Senaste nytt

21 aug 2020

Fem kommuner utvecklar insatsförlopp  

 ARBETA MED DEMENS

Mörbylånga är en av fem kommuner som ligger i startgroparna för att utveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Samtliga deltar i ett projekt som Svenskt Demenscentrum håller i tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner.
 

Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.

Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.

– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.

Modell för bättre samverkan 

I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.

Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden och det är viktigt att personen får ta del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Här är SIP (Samordnad individuell plan) ett viktigt redskap, säger hon.

Kommunerna har själva valt

Bild på Wilhelmina HoffmanKommunerna som ingår i samverkansprojektet skiljer sig åt, inte bara beträffande befolkningsstorlek. De ligger olika långt framme i olika delar av insatsförloppet och de lokala förutsättningarna varierar. Därför har kommunerna valt olika vägar för att komma vidare i utvecklingen.

– Vi hade ett lyckat uppstartsmöte i projektet före sommaren. Kommunerna har valt att satsa på olika delar av insatsförloppet, det ska verkligen bli spännande att följa dem, säger Wilhelmina Hoffman

Mångprofessionellt teamarbete är något som Socialstyrelsen lyfter fram i sin modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Det handlar om samverkansteam på ledningsnivå med representanter för huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även demensteam med personal från både kommun och region är något som myndigheten betonar. Ett sådant finns i Mörbylånga och är också det som Ölandskommunen valt att satsa på i projektet.

– Demensteamet drivs av kommunen och Region Kalmar län sedan två år tillbaka. Det är ett mångprofessionellt team som vänder sig till både hemmaboende och särskilt boende. Jag tror att det är en bra grund att bygga vidare på, säger Fredrik Lilja.

Flera utvecklingsområden

Fredrik Lilja nämner flera utvecklingsområden: utveckla tidiga insatser och förbättra personalkontinuiteten.

– Vi vill också arbeta för att teamet sammankallas redan tidigt i sjukdomsförloppet, det är vi inte så bra på i dag. Visst fungerar det i en hel del fall men man skulle vilja att det blir en rutin, säger han.

Coronaviruset påverkar inte bara projektets tidsplan. Fysiska möten kommer i stor utsträckning att ersättas av digitala träffar där arbetet redovisas fortlöpande. Resultatet ska sedan presenteras i respektive kommun, om möjligt i öppna seminarier. 

Svenskt Demenscentrum kommer också att publicera de olika arbeten som genomförts och lyfta fram både framgångsfaktorer och de utmaningar som kommunerna ställts inför.

Stimulans för andra kommuner

Wilhelmina Hoffman hoppas att de processer och arbeten som genomförts ska stimulera till utveckling och vara till nytta även för andra kommuner som arbetar med att införa ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

– Ett fungerande insatsförlopp är inget som införs över en natt. Det är en arbetsprocess som tar tid och måste få ta tid. Viktigast är att det går åt rätt håll och jag är övertygad om att de här erfarenheterna kan inspirera andra kommuner att ta ytterligare steg framåt, säger Wilhelmina Hoffman.

Magnus Westlander
 

Projektet finansieras via stimulansmedel från regeringen och går under namnet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Ekerö, Falun, Göteborg (SDF centrum) och Umeå är de övriga deltagande kommunerna.

Som så många andra aktiviteter har projektet försenats av coronapandemin men nu i veckan arrangerar Mörbylånga sin kick-off. Fredrik Lilja, Mörbylånga demenssjuksköterska, ser fram emot att börja.

– Det ska verkligen bli spännande att sätta i gång, inte bara för att vidareutveckla vår egen vård och omsorg utan också för att följa de andra kommunerna. Förhoppningsvis kan vi låna och lära av varandras erfarenheter, säger Fredrik Lilja som kommer att vara koordinator för projektet i Mörbylånga.

Modell för bättre samverkan 

I juni 2019 publicerade Socialstyrelsen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Modellen syftar till att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demenssjukdom.

Modellen spänner över hela sjukdomsförloppet, från diagnos till mild, måttlig och svår demensfas och livets slutskede. I varje del tas upp vad som behöver göras, hur det kan göras och vilka verktyg som kan användas. Modellen är en bra grund att arbeta utifrån tycker Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

– Den kan hjälpa till att upptäcka brister och bidra till att man inte missar viktiga delar, så att personer med demenssjukdom verkligen får den vård och omsorg de behöver. Behoven förändras ju över tiden och det är viktigt att personen får ta del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Här är SIP (Samordnad individuell plan) ett viktigt redskap, säger hon.

Kommunerna har själva valt

Bild på Wilhelmina HoffmanKommunerna som ingår i samverkansprojektet skiljer sig åt, inte bara beträffande befolkningsstorlek. De ligger olika långt framme i olika delar av insatsförloppet och de lokala förutsättningarna varierar. Därför har kommunerna valt olika vägar för att komma vidare i utvecklingen.

– Vi hade ett lyckat uppstartsmöte i projektet före sommaren. Kommunerna har valt att satsa på olika delar av insatsförloppet, det ska verkligen bli spännande att följa dem, säger Wilhelmina Hoffman

Mångprofessionellt teamarbete är något som Socialstyrelsen lyfter fram i sin modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Det handlar om samverkansteam på ledningsnivå med representanter för huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även demensteam med personal från både kommun och region är något som myndigheten betonar. Ett sådant finns i Mörbylånga och är också det som Ölandskommunen valt att satsa på i projektet.

