Senaste nytt
Tydlig koppling mellan mindre sömn och demenssjukdom
Mindre än sex timmar sömn per natt är förenat med en ökad risk för att utveckla demenssjukdom. Det framgår av en långtidsstudie som följt 8 000 britter sedan 1985.
Deltagarna har fått svara på enkäter om sina sömnvanor. Vissa har även under en period fått bära aktigraf, ett instrument som sätts på handleden och som registrerar personens sömnmönster. Resultatet visade att de som sov mindre än sex timmar per natt i övre medelåldern hade 30 procent större risk att utveckla demenssjukdom än de som hade sju timmars nattsömn.
Resultatet är statistiskt säkerställt men eftersom det är en observationsstudie går det inte att fastslå att det handlar om ett orsakssamband; att för lite sömn ger en ökad risk för demens. Det kan i stället vara så att de som kommer att utveckla demenssjukdom oftare har störd sömn.
En av de bästa studierna
Men Torbjörn Åkerstedt, en av landets ledande sömnforskare, tycker mycket talar för att det handlar om ett orsakssamband. Till Dagens Nyheter (21 apr 2021) säger han att studien är en av de bästa som gjorts på området och dessutom sammanfaller med resultat från tidigare studier. Forskarna har haft tillgång till data om deltagarnas utbildning, fysiska aktivitet, blodtryck och andra riskfaktorer för demens som kunnat påverka resultatet.
– Det forskarna har gjort här är ju det som alla önskar att de kunde göra. De har följt upp personerna upprepade gånger, de har registrerat sömnen i en undergrupp med aktigrafi och de har även biologiska data, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Städa ut slaggprodukter
Han menar att det finns tydliga indikationer på att demens är kopplat till kort sömn.
– Och dessutom finns det biologiska mekanismer som talar för ett samband. Till exempel kan inflammationsprocesser starta på grund av kort och dålig sömn och det påverkar även hjärnans möjligheter att hinna städa ut slaggprodukter, något som är kopplat till ökad risk för demens, säger Torbjörn Åkerstedt.
Studien är publicerad i Nature comunications.
Deltagarna har fått svara på enkäter om sina sömnvanor. Vissa har även under en period fått bära aktigraf, ett instrument som sätts på handleden och som registrerar personens sömnmönster. Resultatet visade att de som sov mindre än sex timmar per natt i övre medelåldern hade 30 procent större risk att utveckla demenssjukdom än de som hade sju timmars nattsömn.
Resultatet är statistiskt säkerställt men eftersom det är en observationsstudie går det inte att fastslå att det handlar om ett orsakssamband; att för lite sömn ger en ökad risk för demens. Det kan i stället vara så att de som kommer att utveckla demenssjukdom oftare har störd sömn.
En av de bästa studierna
Men Torbjörn Åkerstedt, en av landets ledande sömnforskare, tycker mycket talar för att det handlar om ett orsakssamband. Till Dagens Nyheter (21 apr 2021) säger han att studien är en av de bästa som gjorts på området och dessutom sammanfaller med resultat från tidigare studier. Forskarna har haft tillgång till data om deltagarnas utbildning, fysiska aktivitet, blodtryck och andra riskfaktorer för demens som kunnat påverka resultatet.
– Det forskarna har gjort här är ju det som alla önskar att de kunde göra. De har följt upp personerna upprepade gånger, de har registrerat sömnen i en undergrupp med aktigrafi och de har även biologiska data, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Städa ut slaggprodukter
Han menar att det finns tydliga indikationer på att demens är kopplat till kort sömn.
– Och dessutom finns det biologiska mekanismer som talar för ett samband. Till exempel kan inflammationsprocesser starta på grund av kort och dålig sömn och det påverkar även hjärnans möjligheter att hinna städa ut slaggprodukter, något som är kopplat till ökad risk för demens, säger Torbjörn Åkerstedt.
Studien är publicerad i Nature comunications.
Bråttom att söka stipendium
Den 16 april går ansökningstiden ut för Alzhermerfondens stipendium. Under initiativet #omsorgsrörelsen och med stöd av Postkodlotteriet har en miljon kr samlats in, pengar som nu går till idéer som kan utveckla äldreomsorgen.
