Senaste nytt
Samverkansprojekt fokuserar på godmanskapet
Många personer med demenssjukdom har en ställföreträdare, det vill säga en god man eller en förvaltare. För att skapa bättre förutsättningar för medbestämmande, delaktighet och inflytande för huvudmännen pågår ett arvsfondsprojekt. Rätt att delta – med stöd av ställföreträdare drivs av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS).
Svenskt Demenscentrum deltar i projektet som i höst lanserar två webbutbildningar; den ena riktad till huvudmän, den andra till ställföreträdare. Redan nu kan man lyssna på Rätt att deltas poddradio, Godmanspodden.
Det andra avsnittet har temat demenssjukdom. Att vara god man åt en person med en demenssjukdom är ett viktigt uppdrag. Hör Wilhelmina Hoffman berätta om olika faser av demenssjukdom och vad som är viktigt att tänka på som god man. Lyssna på avsnittet på RFS webb (nytt fönster)
Svenskt Demenscentrum deltar i projektet som i höst lanserar två webbutbildningar; den ena riktad till huvudmän, den andra till ställföreträdare. Redan nu kan man lyssna på Rätt att deltas poddradio, Godmanspodden.
Det andra avsnittet har temat demenssjukdom. Att vara god man åt en person med en demenssjukdom är ett viktigt uppdrag. Hör Wilhelmina Hoffman berätta om olika faser av demenssjukdom och vad som är viktigt att tänka på som god man. Lyssna på avsnittet på RFS webb (nytt fönster)
Forskare upptäcker 42 nya riskgener för alzheimer
I en stor internationell studie har forskare hittat 42 tidigare okända riskgener för Alzheimers sjukdom. Fyndet stärker tesen att många olika processer i hjärnan påverkar utvecklingen av sjukdomen.
Studien publiceras i den anseddda tidskriften Nature Genetics och bygger på data från drygt 700 000 personer, varav drygt 100 000 med Alzheimers sjukdom. Efter att deras arvsmassa kartlagts har forskarna identifierat sammanlagt 75 gener som ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Av dessa var 42 tidigare okända.
Julie Williams, professor vid UK Dementia Research Institute (UK DRI) i Cardiff, är en av medförfattarna till studien. Hon betraktar den som en milstolpe för alzheimerforskningen.
Arvet har störst betydelse
– Livsstilsfaktorer som rökning, träning och kost påverkar utvecklingen av alzheimer. Men 60–80 procent av sjukdomsrisken är kopplad till genetiska faktorer, därför måste vi fortsätta att söka efter de biologiska orsakerna och utveckla välbehövliga behandlingar för de miljontals människor som drabbas över hela världen, säger professor Julie Williams i ett pressmeddelande från UK Dementia Research Institute.
Bland tidigare kända riskgener finns de som har en inverkan på betaamyloid och tau, två proteiner som länge ansetts spela en avgörande roll för Alzheimers sjukdom. De har också varit den främsta måltavlan för de senaste årens läkemedelsförsök, bland annat Aduhelm som gokänts som läkemedel i USA.
Men forskarnas nya fynd stärker tesen att även andra processer har stor betydelse och att sannolikt många olika faktorer samverkar när sjukdomen utvecklas.
Immunsystemet funktion
Professor Julie Williams lyfter fram betydelsen av inflammatoriska processer i hjärnan för utvecklingen av alzheminer. Även komponenter i vårt immunsystem som påverkas av genetiken spelar sannolikt en stor roll menar hon:
– Till exempel är immunceller i hjärnan, som kallas mikroglia, ansvariga för att rensa ut skadad vävnad, men hos vissa människor kan det vara mindre effektiva vilket kan påskynda sjukdomen.
Arbetet med studien i Nature Genetics har involverat forskare vid institutioner i Australien, USA och Europa, däribland Karolinska Institutet.
Studien publiceras i den anseddda tidskriften Nature Genetics och bygger på data från drygt 700 000 personer, varav drygt 100 000 med Alzheimers sjukdom. Efter att deras arvsmassa kartlagts har forskarna identifierat sammanlagt 75 gener som ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Av dessa var 42 tidigare okända.
Julie Williams, professor vid UK Dementia Research Institute (UK DRI) i Cardiff, är en av medförfattarna till studien. Hon betraktar den som en milstolpe för alzheimerforskningen.
