Senaste nytt

11 dec 2023

Webbinarium 24 januari: Sömlös vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 24 januari, kl. 13.30 – 16.00, arrangerar Svenskt Demenscentrum det första webbinariet inom ramen för projektet Sömlös vård och omsorg.

Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.

Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!


Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)


 

Det handlar om vårdförloppet och insatsförloppet som självklart bör vara sömlöst för den som insjuknar i en demenssjukdom. Projektets uppdrag är att hitta bra lösningar och metoder som kan göra det självklart och lättarbetat att arbeta sömlöst, och se till att dessa lösningar och metoder sprids. Här finns utmaningar men också goda möjligheter.

Under webbinariet beskriver fyra projektmedarbetare från olika regioner hur det fungerar i dagsläget, i deras kommuner och regioner. Vidare presenteras två exempel på välfungerande modeller. Du får även ta del av erfarenheter från en anhörig samt en person som lever med demenssjukdom. En paneldiskussion med representanter från flera berörda organisationer avslutar eftermiddagen.

Webbinariet är avgiftsfritt och kräver ingen föranmälan. Om du önskar livetextning, aktivera den funktionen i Teams när du loggat in. Varmt välkommen!


Anslut till webbinariet genom att klicka här, onsdag 24 januari, kl 13.30 (nytt fönster)


 

6 dec 2023

Filmer: Upptäcka och bedöma smärta 

 ARBETA MED DEMENS

Varannan person med kognitiv sjukdom har ont, ofta utan att vårdpersonal eller anhöriga är medvetna om det. Här följer tre filmer som visar hur smärta kan yttra sig, upptäckas och bedömas.

Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.


Ladda ned åhörarkopior från webbinarium, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.


 

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2


Åhörarkopior från webbinarium, 31 januari 2024

  • Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
    Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid)
  • Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
    Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid)
  • SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
    Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)

Filmerna är producerade av Svenskt Demenscentrum i samarbete med Varbergs kommun och Örebro universitet. I filmen Upptäcka och bedöma smärta vid demenssjukdom (del 2) används SKaTTa, en metod för smärtbedömning.


Ladda ned åhörarkopior från webbinarium, 31 jan 2024 – längst ned på sidan.


 

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: introduktion

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 1

Upptäcka och bedöma smärta vid kognitiv sjukdom: del 2


Åhörarkopior från webbinarium, 31 januari 2024

  • Observations- och beteendeskalor för bedömning av tecken på smärta – från forskning till metodstöd i omvårdnaden
    Christina Karlsson, universitetslektor, Örebro universitet. Ladda ned (11 sid)
  • Att arbeta strukturerat med smärta vid kognitiv sjukdom
    Maria Bilinski, enhetschef, vård- och omsorgsboende, Borås stad. Ladda ned (14 sid)
  • SKaTTa smärta vid kognitiv sjukdom – utbildningsfilmer som stöd i arbetet
    Lotta Krook, Silviasyster, Jessica Svensson, beteendevetare, och Therese Kleveland, Silviasjuksköterska, Varberg kommun. Ladda ned (27 sid)
29 nov 2023

Populär bok nu på spanska 

 LEVA MED DEMENS

En bok för dig med demenssjukdom har nu översatts till spanska. Un libro para usted con demencia kan laddas ned som pdf och släpps i tryckt form i januari 2024.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

Un libro para usted con demencia (En bok för dig med demenssjukdom)

Ladda ned boken som pdf (nytt fönster)

29 nov 2023

15 februari: Inspiration online för dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS

Den 15 februari arrangerar Svenskt Demenscentrum ett inspirationswebbinarium för dagverksamheter. Fem dagverksamheter delar med sig av tips, arbetssätt och resultat från utvecklingsprojeketet DAGS.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

22 nov 2023

Stjärnmärkt öppnar för LSS-området 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Under nästa år blir Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt tillgänglig även för medarbetare inom LSS. En pilotutbildning pågår i Stockholm och Huddinge.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Fakta | LSS

LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslagstiftning som omfattar personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

20 nov 2023

Utökad support på våra webbutbildningar 

 UTBILDNING

Svenskt Demenscentrum har nu förstärkt bemanningen och kan därför erbjuda telefonsupport på webbutbildningarna fem dagar i veckan.

