Senaste nytt

2 okt 2020

Ta del av webbinariet om covid-19 

 ARBETA MED DEMENS

Webbinariet "Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt" hölls den 1 oktober. Här kan du lyssna på en inspelad version.

Webbinariet tar upp erfarenheter som har gjorts under coronapandemin; vilka svårigheter som personal och anhöriga mött, vad som har fungerat och vad som skulle ha gjorts på annat sätt. Det handlar också om nya förhållningsätt som använts och som kanske kommit för att stanna nu när pandemin har gått in i en ny fas.

I panelen sitter Iréne Nilsson Carlsson, folkhälosråd vid Sociastyrelsen, Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun, och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum. Arrangörer: Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden med stöd av #omsorgsrörelsen.

 

Webbinariet tar upp erfarenheter som har gjorts under coronapandemin; vilka svårigheter som personal och anhöriga mött, vad som har fungerat och vad som skulle ha gjorts på annat sätt. Det handlar också om nya förhållningsätt som använts och som kanske kommit för att stanna nu när pandemin har gått in i en ny fas.

I panelen sitter Iréne Nilsson Carlsson, folkhälosråd vid Sociastyrelsen, Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun, och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum. Arrangörer: Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden med stöd av #omsorgsrörelsen.

 

22 okt 2020

Framstående alzheimerforskare prisas 

 FORSKNING

Professor Maria Eriksdotter, ledamot i Svenskt Demenscentrum styrelse och registerhållare för Svenska Demensregistret är en av tre alzheimerforskare som belönas för sin framstående forskning.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

Genom donationer delar Svenska Läkaresällskapet årligen ut priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år prisas flera alzheimforskare.

Maria EriksdotterInga Sandeborgs pris går till Maria Eriksdotter,  överläkare och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Hon belönas både för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) och för utvecklingen av Svenska demensregistret (SveDem) där hon är registerhållare. SveDem ett kvalitetsregister med målet att förbättra demensvården i landet.

 

Niklas Mattsson CarlgrenMaria Eriksdotter delar Inga Sandeborgs pris med Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet. I sin forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom har han använt  omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor. Det har, enligt prismotiveringen, lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom. De båda pristagarna belönas med 125 000 kronor.

 

Svenska Läkaresällskapet delar även ut Bengt Winblads pris. Det år i år till Oskar Hansson, överläkare och professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet. Han leder en forskargrupp som utvecklar metoder för att förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom och bätter förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna. Forskargruppen har bland annat förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Prissumman är på 150 000 kr.

19 okt 2020

Skapa er egen utvärderingsskala 

 ARBETA MED DEMENS

Skapa er egen utvärderingsskala och presentera resultatet i ett stapeldiagram. Med Svenskt Demenscentrums nya Excelmallar är det enklare för verksamheter att följa upp sitt förändringsarbete.

Alla utbildningssatsningar och utvecklingsprojekt syftar till förbättringar. Men att ta reda på i vilken grad de lyckas är lättare sagt än gjort. För att kunna bedöma effekterna behöver man ta reda på förhållandena både innan förändringsarbetet startar och efter att det avslutats. Här kan särskilda skattningsskalor (frågeformulär) för personcentrerad omvårdnad (P-CAT och PCQ) och vårdklimat (PDC) komma väl till pass (mer om skalorna längst ned).

Skalorna är framtagna för forskningsändamål men innehåller frågor som även kan användas vid olika former av förändringsarbete på särskilda boenden, dagverksamheter och hemtjänst. Ett nytt Excelstöd från Svenskt Demenscentrum underlättar sedan beräkningen och presentationen av resultatet.

Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.

  • Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
  • Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
  • Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.

Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med

Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!

Hur går man då tillväga? Skattningsskalorna innehåller olika frågor eller påståenden som vårdpersonal, i vissa fall närstående och boende, ska ta ställning till. Ett par exempel är ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”.

  • Läs igenom Excelmallarna (se faktaruta). Välj ut ett antal frågor eller påståenden som är relevanta för ert förändringsarbete.
  • Låt personalen (boende eller närstående) ta ställning till de utvalda frågorna anonymt, innan förändringsarbetet startar. Det finns flera svarsalternativ att välja mellan. Svaren förs in i Excelmallen.
  • Efter att projektet avslutats får personalen åter ta ställning till samma frågeställningar. Även dessa svar förs in i Excelmallen.