Arvet har störst betydelse
– Livsstilsfaktorer som rökning, träning och kost påverkar utvecklingen av alzheimer. Men 60–80 procent av sjukdomsrisken är kopplad till genetiska faktorer, därför måste vi fortsätta att söka efter de biologiska orsakerna och utveckla välbehövliga behandlingar för de miljontals människor som drabbas över hela världen, säger professor Julie Williams i ett pressmeddelande från UK Dementia Research Institute.
Bland tidigare kända riskgener finns de som har en inverkan på betaamyloid och tau, två proteiner som länge ansetts spela en avgörande roll för Alzheimers sjukdom. De har också varit den främsta måltavlan för de senaste årens läkemedelsförsök, bland annat Aduhelm som gokänts som läkemedel i USA.
Men forskarnas nya fynd stärker tesen att även andra processer har stor betydelse och att sannolikt många olika faktorer samverkar när sjukdomen utvecklas.
Immunsystemet funktion
Professor Julie Williams lyfter fram betydelsen av inflammatoriska processer i hjärnan för utvecklingen av alzheminer. Även komponenter i vårt immunsystem som påverkas av genetiken spelar sannolikt en stor roll menar hon:
– Till exempel är immunceller i hjärnan, som kallas mikroglia, ansvariga för att rensa ut skadad vävnad, men hos vissa människor kan det vara mindre effektiva vilket kan påskynda sjukdomen.
Arbetet med studien i Nature Genetics har involverat forskare vid institutioner i Australien, USA och Europa, däribland Karolinska Institutet.
Presentationer från webbinariet Sikta mot stjärnorna
Den 1 april arrangerade Svenskt Demenscentrum och SveDem webbinariet Sikta mot stjärnorna – om Stjärnmärkt och personcentrerad omsorg. Här kan du ladda ned presentationer från webbinariet.
Se webbinariet på You Tube (nytt fönster)
Ladda ned
Gott personcentrerat ledarskap • Monica Berglund, Banga Akademi AB, Göteborg (pdf, 13 sid)
Kan miljön vara personcentrerad? • Helle Wijk, sjuksköterska och professor, Göteborgs universitet/Chalmers Arkitektur (pdf, 43 sid)
Se webbinariet på You Tube (nytt fönster)
Ladda ned
Gott personcentrerat ledarskap • Monica Berglund, Banga Akademi AB, Göteborg (pdf, 13 sid)
Kan miljön vara personcentrerad? • Helle Wijk, sjuksköterska och professor, Göteborgs universitet/Chalmers Arkitektur (pdf, 43 sid)
Ny webbshop lanserad
Svenskt Demenscentrum har lanserat en ny webbshop. Den innehåller som tidigare vår hela utgivning av böcker, informationshäften med mera.
Du som tidigare har haft ett konto i den gamla webbshoppen behöver skapa ett nytt konto i den nya, om du inte vill handla som gäst i fortsättningen. Gå till webbshoppen (nytt fönster)
Du som tidigare har haft ett konto i den gamla webbshoppen behöver skapa ett nytt konto i den nya, om du inte vill handla som gäst i fortsättningen. Gå till webbshoppen (nytt fönster)
BPSD vanligt på landets äldreboenden
Tre av fyra personer med demenssjukdom på äldreboenden har beteendemässiga eller psykiska symptom (BPSD). Personer med frontotemporal demens är mest drabbade. Det visar forskning som bygger data från svenska kvalitetsregister.
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
Negativt för livskvaliteten
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Skillnader mellan diagnoser
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Koppling till ouppfyllda behov
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
Demenssjukdomar ger inte bara upphov till minnessvikt, försämrad språkförmåga och andra kognitiva symptom. Även beteendemässiga och psykiska symptom vid demens är vanliga. De brukar förkortas BPSD och omfattar bland annat apati, ångest, vanföreställningar och motorisk rastlöshet.
Emilia Schwertner, forskare vid Karolinska Institutet, har i en nyutkommen avhandling studerat BPSD på svenska äldreboenden. Den visar att 75 procent av de med demenssjukdom uppvisar minst ett BPSD-symptom.
– Andelen är inte oväntad och ligger i linje med internationella studier på området. De vanligaste symptomen var motorisk rastlöshet, agitation (upprördhet) och labilitet (lättretlighet), säger Emilia Schwertner.
Negativt för livskvaliteten
BPSD har ofta en stark negativ påverkan på personens livskvalitet. Symptomen kan också vara svåra att bemöta och hantera för både vårdpersonal och medboende. Trots det är BPSD ganska lite beforskat, även i Sverige påpekar Emilia Schwertner.