Det är ett flertal stipendium på 125 000 – 10 000 kr som delas ut. Kriterier som ska vara uppfyllda i ansökningarna är bland annnat att de har fokus på personer med demensdiagnoser och att verksamheten har behov av att genomföra coronasäkrade aktiviteter som främjar livssituationen för denna grupp.
Mer om stipendierna och hur man ansöker finns att läsa på Alzheimerfondens webb (nytt fönster).
Det är ett flertal stipendium på 125 000 – 10 000 kr som delas ut. Kriterier som ska vara uppfyllda i ansökningarna är bland annnat att de har fokus på personer med demensdiagnoser och att verksamheten har behov av att genomföra coronasäkrade aktiviteter som främjar livssituationen för denna grupp.
Mer om stipendierna och hur man ansöker finns att läsa på Alzheimerfondens webb (nytt fönster).
Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
Kortare utredningstider och en mer jämlik vård, det hoppas Silvialäkaren Madelene Johanzon ska bli följden av att landets regioner börjar arbeta efter det nyligen publicerade Vårdförlopp för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom.
Vårdförloppet tar upp de åtgärder som bör vidtas, utifrån olika scenarier, under en demensutredning. Det bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och har tagits fram av en nationell arbetsgrupp på uppdrag av Nationellt programområde (NPO) Äldres hälsa, inom kunskapsstyrningen, ett samarbete mellan landets regioner.
I den operativa arbetsgruppen har närmare 20 experter med olika yrkesbakgrund deltagit. Madelene Johanzon och geriatrikern Anna Ekdahl har delat på ordförandeskapet.
– Man kan se vårdförloppet som en slags åtgärds- och checklista för utredningsprocessen. Det ska bli spännande att se hur det tas emot. Arbetsgruppens engagerade experter har fått många kloka synpunkter efter remissrundan. Så det känns som vårdförloppet verkligen är förankrat hos landets expertis och regioner, säger Madelene Johanzon.
Varför behövs ett vårdförlopp för demensutredningar?
– Vi har ju sett i flera år att, även om det finns ett bra kunskapsstöd i form av till exempel nationella riktlinjer, så skiljer sig kvaliteten på utredningar och diagnostik stort i landet. Det är inte rimligt.
Vårdloppet är ett sätt att försöka skapa en mer jämlik vård så att kvaliteten inte beror på var i landet man bor menar Madelene Johanzon:
– Vi hoppas också att vårdförloppet tydliggör patientens och anhörigas behov av stöd och att det ska bidra till att fler erbjuds att utreda kognitiv svikt i ett tidigare skede. Förhoppningsvis kan också utredningstiderna förkortas. Ibland kan det ta uppemot ett år innan alla tester och undersökningar är gjorda – det är ju på tok för lång tid.
I fjol kom Socialstyrelsen med ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Hur skiljer sig insatsförloppet från vårdförloppet?
– Båda har ett personcentrerat perspektiv och tanken är att det ska haka i varandra. Vårdförloppet, som endast berör utredningsprocessen, slutar när demensdiagnosen är ställd. Då ska insatsförloppet ta vid, säger Madelene Johanzon.
Vilka ansvarar för att vårdförloppet implementeras och kommer på plats?
– Ansvaret ligger på varje region. De flesta har en mottagarorganisation som svarat på remissen och säkert redan börjat fundera på frågor som ”hur ser det ut hos oss i förhållande till vårdförloppet” och ”vad kan behöva förändras”, säger Madelene Johanzon. Från kunskapsstyrningen kommer vi att finnas för att stötta.
Vårdförlopp för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom kommer att följas upp med hjälp av bland annat Socialstyrelsens målindikatorer, Primärvårdskvalitet och kvalitetsregistret SveDem.
Magnus Westlander
Vårdförloppet tar upp de åtgärder som bör vidtas, utifrån olika scenarier, under en demensutredning. Det bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och har tagits fram av en nationell arbetsgrupp på uppdrag av Nationellt programområde (NPO) Äldres hälsa, inom kunskapsstyrningen, ett samarbete mellan landets regioner.
I den operativa arbetsgruppen har närmare 20 experter med olika yrkesbakgrund deltagit. Madelene Johanzon och geriatrikern Anna Ekdahl har delat på ordförandeskapet.
– Man kan se vårdförloppet som en slags åtgärds- och checklista för utredningsprocessen. Det ska bli spännande att se hur det tas emot. Arbetsgruppens engagerade experter har fått många kloka synpunkter efter remissrundan. Så det känns som vårdförloppet verkligen är förankrat hos landets expertis och regioner, säger Madelene Johanzon.