Resultatet genereras sedan automatiskt i Excelmallen. Skillnaden mellan före och efter förändringsarbetet kan avläsas både i procentenheter och visuellt, som stapeldiagram för varje frågeställning. Detta ger en överblick som kan visa på styrkor samt eventuella svagheter att arbeta vidare med

Läs gärna handledningarna innan ni börjar använda Excelmallen. De innehåller steg för steg-exempel med illustrationer som visar hur man går till väga. Lycka till!

Fakta om skattningsskalorna

Två skattningsskalor har utvecklats för att skatta förekomsten av personcentrerad omvårdnad på särskilda boenden. PDC (Person-directed-care) innehåller 50 frågor och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) 13 frågor. Båda vänder sig till vårdpersonal.

PCQ (Person-centred Climate Questionnaire) har utvecklats för att skatta vårdklimatet på särskilda boenden.  Den består av tre frågeformulär med 14–17 liknande frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.

Läs mer om skalorna här.

13 okt 2020

Personcentrerad omvårdnad – ett svårfångat ideal  

 FORSKNING

Personcentrerad omvårdad är en ledstjärna för all demensvård. Men hur vet man om den faktiskt präglar verksamheter och vilka positiva effekter kan den ha? Karin Sjögren, universitetslektor vid Umeå universitet, har forskat i ämnet.

 

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

Karin Sjögren är sjuksköterska och arbetade som vårdlärare innan hon började forska för drygt tio år sedan. Temat för hennes avhandlingsarbete var personcentrerad omvårdnad, ett begrepp som nästan samtidigt slog igenom på bred front i Sverige.

– Min doktorsavhandling var en del av ett pågående projekt och visst forskades det en del om personcentrerad omvårdnad redan före 2010. Men genom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, som kom samma år, fick begreppet sitt stora genombrott. I dag har det spridit sig till i stort sett alla vårdområden, säger Karin Sjögren.

Personen i fokus

bild på Karin SjögrenI riktlinjerna betonar Socialstyrelsen vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i all vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kortfattat kan det beskrivas som att personen ska stå i fokus, inte sjukdomen. Vårdpersonalen ska ta hänsyn till den enskildes behov, resurser o önskemål. Relationen, även med de anhöriga, är lika viktig som arbetsuppgifterna som ska utföras.

– En kontrast till personcentrerad omvårdad är uppgiftsorienterade vård som mer utgår från organisationens behov. Den tar sig oftare uttryck i gemensamma rutiner, till exempel att alla på ett demensboende ska lägga sig ett visst klockslag. Personcentrerad omvårdnad är att låta läggtiderna variera och styras av personernas vanor och önskemål, säger Karin Sjögren.

Det är lätt att beskriva personcentrerad omvårdnad i allmänna ordalag. Men hur tar man reda på om den faktiskt bedrivs, vilka effekter den kan få och hur den kan befrämjas? Som forskare finns det tre sätt att närma sig ämnet menar Karin Sjögren.

– Det första är kvalitativa studier, det betyder att man helt enkelt intervjuar vårdpersonal, patienter och närstående och ställer frågor som kan ge en bild av det personcentrerade arbetet på till exempel ett äldreboende.

Kartlägga utifrån skalor

En annan forskningsmetod är kartläggning utifrån särskilda skattningsskalor som kan avspegla förekomsten av personcentrerad omvårdnad. Ett exempel är P-CAT (Person-Centered Care Assessment Tool) som utvecklats i Australien och som Karin Sjögren i sitt avhandlingsarbete översatte och validerade till svenska förhållanden.

P-CAT är ett formulär med 13 påståenden som vårdpersonal på till exempel ett äldreboende får ta ställning till. Exempel är: ”Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det” och ”Det är svårt för de boende att hitta i miljön”. Det finns 5 svarsalternativ som spänner från ”Nej, tar helt avstånd” till ”Ja, instämmer helt”. Svaren översätts sedan till poäng och totalsumman avspeglar förekomsten av personcentrerad omvårdnad.

– Om man använder P-CAT i kombination med andra enkätstudier kan man belysa vad som befrämjar personcentrerad omvårdnad och vilka positiva effekter den kan ha. Det finns bland annat studier som visar att personcentrerad omvårdnad har ett samband med en högre grad av arbetstillfredsställelse hos personalen samt en lägre grad av både arbetsstress och samvetsstress, säger Karin Sjögren.

Vad är hönan och ägget?