Men svenska kvalitetsregister har förbättrat förutsättningarna för att studera BPSD. Emilia Schwertner har använt data från bland annat BPSD-registret. Det används för att kartlägga BPSD på enskilda äldreboenden och ger ett underlag för att pröva åtgärder som kan lindra symptomen.
– BPSD-registret innehåller både typ av symptom och i vilken grad de yttrar sig. De har vi samkört med data från SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) som innehåller mer tillförlitliga diagnoser, säger Emilia Schwertner.
Skillnader mellan diagnoser
Hennes studie är den första i sitt slag som har mätt förekomsten av BPSD vid olika demenssjukdomar. Förekomsten visade sig vara hög, oavsett demensdiagnos. Det fanns dock vissa andra skillnader.
– Vid Lewkroppsdemens var hallucinationer det vanligaste BPSD-symptomet, vid blanddemens var det i stället aggression. Vid alzheimer och övriga demensdiagnoser var motorisk rastlöshet det mest förekommande. Mest drabbade av BPSD var personer med diagnosen frontotemporal demens, säger Emilia Schwertner.
Koppling till ouppfyllda behov
Varför vissa drabbas av starka BPSD och andra milda, eller inga alls, är inte helt klarlagt. I sin avhandling fann Emilia Schwertner en tydlig koppling mellan BPSD och ouppfyllda behov (på engelska ”unmet needs”). Ju mer ouppfyllda behov, i form av bland annat obehandlad smärta, sömnproblem, hörsel- och synnedsättningar, desto mer BPSD.
– Detta är inte heller förvånande. Även personer med demenssjukdom påverkas givetvis av smärta och sömnproblem. Men eftersom sjukdomen gör det svårare att uttrycka sig och att kontrollera sina beteenden yttrar det sig ofta på andra sätt än det vanligen gör, säger Emilia Schwertner.
Magnus Westlander
Kognition och nya utredningsverktyg i fokus för webbinarium
Är det dags att se över MMSE som screeningsverktyg för kognitiv nedsättning? Frågan var en av flera som lyftes vid ett webbinarium arrangerat av Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin.
Webbinariet hölls den 10 februari och samlade drygt 200 forskare, läkare, arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med kognition. Även Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrums systercentrum i Norge och Danmark var representerade.
Idén till webbinariet väcktes av ett skarpt formulerat mejl från USA. I det hävdade bolaget PAR sin upphovsrätt till screeningsverktyget MMSE och krävde att Svenskt Demenscentrum omedelbart skulle ta bort det från hemsidan. "Användare av MMSE måste först betala licensavgift till PAR", menade bolaget.
I avsaknad av ekonomiska muskler för att ge sig in i en oförutsägbar juridisk tvist har MMSE nu tagits bort från Svenskt Demenscentrums webb. Detta har skapat osäkerhet, inte minst bland vårdpersonal runt om i landet som undrar om de får fortsätta använda MMSE i demensutredningar.
Rekommenderas av Socialstyrelsen
MMSE, som består av 30 frågor och används vid utredning av misstänkt demenssjukdom, har närmare 50 år på nacken. "Det kändes redan gammalt när jag var aktiv som kliniker på 1990-talet", sade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum. Problemet är att användningen av MMSE är vida utbredd och rekommenderas vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Några entydiga svar om MMSE gick inte att ge under webbinariet. Inte heller Socialstyrelsen ger sig in i några juridiska tvister. "Det ligger utanför vårt mandat", sade Frida Nobel. Tills vidare behöver därför chefer och jurister på regional nivå ta ställning till fortsatt användning av MMSE.
En intressant infallsvinkel kom dock från Norge och Jørgen Wagle vid Aldring og helse. På 1980-talet utvecklades där en modifierad version av MMSE, bland annat med två omformulerade frågor. De norska forskarna hade först fått klartecken till ändringarna av Folstein, upphovsmannen till MMSE. Detta var innan han överlåtit upphovsrätten till PAR.
Sista ordet är inte sagt
På motsvarande sätt tog Svensk Förening för Kognitiv Medicin initiativ till en svensk version, MMSE-SR, för 10 år sedan, dock utan att konsultera PAR. Däremot rådgjorde föreningen med svenska jurister som menade att de förändringar och tillägg i MMSE som föreningen gjort innebär att det kan betraktas som ett självständigt test och inte en kopia av originalet. Det sista ordet är alltså inte sagt om upphovsrätten.