Varför behövs ett vårdförlopp för demensutredningar?
– Vi har ju sett i flera år att, även om det finns ett bra kunskapsstöd i form av till exempel nationella riktlinjer, så skiljer sig kvaliteten på utredningar och diagnostik stort i landet. Det är inte rimligt.
Vårdloppet är ett sätt att försöka skapa en mer jämlik vård så att kvaliteten inte beror på var i landet man bor menar Madelene Johanzon:
– Vi hoppas också att vårdförloppet tydliggör patientens och anhörigas behov av stöd och att det ska bidra till att fler erbjuds att utreda kognitiv svikt i ett tidigare skede. Förhoppningsvis kan också utredningstiderna förkortas. Ibland kan det ta uppemot ett år innan alla tester och undersökningar är gjorda – det är ju på tok för lång tid.
I fjol kom Socialstyrelsen med ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Hur skiljer sig insatsförloppet från vårdförloppet?
– Båda har ett personcentrerat perspektiv och tanken är att det ska haka i varandra. Vårdförloppet, som endast berör utredningsprocessen, slutar när demensdiagnosen är ställd. Då ska insatsförloppet ta vid, säger Madelene Johanzon.
Vilka ansvarar för att vårdförloppet implementeras och kommer på plats?
– Ansvaret ligger på varje region. De flesta har en mottagarorganisation som svarat på remissen och säkert redan börjat fundera på frågor som ”hur ser det ut hos oss i förhållande till vårdförloppet” och ”vad kan behöva förändras”, säger Madelene Johanzon. Från kunskapsstyrningen kommer vi att finnas för att stötta.
Vårdförlopp för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom kommer att följas upp med hjälp av bland annat Socialstyrelsens målindikatorer, Primärvårdskvalitet och kvalitetsregistret SveDem.
Magnus Westlander
Långvarig positiv effekt av alzheimerläkemedel
Läkemedel som i dag används vid Alzheimers sjukdom är förenade med både minskad dödlighet och långsammare försämring av kogitiva förmågor. Det framgår av en ny svensk studie som följt patienter under fem år.
Det är forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet som har studerat effekterna av acetylkolinesterashämmare, en grupp av läkemedel som är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom. Med data från det nationella kvalitetsregistret SveDem har de följt 11 652 patienter som behandlats med dessa läkemedel. En jämförelse har gjorts med en kontrollgrupp (5 826 patienter) som inte ordinerats acetylkolinesterashämmare.
Resultaten visade att behandling med acetylkolinesterashämmare var förenad med en långsammare försämring av minnet och andra kognitiva förmågor i fem år efter diagnos. Dödligheten var under samma tidsperiod 27 procent lägre än i kontrollgruppen. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Neurology.
Viktigt signalämne
Acetylkolin är ett signalämne i hjärnan som har stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Alzheimer orsakar en brist på acetylkolin men genom att hämma nedbrytningen med läkemedel kan mer acetylkolin tas upp av mottagande nervcell. Vid behandling av alzheimer – och även Lewykroppsdemens – finns tre olika acetylkolinesterashämmare att tillgå: donepezil, rivastigmin och galantamin.
– Galantamin hade den starkaste effekten på kognitionen i läkemedelsgruppen, vilket kan förklaras av dess effekt på nikotinreceptorer såväl som dess hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras, som bryter ner signalämnet acetylkolin, säger Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.
Få långtidsstudier
Effekterna av acetylkolinesterashämmare har delvis varit omdiskuterade, bland annat beroende på att det finns få studier som har undersökt deras långsiktiga effekter.
– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer att behandla personer med Alzheimers sjukdom med acetylkolinesterashämmare, men visar också att behandlingseffekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid samma institution och initiativtagare till studien.
Det är forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet som har studerat effekterna av acetylkolinesterashämmare, en grupp av läkemedel som är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom. Med data från det nationella kvalitetsregistret SveDem har de följt 11 652 patienter som behandlats med dessa läkemedel. En jämförelse har gjorts med en kontrollgrupp (5 826 patienter) som inte ordinerats acetylkolinesterashämmare.
Resultaten visade att behandling med acetylkolinesterashämmare var förenad med en långsammare försämring av minnet och andra kognitiva förmågor i fem år efter diagnos. Dödligheten var under samma tidsperiod 27 procent lägre än i kontrollgruppen. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Neurology.