Men, påpekar hon, om man bara mäter vid ett tillfälle måste sådana samband tolkas med viss försiktighet.

– Är det personcentrerad omvårdnad som bidrar till högre arbetstillfredsställe eller tvärtom? Vad som är hönan och vad som är ägget kan vi inte med säkerhet säga. För det krävs ett ”före” och ett ”efter”, säger Karin Sjögren och syftar på den tredje forskningsmetoden: interventionsstudien.

En interventionsstudie innebär att ett förändringsarbete genomförs, till exempel en utbildningssatsning i bemötande, och att man med P-CAT och andra frågeformulär ”mäter” förhållandena både före och efter satsningen. På så sätt kan man belysa effekterna.

– Det finns en hel del sådana studier och i ärlighetens namn ska man säga att alla inte har gett det positiva resultat man kanske hade hoppats på. Ett exempel är en satsning på att hjälpa de boende att bli mer självständiga i hygiensituationer som ledde till att arbetsstressen ökade hos vårdpersonalen, säger Karin Sjögren.

Flera positiva effekter

Men desto fler studier visar att arbetsstressen minskar av personcentrerade arbetssätt. Många interventionsstudier uppvisar flera positiva effekter för både personer med demenssjukdom och vårdpersonal (få studier har omfattat anhöriga). Det har då handlat om utbildningssatsningar eller utvecklingsarbete kring bland annat livsberättelsen, personcentrerade fysiska aktiviteter, munvård och att förebygga beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).

– För personerna med demenssjukdom har det bland annat lett till ökad livskvalitet samt lägre förekomst av agitation och depressiva symptom. En studie visade att förekomsten av förstoppningar minskade efter att måltidsmiljön personanpassats, säger Karin Sjögren.

Vilken personcentrerad åtgärd som är viktigast och har störst effekt kan inte forskningen svara på. Men att det behöver finnas vissa förutsättningar för att nå resultat är tydligt.

– En gemensam värdegrund, bra teamarbete, en stödjande chef och en flexibel organisation som tillåter nya ideer – detta har vi sett är viktiga förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad, säger Karin Sjögren.

Magnus Westlander

6 okt 2020

Ny webbkurs för anhöriga 

 LEVA MED DEMENS UTBILDNING

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har tagit fram en digital navigeringskurs. Den vänder sig till anhöriga som har en närstående med demens eller kognitiv sjukdom.

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Kursen är avgiftsfri och innehåller 12 föreläsningar om bland annat olika demenssjukdomar, bemötande och framtidsfullmakter. Den ger även konkreta tips och råd till dig som är anhörig till någon med demenssjukdom. Kursen är framtagen av Nka och anhörigkonsulenter med Svenskt Demenscentrum som samarbetspartner. Kursen finns tillgänglig på Nka:s webbplats (nytt fönster)

 

Ladda ned flyer om kursen (klicka på bilden)

1 okt 2020

Ökat anslag till Svenskt Demenscentrum 

 ARBETA MED DEMENS

I budgeten för 2021 föreslår regeringen att Svenskt Demenscentrums basanslag höjs med 6 miljoner kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
 

Socialminister Lena Hallengren redogjorde för bakgrunden till regeringens förslag vid ett digitalt möte med Drottning Silvia, engagerad i demensfrågor genom sitt ordförandeskap i Stiftelsen Silviahemmet. I mötet deltog även bland andra Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm stad, och andra styrelseledamöter och medarbetare från Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.

Socialministern lyfte fram regeringens nationella strategi för omsorg om personer med demenssjukdom, där ett av områdena som pekas ut som strategiskt viktigt är kunskap och kompetens. Här spelar Svenskt Demenscentrum en viktig roll för att förmedla kunskap, främst till yrkesverksamma inom vård och omsorg men även till andra grupper i samhället.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, välkomnade regeringens förslag.

– Med ett ökat basanslag kan vi planera mer långsiktigt. Vi kan även satsa mer strategiskt och kraftfullt för att utveckla och sprida kunskap om demenssjukdom, som ju är en av våra snabbast växande folksjukdomar.

Bild från digitalt möte

Socialminister Lena Hallengren redogjorde för bakgrunden till regeringens förslag vid ett digitalt möte med Drottning Silvia, engagerad i demensfrågor genom sitt ordförandeskap i Stiftelsen Silviahemmet. I mötet deltog även bland andra Erik Slottner, äldreborgarråd i Stockholm stad, och andra styrelseledamöter och medarbetare från Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum.