Men webbinariet stannade inte vid MMSE. "Det är hög tid att börja tala om kognition", betonade Wilhelmina Hoffman och fick medhåll av Anders Wallin, ordförande för Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Han menade att vi behöver utveckla bättre instrument för att kunna mäta och bedöma olika kognitiva funktioner, inte bara minnet. Det är nödvändigt för att kunna ställa mer tillförlitliga diagnoser i tidigt skede och för att patineter ska få adekvat hjälp.
Spännande utveckling pågår
Det pågår en spännande utveckling, inte minst inom det digitala området. Ett par exempel är Mindmore och Geras Solution som i sina presentationer visade hur man med ett arbetsbesparande IT-stöd kan fånga in flera kognitiva funktioner, till skillnad mot MMSE som endast ger en poäng på total kognitiv funktionsförmåga.
Även vikten av särskilda instrument anpassade för personer med annat modersmål än svenska betonades. Här har Migrationsskolan vid Region Skåne gjort ett betydande arbete, bland annat med valideringen av Rudas som numera rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.
Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ska hålla diskussionen om kognitionsfrågor levande och återkommer med ett nytt webbinarium till hösten.
Magnus Westlander
Webbinariet hölls den 10 februari och samlade drygt 200 forskare, läkare, arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med kognition. Även Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrums systercentrum i Norge och Danmark var representerade.
Idén till webbinariet väcktes av ett skarpt formulerat mejl från USA. I det hävdade bolaget PAR sin upphovsrätt till screeningsverktyget MMSE och krävde att Svenskt Demenscentrum omedelbart skulle ta bort det från hemsidan. "Användare av MMSE måste först betala licensavgift till PAR", menade bolaget.
I avsaknad av ekonomiska muskler för att ge sig in i en oförutsägbar juridisk tvist har MMSE nu tagits bort från Svenskt Demenscentrums webb. Detta har skapat osäkerhet, inte minst bland vårdpersonal runt om i landet som undrar om de får fortsätta använda MMSE i demensutredningar.
Rekommenderas av Socialstyrelsen
MMSE, som består av 30 frågor och används vid utredning av misstänkt demenssjukdom, har närmare 50 år på nacken. "Det kändes redan gammalt när jag var aktiv som kliniker på 1990-talet", sade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum. Problemet är att användningen av MMSE är vida utbredd och rekommenderas vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Några entydiga svar om MMSE gick inte att ge under webbinariet. Inte heller Socialstyrelsen ger sig in i några juridiska tvister. "Det ligger utanför vårt mandat", sade Frida Nobel. Tills vidare behöver därför chefer och jurister på regional nivå ta ställning till fortsatt användning av MMSE.
En intressant infallsvinkel kom dock från Norge och Jørgen Wagle vid Aldring og helse. På 1980-talet utvecklades där en modifierad version av MMSE, bland annat med två omformulerade frågor. De norska forskarna hade först fått klartecken till ändringarna av Folstein, upphovsmannen till MMSE. Detta var innan han överlåtit upphovsrätten till PAR.
Sista ordet är inte sagt
På motsvarande sätt tog Svensk Förening för Kognitiv Medicin initiativ till en svensk version, MMSE-SR, för 10 år sedan, dock utan att konsultera PAR. Däremot rådgjorde föreningen med svenska jurister som menade att de förändringar och tillägg i MMSE som föreningen gjort innebär att det kan betraktas som ett självständigt test och inte en kopia av originalet. Det sista ordet är alltså inte sagt om upphovsrätten.
Men webbinariet stannade inte vid MMSE. "Det är hög tid att börja tala om kognition", betonade Wilhelmina Hoffman och fick medhåll av Anders Wallin, ordförande för Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Han menade att vi behöver utveckla bättre instrument för att kunna mäta och bedöma olika kognitiva funktioner, inte bara minnet. Det är nödvändigt för att kunna ställa mer tillförlitliga diagnoser i tidigt skede och för att patineter ska få adekvat hjälp.
Spännande utveckling pågår
Det pågår en spännande utveckling, inte minst inom det digitala området. Ett par exempel är Mindmore och Geras Solution som i sina presentationer visade hur man med ett arbetsbesparande IT-stöd kan fånga in flera kognitiva funktioner, till skillnad mot MMSE som endast ger en poäng på total kognitiv funktionsförmåga.
Även vikten av särskilda instrument anpassade för personer med annat modersmål än svenska betonades. Här har Migrationsskolan vid Region Skåne gjort ett betydande arbete, bland annat med valideringen av Rudas som numera rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.
Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ska hålla diskussionen om kognitionsfrågor levande och återkommer med ett nytt webbinarium till hösten.
Magnus Westlander
Regeringen satsar 50 miljoner kr på forskning och kunskapsstöd
Under 2022 avsätter regeringen drygt 50 miljoner kr till forskning och kunskapshöjande insatser för en bättre vård och omsorg om bland andra personer med demenssjukdom. I beloppet ingår fortsatt ekonomiskt stöd till Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
– Det här är en del i regeringens fortsatta satsning på att vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara likvärdig och välfungerande i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Karolinska Universitetssjukhuset får 2,5 miljon kr för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete utifrån registerdata. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som följer patienter med demenssjukdom från diagnos till livets slut. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer som har en demenssjukdom.
Lika mycket medel går till Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus för att stödja förbättringsarbeten på särskilda boenden och hemtjänst för personer med demenssjukdom. Förbättringsarbete sker med hjälp av BPSD-registret som samlar in data från över beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret är ett stödverktyg som ger struktur i personalens arbete med att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.
Regeringen avsätter även 16,5 miljoner kr till befolkningsstudien Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Medlen ska användas till fortsatt datainsamling avseende äldres hälsa och användning av vård och omsorg. Studien ger tillgång till data för forskning om till exempel förändringar i äldres hälsa och behov över tid.
Slutligen får Stiftelsen Swecare 3,5 miljoner kr till att ska bättre förutsättningar för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och äldreomsorg.
– Det här är en del i regeringens fortsatta satsning på att vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara likvärdig och välfungerande i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen.
Karolinska Universitetssjukhuset får 2,5 miljon kr för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete utifrån registerdata. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som följer patienter med demenssjukdom från diagnos till livets slut. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer som har en demenssjukdom.
Lika mycket medel går till Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus för att stödja förbättringsarbeten på särskilda boenden och hemtjänst för personer med demenssjukdom. Förbättringsarbete sker med hjälp av BPSD-registret som samlar in data från över beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret är ett stödverktyg som ger struktur i personalens arbete med att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.
Regeringen avsätter även 16,5 miljoner kr till befolkningsstudien Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Medlen ska användas till fortsatt datainsamling avseende äldres hälsa och användning av vård och omsorg. Studien ger tillgång till data för forskning om till exempel förändringar i äldres hälsa och behov över tid.
Slutligen får Stiftelsen Swecare 3,5 miljoner kr till att ska bättre förutsättningar för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och äldreomsorg.
Nytt faktablad om läkemedel
Ett nytt faktablad tar upp symptomlindrade läkemedel mot kognitiva sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Lewykroppsdemens och Parkinsondemens. Faktabladet håller på att översättas till finska, arabiska, turkiska och flera andra språk.
Sammanlagt finns nu 11 olika faktablad på 13 språk. Ladda ned dem avgiftsfritt från Svenskt Demenscentrums webb.
Sammanlagt finns nu 11 olika faktablad på 13 språk. Ladda ned dem avgiftsfritt från Svenskt Demenscentrums webb.
IT-stöd kan förbättra demensutredningar
På Björknäs hälsocentral i Boden utförs flera kognitiva tester som normalt görs på specialistmottagningar. Ett tidsbesparande datorbaserat verktyg underlättar administrationen och begränsar merarbetet.
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
- Basala demensutredningar görs normalt i primärvården för att utreda misstänkt demenssjukdom (kognitiv sjukdom). I utredningen brukar ingå bland annat MMSE och Klocktest, ibland även Moca eller Rudas. Dessa tester ger en grov uppskattning av en persons kognitiva förmåga totalt sett.
- Mindmore innehåller 22 olika neuropsykologiska tester (de flesta ingår i det Kognitiva screeningbatteriet, KSB). När resultaten sammanställs erhålls en kognitiv profil. Den visar hur patientens olika kognitiva funktioner (domäner) fungerar, till exempel inlärnings- och minesfunktioner, verbala funktioner och uppmärksamhetsfunktioner.
- Jämfört med poängen från MMSE ger den kognitiva profilen en bättre uppfattning av patientens svårigheter och därmed ett bättre underlag, bland annat för att kunna ställa en korrekt diagnos. Läs mer om kognitiva domäner.
EU nobbar nytt alzheimerläkemedel
I mitten av december beslöt den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att inte godkänna Aduhelm som alzheimerläkemedel. Det betyder att det varken får marknadsföras i Sverige eller något annat EU-land.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.