Senaste nytt
Behov på undantag när bemanningen är låg
Låg personalbemanning gör att många viktiga behov sällan tillgodoses. Det visar en studie vid sex demensboenden i Stockholm.
Resultatet publiceras i en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum gjort på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd. Utredarna har bl a gjort deltagande observationer vid sex olika demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett. Personaltätheten varierar däremot vilket visar sig i den omsorg som ges.
Två anställda under dagtid klarar av att låta vårdtagarna vakna i sin egen takt och hjälpa till med personlig hygien och påklädning. Däremot saknas tid för att ge tillräckligt med stöd vid måltiderna och att låta vårdtagarna bestämma när de ska gå på toa. Den låga bemanningen kvällstid gör att arbetsschemat styr tidpunkt för sänggående, snarare än vårdtagarens egen dygnsrytm.
Tiden för gemensamma aktiviteter är mycket begränsad, oftast finns ingen tid alls, konstaterar utredarna. Vid endast en av de undersökta enheterna (som har tre, ibland fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Här får också alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrs av behovet.
Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, menar att rapporten avspeglar förhållandena både i och utanför Stockholm. De som i dag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och bemanningen har inte hängt med.
– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund i radions Dagens eko.
Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson håller med om att bemanningen skiftar men konstaterar också att boenden med likvärdig bemanning kan fungera högst olika.
– Ansvaret för bemanningen ligger på professionen och stadens inspektörsrapporter visar hur viktigt ledarskapet är. Det är viktigt att hela tiden följa upp vårdbehovet hos de äldre för bemanningsbehovet kan se olika ut över tid, säger hon i ett pressmeddelande.
I Stockholms stads nya upphandlingssystem ges samma ersättning till privata och kommunala utförare av heldygnsomsorg. Ersättningen ges i tre nivåer beroende på det bedömda vårdbehovet hos den äldre. Rapporten antyder att om fler demenssjuka äldre bedömdes i en högre ersättningsnivå finns inga ekonomiska hinder för att anställa mer personal säger Ewa Samuelsson.
– Ersättningssystemet med nivåer har endast funnits i två år så det är självklart att justeringar kan vara nödvändiga. Visar det sig ändå inte räcka så är det självklart en fråga för kommande budgetarbete.
Stockholms stad har ingen nedre gräns för personalbemanningen på äldreboenden. Det finns heller inte i de nationella demensriktlinjerna som kom i våras, något som Mats Thorslund beklagar.
– Det är inte svårt att studera och fastställa vad som absolut borde kunna vara miniminivåer, givet de kvalitetskriterier som man i allt större utsträckning har formulerat i de olika kommunerna. Vi har alltså konkreta kvalitetskriterier till exempel om hur ofta man ska få gå ut. Finns inte personal är det omöjligt. Det går att räkna på det, säger han.
Magnus Westlander
Resultatet publiceras i en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum gjort på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd. Utredarna har bl a gjort deltagande observationer vid sex olika demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett. Personaltätheten varierar däremot vilket visar sig i den omsorg som ges.
Två anställda under dagtid klarar av att låta vårdtagarna vakna i sin egen takt och hjälpa till med personlig hygien och påklädning. Däremot saknas tid för att ge tillräckligt med stöd vid måltiderna och att låta vårdtagarna bestämma när de ska gå på toa. Den låga bemanningen kvällstid gör att arbetsschemat styr tidpunkt för sänggående, snarare än vårdtagarens egen dygnsrytm.
Tiden för gemensamma aktiviteter är mycket begränsad, oftast finns ingen tid alls, konstaterar utredarna. Vid endast en av de undersökta enheterna (som har tre, ibland fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Här får också alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrs av behovet.
Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, menar att rapporten avspeglar förhållandena både i och utanför Stockholm. De som i dag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och bemanningen har inte hängt med.
– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund i radions Dagens eko.
Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson håller med om att bemanningen skiftar men konstaterar också att boenden med likvärdig bemanning kan fungera högst olika.
– Ansvaret för bemanningen ligger på professionen och stadens inspektörsrapporter visar hur viktigt ledarskapet är. Det är viktigt att hela tiden följa upp vårdbehovet hos de äldre för bemanningsbehovet kan se olika ut över tid, säger hon i ett pressmeddelande.
I Stockholms stads nya upphandlingssystem ges samma ersättning till privata och kommunala utförare av heldygnsomsorg. Ersättningen ges i tre nivåer beroende på det bedömda vårdbehovet hos den äldre. Rapporten antyder att om fler demenssjuka äldre bedömdes i en högre ersättningsnivå finns inga ekonomiska hinder för att anställa mer personal säger Ewa Samuelsson.