Socialministern lyfte fram regeringens nationella strategi för omsorg om personer med demenssjukdom, där ett av områdena som pekas ut som strategiskt viktigt är kunskap och kompetens. Här spelar Svenskt Demenscentrum en viktig roll för att förmedla kunskap, främst till yrkesverksamma inom vård och omsorg men även till andra grupper i samhället.

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, välkomnade regeringens förslag.

– Med ett ökat basanslag kan vi planera mer långsiktigt. Vi kan även satsa mer strategiskt och kraftfullt för att utveckla och sprida kunskap om demenssjukdom, som ju är en av våra snabbast växande folksjukdomar.

Bild från digitalt möte

23 sep 2020

Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt 

 ARBETA MED DEMENS

Välkommen att delta i webbinariet Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt. I panelen ingår Socialstyrelsen som presenterar nya rekommendationer och föreskrifter. Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden arrangerar.
 

Den 1 oktober öppnas landets äldreboenden för anhöriga igen. Då hävs det tillfälliga besöksförbudet som regeringen införde för att stoppa smittspridningen av covid-19. Att förbudet tas bort innebär knappast att allt återgår till det normala

Coronaviruset är här för att stanna, sannolikt under lång tid. Om viruset kommer att bli mer aggressivt eller långsamt klinga av kan vi bara gissa. Säkert är att vård och omsorg måste förhålla sig till denna ovälkomna följeslagare.

Lärdomar av pandemin

Detta är utgångspunkten för webbinariet Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt. Det arrangeras den 2 oktober, kl 10.00 – 11.15, av Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden på webbplatsen #omsorgsrörelsen.

Webbinariet tar upp de erfarenheter som har gjorts under pandemin och vilka lärdomar man kan dra. Några frågeställningar är:

  • Hur kan man förebygga nya utbrott av covid-19 på äldreboenden och hantera sjukdomen, om den letar sig in?
  • Hur kan smittan isoleras utan att få allvarliga negativa följder för den sjuke personen och de medboende?
  • Vad behöver chefer och medarbetare i fråga om kunskap och stöd?

Nya förskrifter presenteras

I webbinariets panel ingår Iréne Nilsson Carlsson (ersätter Frida Nobel)folkhälosråd vid Sociastyrelsen. Hon kommer att ta upp myndighetens nya föreskrifter och rekommendationer för covid-19-vården som presenterades i veckan.

I panelen sitter även Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och diskussionsledare för webbinariet.

Anmäl dig här

Webbinariet är avgiftsfritt och du kan anmäla dig via formuläret nedan. När du anmält dig skickas senare en länk som du klickar på för att komma till webbinariet. Du behöver alltså inte ladda ned något program.

Den 1 oktober öppnas landets äldreboenden för anhöriga igen. Då hävs det tillfälliga besöksförbudet som regeringen införde för att stoppa smittspridningen av covid-19. Att förbudet tas bort innebär knappast att allt återgår till det normala

Coronaviruset är här för att stanna, sannolikt under lång tid. Om viruset kommer att bli mer aggressivt eller långsamt klinga av kan vi bara gissa. Säkert är att vård och omsorg måste förhålla sig till denna ovälkomna följeslagare.

Lärdomar av pandemin

Detta är utgångspunkten för webbinariet Covid-19 och äldreomsorgen – lärdomar och nya förhållningssätt. Det arrangeras den 2 oktober, kl 10.00 – 11.15, av Svenskt Demenscentrum och Alzheimerfonden på webbplatsen #omsorgsrörelsen.

Webbinariet tar upp de erfarenheter som har gjorts under pandemin och vilka lärdomar man kan dra. Några frågeställningar är:

  • Hur kan man förebygga nya utbrott av covid-19 på äldreboenden och hantera sjukdomen, om den letar sig in?
  • Hur kan smittan isoleras utan att få allvarliga negativa följder för den sjuke personen och de medboende?
  • Vad behöver chefer och medarbetare i fråga om kunskap och stöd?

Nya förskrifter presenteras

I webbinariets panel ingår Iréne Nilsson Carlsson (ersätter Frida Nobel)folkhälosråd vid Sociastyrelsen. Hon kommer att ta upp myndighetens nya föreskrifter och rekommendationer för covid-19-vården som presenterades i veckan.

I panelen sitter även Monica Berglund, direktör på Tre stiftelser, Annicka Pantzar, MAS i Ekerö kommun och Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och diskussionsledare för webbinariet.