Viktigt signalämne
Acetylkolin är ett signalämne i hjärnan som har stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Alzheimer orsakar en brist på acetylkolin men genom att hämma nedbrytningen med läkemedel kan mer acetylkolin tas upp av mottagande nervcell. Vid behandling av alzheimer – och även Lewykroppsdemens – finns tre olika acetylkolinesterashämmare att tillgå: donepezil, rivastigmin och galantamin.
– Galantamin hade den starkaste effekten på kognitionen i läkemedelsgruppen, vilket kan förklaras av dess effekt på nikotinreceptorer såväl som dess hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras, som bryter ner signalämnet acetylkolin, säger Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.
Få långtidsstudier
Effekterna av acetylkolinesterashämmare har delvis varit omdiskuterade, bland annat beroende på att det finns få studier som har undersökt deras långsiktiga effekter.
– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer att behandla personer med Alzheimers sjukdom med acetylkolinesterashämmare, men visar också att behandlingseffekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid samma institution och initiativtagare till studien.
Unga anhöriga berättar i ny bok
Svenskt Demenscentrum har just skickat en ny bok till tryckpressarna. Den riktar sig till ungdomar med en demenssjuk förälder och innehåller intervjuer, fakta och tips.
Man räknar med att det finns ca 9 000 personer i landet som har en demenssjukdom och är yngre än 65 år. Många av dem är föräldrar till ungdomar som känner sig ensamma i sin situation och mår mycket dåligt. De blir lätt missförstådda av sin omgivning och tycker att det är svårt att hitta rätt inom vården och omsorgen.
Värdefulla råd
I boken Unga anhöriga berättar reder vi ut begreppen och tipsar om det stöd som de själva och deras förälder kan få. Andra unga anhöriga som är eller har varit i samma situation ger värdefulla råd.
Boken kan med fördel även läsas av vård- och omsorgspersonal, skolkuratorer, lärare, beslutsfattare och andra med inflytande över de förutsättningar som ges till en liten men utsatt grupp unga människor. Boken speglar den verklighet de lever i och hur de uppfattar de sin situation.
Boken släpps efter påsk
Unga anhöriga berättar kommer att finnas för avgiftsfri nedladdning på vår hemsida. Tryckta böcker går att beställa för 119 kr, inkl moms, i vår webbshopp.
Beställ boken eller ladda ned som pdf i webbshoppen (nytt fönster)
Röster om boken
En så viktig bok för så många! Jag önskar att den hade funnits när mamma blev sjuk.
Hanna, sjuksköterska och f.d. ung anhörig
Boken fyller ett tomrum och borde läsas av alla unga anhöriga!
Anna, barnpsykolog och f.d. ung anhörig
Man räknar med att det finns ca 9 000 personer i landet som har en demenssjukdom och är yngre än 65 år. Många av dem är föräldrar till ungdomar som känner sig ensamma i sin situation och mår mycket dåligt. De blir lätt missförstådda av sin omgivning och tycker att det är svårt att hitta rätt inom vården och omsorgen.
Värdefulla råd
I boken Unga anhöriga berättar reder vi ut begreppen och tipsar om det stöd som de själva och deras förälder kan få. Andra unga anhöriga som är eller har varit i samma situation ger värdefulla råd.
Boken kan med fördel även läsas av vård- och omsorgspersonal, skolkuratorer, lärare, beslutsfattare och andra med inflytande över de förutsättningar som ges till en liten men utsatt grupp unga människor. Boken speglar den verklighet de lever i och hur de uppfattar de sin situation.
Boken släpps efter påsk
Unga anhöriga berättar kommer att finnas för avgiftsfri nedladdning på vår hemsida. Tryckta böcker går att beställa för 119 kr, inkl moms, i vår webbshopp.
Beställ boken eller ladda ned som pdf i webbshoppen (nytt fönster)
Röster om boken
En så viktig bok för så många! Jag önskar att den hade funnits när mamma blev sjuk.
Hanna, sjuksköterska och f.d. ung anhörig
Boken fyller ett tomrum och borde läsas av alla unga anhöriga!
Anna, barnpsykolog och f.d. ung anhörig
Fransk utmärkelse till svensk alzheimerforskare
Professor Agneta Nordberg har fått franska European Grand Prix for Research on Alzheimer. Prissumman är på 100 000 euro och går till största delen till forskning om familjär alzheimer.