Supporten är öppen (helgfria) vardagar enligt följande:

  • måndag: kl. 9-12
  • tisdag: kl. 13-15
  • onsdag: kl. 13-15
  • torsdag: kl. 10-12
  • fredag: kl. 13-15

Telefonnumret är som tidigare 08 690 58 60 och det går även bra att mejla sin fråga till webbutbildningar@demenscentrum.se

Supporten är öppen (helgfria) vardagar enligt följande:

  • måndag: kl. 9-12
  • tisdag: kl. 13-15
  • onsdag: kl. 13-15
  • torsdag: kl. 10-12
  • fredag: kl. 13-15

Telefonnumret är som tidigare 08 690 58 60 och det går även bra att mejla sin fråga till webbutbildningar@demenscentrum.se

8 nov 2023

Filmer: Förflyttningar vid demenssjukdom 

 ARBETA MED DEMENS

De flesta som har en demenssjukdom behöver förr eller senare hjälp att förflytta sig. Sjukdomen kan dock sätta upp hinder för den som ska hjälpa till. Tre nya filmer visar på lösningar.

I filmerna nedan ger arbetsterapeut Kicki Reifeldt tips och råd för hur man kan hjälpa och underlätta för personer med demenssjukdom att förflytta sig. Filmerna är framtagna av Hjälpmedelcenter Sverige (HMC) och Svenskt Demenscentrum.

Del 1: Lennart

Del 2: Sture

Del 3: Märta

I filmerna nedan ger arbetsterapeut Kicki Reifeldt tips och råd för hur man kan hjälpa och underlätta för personer med demenssjukdom att förflytta sig. Filmerna är framtagna av Hjälpmedelcenter Sverige (HMC) och Svenskt Demenscentrum.

Del 1: Lennart

Del 2: Sture

Del 3: Märta

2 nov 2023

Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler 

 FORSKNING

Vid Karolinska Institutet förbereds en forskningsstudie på två vårdcentraler i Skärholmen och Södertälje. Med blodprov och digitala kognitiva tester hoppas man tidigt kunna identifiera patienter i behov av vidare utredning för Alzheimers sjukdom.

– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.

Pilotstudie startar inom kort

Bild på Lars Tjernberg– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.

Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.

I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.

Patientdata från minneskliniker

– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.

Bild på Sophia Schedin WeissForskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.

– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.

Fånga upp alzheimer tidigt

Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.

– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:

– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.

Kognitiva tester görs digitalt

Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.

Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.

– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.

Nya behandlingar ligger för dörren

Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.

–  Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.

Text: Magnus Westlander
 

– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.

Pilotstudie startar inom kort

Bild på Lars Tjernberg– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.

Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.

I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.

Patientdata från minneskliniker

– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.

Bild på Sophia Schedin WeissForskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.

– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.

Fånga upp alzheimer tidigt

Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.

– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:

– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.

Kognitiva tester görs digitalt

Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.

Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.

– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.

Nya behandlingar ligger för dörren

Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.

–  Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.

Text: Magnus Westlander
 

24 okt 2023

Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 22 april ägnar vi åter en heldag åt Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell. Rabatt på deltagaravgiften om du bokar före den 22 januari. 

Inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom arrangeras av Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem. Den vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare, både på Stjärnmärkta enheter och på enheter som är på väg att
genomföra utbildningsmodellen. Även du som kort och gott är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Läs mer och anmäl dig här!

 

 

Vinjettbild

 

Inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom arrangeras av Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem. Den vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare, både på Stjärnmärkta enheter och på enheter som är på väg att
genomföra utbildningsmodellen. Även du som kort och gott är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Läs mer och anmäl dig här!

 

 

Vinjettbild

 

9 okt 2023

Webbinarium 22 nov: Anhörigas delaktighet i vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Hur kan vi skapa en vårdande miljö med relationer som ger kontinuitet, trygghet och delaktighet? Frågan står i fokus för ett webbinarium som Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum för äldreomsorg håller den 22 november.

Webbinariet arrangeras i samarbete med samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Bland föreläsarna märks Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, Eva Lindqvist, enhetschef vid Socialstyrelsen och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som pågår mellan kl 13.00 och 15.00, genomförs i Zoom. Länk till mötet skickas till dig i samband med din anmälan.

Senaste anmälningsdag: 21 november.

 

 

Webbinariet arrangeras i samarbete med samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Bland föreläsarna märks Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, Eva Lindqvist, enhetschef vid Socialstyrelsen och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som pågår mellan kl 13.00 och 15.00, genomförs i Zoom. Länk till mötet skickas till dig i samband med din anmälan.

Senaste anmälningsdag: 21 november.