– Demensteamet drivs av kommunen och Region Kalmar län sedan två år tillbaka. Det är ett mångprofessionellt team som vänder sig till både hemmaboende och särskilt boende. Jag tror att det är en bra grund att bygga vidare på, säger Fredrik Lilja.

Flera utvecklingsområden

Fredrik Lilja nämner flera utvecklingsområden: utveckla tidiga insatser och förbättra personalkontinuiteten.

– Vi vill också arbeta för att teamet sammankallas redan tidigt i sjukdomsförloppet, det är vi inte så bra på i dag. Visst fungerar det i en hel del fall men man skulle vilja att det blir en rutin, säger han.

Coronaviruset påverkar inte bara projektets tidsplan. Fysiska möten kommer i stor utsträckning att ersättas av digitala träffar där arbetet redovisas fortlöpande. Resultatet ska sedan presenteras i respektive kommun, om möjligt i öppna seminarier. 

Svenskt Demenscentrum kommer också att publicera de olika arbeten som genomförts och lyfta fram både framgångsfaktorer och de utmaningar som kommunerna ställts inför.

Stimulans för andra kommuner

Wilhelmina Hoffman hoppas att de processer och arbeten som genomförts ska stimulera till utveckling och vara till nytta även för andra kommuner som arbetar med att införa ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

– Ett fungerande insatsförlopp är inget som införs över en natt. Det är en arbetsprocess som tar tid och måste få ta tid. Viktigast är att det går åt rätt håll och jag är övertygad om att de här erfarenheterna kan inspirera andra kommuner att ta ytterligare steg framåt, säger Wilhelmina Hoffman.

Magnus Westlander
 

1 mar 2021

Nya Demens ABC lanserad 

 UTBILDNING

Svenskt Demenscentrum har släppt en ny version av Demens ABC, den avgiftsfria webbutbildningen som drygt 150 000 personer genomfört. Främsta målgrupp är som tidigare personal inom vård och omsorg.

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

Den nya versionen av Demens ABC har ett modernare gränssnitt. Innehållet är delvis nytt och anpassat till Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer. Men en hel del är sig också likt. Utbildningen är som tidigare avgiftsfri och består av tio kapitel som bland annat tar upp fakta om demenssjukdomar, personcentrerad omvårdnad, anhörigstöd och bemötande av beteendeförändringar. Vid godkänt kunskapstest kan diplom skrivas ut.

Den första versionen av Demens ABC lanserades 2010, i samband med att Socialstyrelsen publicerat de första nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC, som bygger på riktlinjerna, har med tiden blivit den dominerande basutbildningen för personal inom demensvården. Den ingår även i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.

Demens ABC tillgänglig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal (nytt fönster).

18 feb 2021

Positivt test av kognitiva test för utrikes födda 

 ARBETA MED DEMENS

Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
 

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester:

  • RUDAS
  • Recall of Picture Test
  • Supermarket Fluency
  • Clock Reading Test.

Bakom MCE står Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar som, tillsammans med fyra specialistminnesmottagningar i Region Skåne, tagit fram den nya rapporten Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning.

Bättre än traditionella tester

I rapporten jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

  • Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
  • Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
 

17 feb 2021

Se webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg – för att utveckla personcentrerad omvårdnad hölls den 15 februari och lockade över 700 deltagare. Här kan du ta del av inspelningen.

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.

Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.

 

PDF från webbinariet (Frida Nobel)
12 feb 2021

Silviahemmet fyller 25 år 

 UTBILDNING

Silviahemmet fyller 25 år den 14 februari på Alla hjärtans dag. Hjärtliga gratulationer från Svenskt Demenscentrum.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o  för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.

Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.

Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.

Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.

21 jan 2021

Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare 

 FORSKNING

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.

Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.

15 jan 2021

Positivt resultat från läkemedelsförsök 

 FORSKNING

Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller). 

Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.

Behöver testas i större skala

För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.

En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.

18 dec 2020

Snabbtestning införs 

 ARBETA MED DEMENS

Igår meddelade regeringen att en överenskommelse träffats med SKR som innebär att storskalig testning av covid-19 kan inledas inom kort.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.

16 dec 2020

Coronakommissionen pekar på brister inom äldreomsorgen 

 ARBETA MED DEMENS FAKTA OM DEMENS

Sverige har inte lyckats skydda de äldre under pandemin. Den främsta orsaken till det är strukturella problem som gjort verksamheter oförberedda och illa rustade att klara en pandemi. Detta konstaterar den coronakommission som regeringen tillsatte i somras för att granska myndigheternas hantering av smittspridningen inom äldreomsorgen. Igår presenterade kommissionen sitt första delbetänkande.

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell

Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Ökad medicinsk kompetens behövs

Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.

Tillräcklig bemanning på demensboenden

Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.

Nya utredningar om stärkt äldreomsorg

Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.

– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.

Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »

Christina Nemell

15 dec 2020

Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020 

 FORSKNING

Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.

Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.

– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.

Läs mer på Karolinksa institutets hemsida »

26 nov 2020

Ny app för polis och ordningsvakter 

 ARBETA MED DEMENS

I dag lanserar Svenskt Demenscentrum mobilappen Om demens. Den är ett hjälpmedel för poliser och ordningsvakter som ofta ställs inför svåra situationer i möten med personer med kognitiva svårigheter.

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.

Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.

– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play. 

Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)

Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.

Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.

– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play.