Anmäl dig här

Webbinariet är avgiftsfritt och du kan anmäla dig via formuläret nedan. När du anmält dig skickas senare en länk som du klickar på för att komma till webbinariet. Du behöver alltså inte ladda ned något program.

23 sep 2020

Äntligen åter i lager 

 PUBLICERAT

När glömska är en sjukdom har varit restnoterad i över ett år. Under tiden har Svenskt Demenscentrum tagit fram en ny något modifierad upplaga som nu kan beställas.

Skriften utgavs första gången 2016, då av Myndigheten för delaktighet som hade gett Svenskt Demenscentrum i uppdrag att ta fram information om demenssjukdomar för en bredare allmänhet. Nu har upphovsrättigheterna överlåtits till  Svenskt Demenscentrum som även tagit fram denna nya uppplaga. Den är på 16-sidor och kan beställas gratis i vår webbshop: www.webbshop.demenscentrum.se (nytt fönster).

Skriften utgavs första gången 2016, då av Myndigheten för delaktighet som hade gett Svenskt Demenscentrum i uppdrag att ta fram information om demenssjukdomar för en bredare allmänhet. Nu har upphovsrättigheterna överlåtits till  Svenskt Demenscentrum som även tagit fram denna nya uppplaga. Den är på 16-sidor och kan beställas gratis i vår webbshop: www.webbshop.demenscentrum.se (nytt fönster).

21 sep 2020

Personligt med Drottning Silvia i Frenkels podd  

 

Drottning Silvia ställde upp i sin första poddcast inför Alzheimerdagen, den 21 september. För Henrik Frenkel berättar hon om mamman som insjuknande i alzheimer, Silviahemmets utbildningar och varför fortfarande ingen flyttat in i de nya demensanpassade lägenheterna Silviabo.

18 sep 2020

Äldrelyftet riskerar att hamna fel 

 UTBILDNING

Nu höjs varnande röster för att regeringens äldrelyft kan bli en missriktad utbildningssatsning. Jane Lindell Ljunggren, chef för demensboendet Hattstugan på Gotland, tillhör de som tvivlar på att undersköterskorna kommer att bli fler.
 

 – Vi är många som länge sagt det; äldreomsorgen behöver undersköterskor, det måste bli den lägsta utbildningsnivån i vård- och omsorg. Men Äldrelyftet kommer sannolikt att leda till att kommunerna bara fortbildar vårdbiträden, säger Jane Lindell Ljunggren.

Äldrelyftet är namnet på regeringens utbildningssatsning för att höja kunskapsnivån i äldreomsorgen. Regeringen skjuter till 2,2 miljarder kr i år och 1,7 miljarder kr nästa år för att anställningar inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning på arbetstid. 

Jane Lindell Ljunggren välkomnar satsningen men har invändningar mot dess utformning. Kommunerna ska redovisa pengarna från Äldrelyftet i december 2021. Fram till dess hinner knappast något utbilda sig till undersköterska eftersom endast drygt en dag i veckan i genomsnitt kan ägnas åt utbildning. Jane Lindell Ljunggren är säker på att kommunerna därför kommer att främst fortbilda vårdbiträden.

Hinner inte utbilda undersköterskorJane Lindell Ljunggren

Den 5 oktober drar utbildningarna inom Äldrelyftet i gång på Gotland.

– Här har kommunen redan bestämt sig, man vågar inte chansa på att börja utbilda undersköterskor och riskera att det statliga bidraget uteblir. Jag har varit i kontakt med flera andra kommuner som resonerar på liknande sätt, säger Jane Lindell Ljunggren.

De som fortbildas under Äldrelyftet kommer knappast senare att utbilda sig till undersköterskor, i alla fall inte i någon större omfattning tror Jane Lindell Ljunggren.

– Man kan varken begära eller förvänta sig att ett vårdbiträde ska gå ner i lön för att kunna utbilda sig till undersköterska. En hel del är ensamstående och har det kärvt ekonomiskt, säger hon och fortsätter:

– Så nu när coronapandemin har gett oss ett gyllene tillfälle att äntligen höja äldreomsorgens status så skickar samhället ut signalen att det räcker att vara vårdbiträde för att arbeta inom omsorgen. 

