UTBILDNING

Demensförbundet har över 100 lokalföreningar i landet och studiecirkelmaterialet är tänkt att vara ett stöd för dem som har eller vill starta samtalsgrupper för personer med demenssjukdom.

bild på Lotta Olofsson– En demensdiagnos förändrar tillvaron både för den som fått diagnosen och för de anhöriga. Möjligheten att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter är för många ett otroligt viktigt stöd som dämpar känslan av att man står ensam med sin oro och sina funderingar.

Det säger Lotta Olofsson (se bild) som vid sidan av sin anställning som strateg på Äldreförvaltningen i Stockholms stad är engagerad i Demensförbundet. För närvarande ligger fokus på att ta fram studiecirkelmaterialet för samtalsgrupper. Arbetet finansieras av innovationsmiljön Predem som bland annat verkar för att utveckla tillförlitlig och tidig diagnostik.

Tidig diagnos, tidigt stöd

– Om allt fler får demensdiagnosen tidigt i sjukdomsförloppet ökar också behovet av tidigt stöd, det är här samtalsgrupperna kommer in, säger Lotta Olofsson.

För snart 20 år sedan startade Demensförbundet den första Lundagårdsgruppen med ekonomiskt stöd av Arvsfonden. Fem till tio personer med demenssjukdom träffades varannan vecka. Träffarna fungerade som en livlina för många deltagare, berättar Lotta Olofsson, och efterhand tillkom nya samtalsgrupper. Regionens minnesmottagningar var behjälpliga med att informera sina patienter om träffarna.

På senare år har en del av verksamheten i Stockholm flyttat över till Demensförbundets lokalförening i Stockholm. På central nivå satsar Demensförbundet istället på att stötta och underlätta för alla sina lokalföreningar att arrangera samtalsgrupper, bland annat genom det nya studiecirkelmaterialet.

Lokalförening och kommun i samarbete

– Här kan även kommunerna spela en viktig roll. Genom att till exempel en demenssjuksköterska krokar arm och samarbetar med den lokala demensföreningen kan samtalsgruppens kontinuitet stärkas och deltagarna få ännu mer kunskap om sin sjukdom, säger Lotta Olofsson.

En första version av studiecirkelmaterialet är i stort sett klar. I nästa steg ska några samtalsgrupper, bland annat i lokalföreningarna ute i landet, testa det.  Materialet kan sedan komma att korrigeras, beroende på testgruppernas respons. Slutversionen väntas i slutet av året och kan då laddas ned från Demensförbundets och Svenskt Demenscentrums hemsidor.

Studiecirkelmaterialet tar Lotta Olofsson fram i nära samarbete med Laila Eriksson och Anette Svensson, båda konsulenter på Demensförbundet, och Svenskt Demenscentrum.

Publicerad: 2025-05-20, Uppdaterad: 2025-05-21

Teori varvas med praktik på "nya" Silviasysterutbildningen

De teoretiska studierna är förlagda till Sophiahemmets Högskola men numera endast under första året. Det andra året ägnar sig studenterna istället åt praktik på sin arbetsplats.

– Utbildningen kombinerar teoretisk kunskap om demensvård med praktiska verktyg för att omsätta kunskapen i vardagen, säger Ulrika Granér, Silviasjuksköterska, Stiftelsen Silviahemmet.

Under praktiken ger Silviahemmets medarbetare stöd på distans. Studenterna planerar, genomför och utvärderar förbättringsarbeten på sin arbetsplats utifrån samtliga fyra hörnstenar i Silviahemmets vårdfilosofi: symptomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation.

Efter godkänt genomförande av hela utbildningen får studenterna ta emot diplom och brosch ur Drottningens hand och kan titulera sig Silviasyster. 

 

Läs mer

Specialisering i vård och omsorg vid kognitiv sjukdom för undersköterskor (Silviasysterutbildning), Sophiahemmets Högskola (nytt fönster)

Sikta mot stjärnorna – än finns det platser kvar

Inspirationsdagen äger rum på Clarion Sign i Stockholm och arrangeras tillsammans med kvalitetsregistret SveDem. Under dagen får du ta del av lärande exempel från Stjärnmärkta enheter. På vilka sätt har Stjärnmärkt påverkat omsorgen? Och hur håller de engagemanget vid liv?

Vi bjuder även på föreläsningar om bland annat betydelsen av kontakt med naturen för sköra ­äldre, om samspelet hörsel-kognition-kommunikation och ­om rörelsestelhet och gångproblem vid kognitiv sjukdom.

Inspirationsdagen vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare på både stjärnmärkta enheter och enheter som är på väg att genomföra utbildningsmodellen. Även du som är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Rabatt på konferensavgiften till och med den 20 december.

Ladda ned programmet och anmäl dig här (nytt fönster).

Anmälan öppen till Hörselsmart omsorg

Forskning visar att svårigheter att höra och bristande tillgänglighet tillhör de största riskfaktorerna för utveckling av demenssjukdom. Med ganska enkla åtgärder går det att skapa bättre hörselhälsa och ökad delaktighet. Webbinariet Hörselsmart omsorg ger en rad praktiska tips som kan bidra till att omsorgstagare får både ökad livskvalitet och bättre hälsa.

Webbinariet äger rum i videoplattformen Zoom och kommer att autotextas och skrivtolkas. Ta del av programmet och anmäl dig här!

Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg för personal på gruppbostäder och serviceboenden inom LSS-området. Det används för att fånga upp förändringar i hälsa, beteenden och kognition hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

För att få tillgång till Tidiga tecken behöver du först genomföra webbutbildningen med samma namn. Den är tillgänglig på vår utbildningsportal och innehåller fyra instruktionsfilmer, ett avsnitt om personer med intellektuell funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv, en skriftlig handledning och ett lättläst häfte om att åldras. De båda senare kan du även ladda ned i faktarutan längst ned på denna sida.

När du genomfört webbutbildningen kan du ladda ned kartläggningsverktyget Tidiga tecken som ifyllningsbar pdf från utbildningsportalen.

Tidiga tecken har tagits fram av Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse i Norge. Det översattes och anpassades till svenska förhållanden av Barry Karlsson, neuropsykolog och Monica Björkman, läkare. Den aktuella versionen av Tidiga tecken är från 2022 och har reviderats av Barry Karlsson tillsammans med Svenskt Demenscentrum.

Publicerad: 2024-06-14, Uppdaterad: 2024-06-14

Forskning visar att man länge har underskattat livsstilens betydelse för hjärnhälsan. Den internationellt ansedda FINGER-studien pekar framför allt på fem centrala livsstilsområden: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll på hjärt- och kärlvärden. 

Webbutbildningen FINGER abc visar hur man med enkla livsstilsförändringar kan förbättra sin hjärnhälsa. Den tar ungefär 1,5 timme att genomföra och består av animeringar, filmer med experter samt fördjupande texter.

FINGER abc vänder sig i första hand till allmänheten. Även personer som redan har minnesproblem kan ha stor nytta av den eftersom de livsstilsförändringar som tas upp kan bromsa utvecklingen av kognitiv svikt. 

Publicerad: 2024-06-14, Uppdaterad: 2024-06-17