Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.
Genombrott för blodmarkörer
Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.
Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.
Ärftliga orsaker till FTD
Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.
Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning.
Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.
Patienter som missförstås
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.
Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.
Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.
Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Magnus Westlander