distriktsläkaren som fattar beslut om diagnos. Som arbetsterapeut ansvarar Anna Oldebring för funktions- och aktivitetsbedömningen. Hon genomför i regel även MMT som består av 20 frågor och som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga.
– Att jag, och mindre ofta läkarna, gör MMT beror på mina erfarenheter från Södertälje sjukhus där vi gjorde många minnesutredningar. Om möjligt genomför jag MMT i hemmet för att personen ska känna sig så lugn och trygg som möjligt, säger hon.
Utprovning och förskrivning av hjälpmedel är en annan viktig del av Anna Oldebrings arbete. Som distriktsarbetsterapeut ansvarar hon för hemmaboende personer. Hur bedömer du vilka hjälpmedel patienten behöver för att bättre klara sin vardag?
– Det gäller att ringa in problemen och ta reda på vilka moment som patienten har svårt att klara av. När det gäller personer med demenssjukdom får man vara extra tydlig och oftare föreslå hjälpmedel. ”Skulle du vara hjälpt av det här”?
Det finns många nya hjälpmedel som hjälper demenssjuka att kommunicera och orientera sig i tid och rum. Av dessa kognitiva hjälpmedel förskriver Anna Oldebring oftast Förgätmigej.
– Det är en elektronisk tavla som uppdateras fortlöpande och hjälper användaren att hålla reda på tid och veckodag. Placeringen är viktig, påpekar Anna Oldebring. Den bör stå väl synlig och gärna i kombination med en kalender.
Ofta finns användbara hjälpmedel i hushållet. Numera har även många äldre personer mobiltelefon med larm som kan påminna om viktiga saker. Ibland finns barn eller barnbarn till hands som kan hjälpa till med tekniken. Andra användbara saker finns att köpa handeln. Med en vanlig ”whiteboard” håller man lättare reda på tider och sysslor.
”Tänk enkelt” är Anna Oldebrings råd när det gäller hjälpmedel och smarta prylar. Ju mer avancerat desto svårare att lära sig.
– Sedan är det bra att ge instruktioner stegvis, inte allt vid ett och samma tillfälle. Det kan ta lång tid att vänja sig vid ett hjälpmedel, säger Anna Oldebring.
Bitte Lundborg, frilansjournalist
Exempel på användbara hjälpmedel vid demenssjukdom:
- Elektronisk kalender (Förgätmigej)
- Klocka med inspelade meddelande (ex. ”dags att åka till vårdcentralen”)
- Medicinkarusell
- Nyckelfinnare
- Whiteboard