Det är den franska stiftelsen Fondation Recherche Alzheimer som årligen premierar en framstående europeisk alzheimerforskare. Stiftelsen är kopplad till anrika Sorbonneuniversitetet i Paris och Agneta Nordberg skulle ha fått ta emot utmärkelsen denna vecka under en galaafton i den franska huvudstaden.
– Men liksom i fjol blev galan inställd på grund av pandemin. Pengarna är i alla fall utbetalda, försäkrar professor Agneta Nordberg som bedriver sin forskning vid Sektionen för klinisk geriatrik, Karolinska Institutet.
Finansierar forskning
Förutom de 10 000 euro som hon får behålla själv ska prispengarna finansiera det forskningsprojekt som delvis låg till grund för priskommitténs bedömning.
– Det handlar om familjär alzheimer, det vill säga de ovanliga former där en ärftlig genmutation orsakar sjukdomen. Genom analyser med PET-teknik (hjärnavbildning) och biomarkörer i ryggmärgsvätska vill vi bland annat ta reda på hur de familjära formerna skiljer sig från vanlig (icke-ärftlig) sporadisk alzheimer, säger Agneta Nordberg.
Vissa saknar plack
En redan känd skillnad upptäcktes i några svenska släkter som är bärare av den arktiska mutationen. De som ärver detta sjuka anlag utvecklar alzheimer men saknar amyloida plack (proteinklumpar) som annars är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Andra undersökningsobjekt för Agneta Nordbergs forskarlag är proteinet tau och asctrocyter (som är kopplade till inflammationer i hjärnan).
– Projektet handlar om att få en djupare förståelse för sjukdomsprocesserna vid alzheimer, något som är nödvändigt för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen.
Foto: Lennart Utgren, Text: Magnus Westlander
Det är den franska stiftelsen Fondation Recherche Alzheimer som årligen premierar en framstående europeisk alzheimerforskare. Stiftelsen är kopplad till anrika Sorbonneuniversitetet i Paris och Agneta Nordberg skulle ha fått ta emot utmärkelsen denna vecka under en galaafton i den franska huvudstaden.
– Men liksom i fjol blev galan inställd på grund av pandemin. Pengarna är i alla fall utbetalda, försäkrar professor Agneta Nordberg som bedriver sin forskning vid Sektionen för klinisk geriatrik, Karolinska Institutet.
Finansierar forskning
Förutom de 10 000 euro som hon får behålla själv ska prispengarna finansiera det forskningsprojekt som delvis låg till grund för priskommitténs bedömning.
– Det handlar om familjär alzheimer, det vill säga de ovanliga former där en ärftlig genmutation orsakar sjukdomen. Genom analyser med PET-teknik (hjärnavbildning) och biomarkörer i ryggmärgsvätska vill vi bland annat ta reda på hur de familjära formerna skiljer sig från vanlig (icke-ärftlig) sporadisk alzheimer, säger Agneta Nordberg.
Vissa saknar plack
En redan känd skillnad upptäcktes i några svenska släkter som är bärare av den arktiska mutationen. De som ärver detta sjuka anlag utvecklar alzheimer men saknar amyloida plack (proteinklumpar) som annars är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Andra undersökningsobjekt för Agneta Nordbergs forskarlag är proteinet tau och asctrocyter (som är kopplade till inflammationer i hjärnan).
– Projektet handlar om att få en djupare förståelse för sjukdomsprocesserna vid alzheimer, något som är nödvändigt för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen.
Foto: Lennart Utgren, Text: Magnus Westlander
Frågor och svar om MoCa
Många hör av sig till Svenskt Demenscentrum med frågor om MoCa, ett bedömningsinstrument som används i många demensutredningar. Här besvarar vi några vanligt återkommande frågor.
Vad är MoCa?
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett bedömningsinstrument framtaget för misstänkt demenssjukdom. Det används för att utvärdera olika kognitiva funktioner, till exempel minne, språklig förmåga och rumsorientering. Socialstyrelsen förordar MoCa i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos då tillståndet har måttlig svårighetsgrad. I de nationella riktlinjerna har MoCa prioritet 5.
Varifrån kan man ladda ned MoCa?