– Ersättningssystemet med nivåer har endast funnits i två år så det är självklart att justeringar kan vara nödvändiga. Visar det sig ändå inte räcka så är det självklart en fråga för kommande budgetarbete.
Stockholms stad har ingen nedre gräns för personalbemanningen på äldreboenden. Det finns heller inte i de nationella demensriktlinjerna som kom i våras, något som Mats Thorslund beklagar.
– Det är inte svårt att studera och fastställa vad som absolut borde kunna vara miniminivåer, givet de kvalitetskriterier som man i allt större utsträckning har formulerat i de olika kommunerna. Vi har alltså konkreta kvalitetskriterier till exempel om hur ofta man ska få gå ut. Finns inte personal är det omöjligt. Det går att räkna på det, säger han.
Magnus Westlander
Lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom (Stift Äldrecentrum)
Till rapporten »
Örebro får sin första minnesmottagning
Nästa vår invigs Örebro läns första minnesmottagning. Den kommer att ligga vägg i vägg med bland annat vårdcentral, senior- och äldreboende.
Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.
På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.
Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.
På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.
Ännu ett läkemedelsförsök avbryts
Förhoppningarna att kunna bromsa sjukdomsförloppet vid alzheimer har fått sig en ny törn. Två fas III-studier av ämnet semagacestat har avbrutits.
Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.
Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.
I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.
Magnus Westlander
Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.
Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.
I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.
Magnus Westlander
Regler för körkort skärps
Demens kan vara ett medicinskt skäl till att dra in körkortet. Nu ökar kraven på läkarna att anmäla olämpliga bilförare.
Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.
Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.
Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.
– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.
– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.
Magnus Westlander
Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.
Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.
Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.
– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.
– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.
Magnus Westlander
Alzheimer tema för fototävling
Patient- och anhörigföreningen Alzheimer´s Society har arrangerat en fototävling under vinjetten Remember the person. Juryn, som bestod av bl a en professionell porträttfotograf och en person med alzheimerdiagnos, hade att ta ställning till 160 bidrag från hela Storbritannien. Fyra av dem tilldelades särskilda priser och de vinnande bidraget blev Stacy Cronly-Dillons fotografi av sin farfar som åskådare på flyguppvisningarna i Duxford.
Läs mer på Alzheimer´s Societys webb » (nytt fönster)
Stress kan leda till demens
Stressade medelålders kvinnor löper större risk att utveckla demenssjukdom. Det framgår av forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.
Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.
Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.
Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)
Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.
Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.
Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.
Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)
Relaterad artikel
Svag koppling mellan stress och minnessvikt »
E-vitamin kan motverka alzheimer
Höga halter av olika komponenter av E-vitamin i blodet kan kopplas till minskad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom hos personer över 80 år. Det visar en ny svensk-italiensk studie.
 |
| Francesca Mangialasche |
Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.
– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.
Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.
Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.
– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.
Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.
|
| Francesca Mangialasche |
Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.
– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.
Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.
Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.
– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.
Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.
Till abstract i Journal of Alzheimer’s Disease » (nytt fönster)
Uppdaterat stöd för medicinering vid demens
Socialstyrelsen har uppdaterat sina indikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid bland annat demenssjukdom.
Socialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.
- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.
– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.
Socialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.
- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.
– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.
Ladda ned indikatorerna för demenssjukdom » (5 sid, pdf)
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre » (hela rapporten, nytt fönster)
Amerikanska riktlinjer ger inget stöd för livsstilsråd
Livsstilsråd om Alzheimers sjukdom vilar på en bräcklig vetenskaplig grund. Bevisen är idag otillräckliga för att hävda att t ex medelhavskost och fysisk aktivitet kan förebygga demens. Den slutsatsen drar National Institute of Health efter att ha granskat forskningen på området.
National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.
Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.
NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.
NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.
Magnus Westlander
National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.
Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.
NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.
NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.
Magnus Westlander
Hjärtsjukdom kan förstärka alzheimersymtom
Glömska och andra kognitiva svårigheter vid Alzheimers sjukdom kan förvärras ytterligare av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en färsk svensk studie från Aging Research Center, Karolinska Institutet.
Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.
Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.
Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.
– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.
De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders.
Magnus Westlander
Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.
Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.
Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.
– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.
De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders.
Magnus Westlander
Till studien i Dementia and Geriatric Cognitive Disorders » (nytt fönster)