Det kan laddas från MoCa:s officiella webbplats – www.mocatest.org – och finns på en rad olika språk, däribland svenska (senaste versionen 8.1).
Varför är det inte längre tillgängligt på Svenskt Demenscentrums webb?
Den kanadensiska Neurologen Ziad Nasreddine, som utvecklat och äger rättigheterna till MoCa, ställer numera krav på certifiering för att få tillgång till MoCa. För att bli certifierad behöver man gå en webbaserad utbildning, först därefter får man ladda ned instrumentet från MoCa:s webbplats. Utbildningen är på engelska, tar ca en timme och kostar 125 US dollar/pers. Grupprabatter finns.
Finns inga utbildningar på svenska?
Region Skåne har tagit fram en bra instruktionsfilm om hur MoCa kan användas. Men det finns inga svenska utbildningar för att bli MoCa-certifierad.
Görs inga undantag för certifieringen?
Jo, neuropsykologer kan ladda ned MoCa utan att vara certifierade. Det gäller även psykiatriker, geriatriker och neurologer med minst ett år som post doc bakom sig. Andra yrkesgrupper kan ladda ned MoCa om man utlovar att slutföra certifieringen före ett visst datum. Datumet har flera gånger flyttats fram i tiden på grund av pandemin (den 21 april gällde 1 juni som slutdatum).
Hur gör man för att bli certifierad?
Gå in på www.mocatest.org och skapa ett användarkonto. Sedan kan du påbörja utbildningen för certifiering.
Vad är MoCa?
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett bedömningsinstrument framtaget för misstänkt demenssjukdom. Det används för att utvärdera olika kognitiva funktioner, till exempel minne, språklig förmåga och rumsorientering. Socialstyrelsen förordar MoCa i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos då tillståndet har måttlig svårighetsgrad. I de nationella riktlinjerna har MoCa prioritet 5.
Varifrån kan man ladda ned MoCa?
Det kan laddas från MoCa:s officiella webbplats – www.mocatest.org – och finns på en rad olika språk, däribland svenska (senaste versionen 8.1).
Varför är det inte längre tillgängligt på Svenskt Demenscentrums webb?
Den kanadensiska Neurologen Ziad Nasreddine, som utvecklat och äger rättigheterna till MoCa, ställer numera krav på certifiering för att få tillgång till MoCa. För att bli certifierad behöver man gå en webbaserad utbildning, först därefter får man ladda ned instrumentet från MoCa:s webbplats. Utbildningen är på engelska, tar ca en timme och kostar 125 US dollar/pers. Grupprabatter finns.
Finns inga utbildningar på svenska?
Region Skåne har tagit fram en bra instruktionsfilm om hur MoCa kan användas. Men det finns inga svenska utbildningar för att bli MoCa-certifierad.
Görs inga undantag för certifieringen?
Jo, neuropsykologer kan ladda ned MoCa utan att vara certifierade. Det gäller även psykiatriker, geriatriker och neurologer med minst ett år som post doc bakom sig. Andra yrkesgrupper kan ladda ned MoCa om man utlovar att slutföra certifieringen före ett visst datum. Datumet har flera gånger flyttats fram i tiden på grund av pandemin (den 21 april gällde 1 juni som slutdatum).
Hur gör man för att bli certifierad?
Gå in på www.mocatest.org och skapa ett användarkonto. Sedan kan du påbörja utbildningen för certifiering.
Digitalt test ska förbättra diagnostik
Minnesmottagningen är en ny app som ska förbättra diagnostik av demenssjukdom och annan kognitiv svikt. Genom att personer kan testa sig hemma framför datorn eller surfplattan ska tiden för minnesutredningar förkortas.
Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.
Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.
– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.
Börjar med sju frågor
Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.
För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.
Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.
Tryggare att testa sig hemma
– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.
Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.
– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.
Magnus Westlander
Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.
Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.
– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.
Börjar med sju frågor
Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.
För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.
Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.
Tryggare att testa sig hemma
– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.
Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.
– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.
Magnus Westlander
• The Journal of Prevention of Alzheimers Disease (nytt fönster)
Nya Demens ABC lanserad
Svenskt Demenscentrum har släppt en ny version av Demens ABC, den avgiftsfria webbutbildningen som drygt 150 000 personer genomfört. Främsta målgrupp är som tidigare personal inom vård och omsorg.
Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.
Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).
Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.
Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).
Positivt test av kognitiva test för utrikes födda
Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.