Utformningen måste ses över

Jane Lindell Ljunggren menar att regeringen måste se över utformningen av Äldrelyftet och förlänga utbetalningstiden för att antalet undersköterskor ska kunna bli fler. Hon får medhåll av Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum:

bild på Wilhelmina Hoffman– Med de goda intentioner regeringen har med Äldrelyftet vore det bortkastat om inte kommunerna kan använda de satsade medlen på det som de har bäst nytta av, både nu och i den framtid vi har med allt fler äldre med omsorgsbehov. 
 
– Det går inte att snabbfixa äldreomsorgen utan här måste det till en bred och kompetent plattform att utgå ifrån. Den plattformen utgörs inte av snabbutbildade vårdbiträden utan av välutbildade undersköterskor, säger Wilhelmina Hoffman.

Text: Magnus Westlander

 – Vi är många som länge sagt det; äldreomsorgen behöver undersköterskor, det måste bli den lägsta utbildningsnivån i vård- och omsorg. Men Äldrelyftet kommer sannolikt att leda till att kommunerna bara fortbildar vårdbiträden, säger Jane Lindell Ljunggren.

Äldrelyftet är namnet på regeringens utbildningssatsning för att höja kunskapsnivån i äldreomsorgen. Regeringen skjuter till 2,2 miljarder kr i år och 1,7 miljarder kr nästa år för att anställningar inom äldreomsorgen ska kunna kombineras med utbildning på arbetstid. 

Jane Lindell Ljunggren välkomnar satsningen men har invändningar mot dess utformning. Kommunerna ska redovisa pengarna från Äldrelyftet i december 2021. Fram till dess hinner knappast något utbilda sig till undersköterska eftersom endast drygt en dag i veckan i genomsnitt kan ägnas åt utbildning. Jane Lindell Ljunggren är säker på att kommunerna därför kommer att främst fortbilda vårdbiträden.

Hinner inte utbilda undersköterskorJane Lindell Ljunggren

Den 5 oktober drar utbildningarna inom Äldrelyftet i gång på Gotland.

– Här har kommunen redan bestämt sig, man vågar inte chansa på att börja utbilda undersköterskor och riskera att det statliga bidraget uteblir. Jag har varit i kontakt med flera andra kommuner som resonerar på liknande sätt, säger Jane Lindell Ljunggren.

De som fortbildas under Äldrelyftet kommer knappast senare att utbilda sig till undersköterskor, i alla fall inte i någon större omfattning tror Jane Lindell Ljunggren.

– Man kan varken begära eller förvänta sig att ett vårdbiträde ska gå ner i lön för att kunna utbilda sig till undersköterska. En hel del är ensamstående och har det kärvt ekonomiskt, säger hon och fortsätter:

– Så nu när coronapandemin har gett oss ett gyllene tillfälle att äntligen höja äldreomsorgens status så skickar samhället ut signalen att det räcker att vara vårdbiträde för att arbeta inom omsorgen. 

Utformningen måste ses över

Jane Lindell Ljunggren menar att regeringen måste se över utformningen av Äldrelyftet och förlänga utbetalningstiden för att antalet undersköterskor ska kunna bli fler. Hon får medhåll av Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum:

bild på Wilhelmina Hoffman– Med de goda intentioner regeringen har med Äldrelyftet vore det bortkastat om inte kommunerna kan använda de satsade medlen på det som de har bäst nytta av, både nu och i den framtid vi har med allt fler äldre med omsorgsbehov. 
 
– Det går inte att snabbfixa äldreomsorgen utan här måste det till en bred och kompetent plattform att utgå ifrån. Den plattformen utgörs inte av snabbutbildade vårdbiträden utan av välutbildade undersköterskor, säger Wilhelmina Hoffman.

Text: Magnus Westlander

14 sep 2020

Diakoner diplomeras i demenskunskap 

 UTBILDNING

Nu har de första diakonerna genomgått Stiftelsen Silviahemmets skräddarsydda utbildning i demenskunskap. Den 10 september mottog deltagarna diplom vid en högtidlig ceremoni i Ersta kyrka i Stockholm.

Utbildningen är ett pilotprojekt som Silviahemmet genomfört i samarbete med Ersta diakoni. Diakoner är en yrkesgrupp som dagligen har kontakt med många äldre människor, både bland församlingsmedlemmarna och i den uppsökande verksamhet som bedrivs, bland annat på äldreboenden. De möter därför ofta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 

– Utöver att ge stöttning på ett bra sätt är det en parallell utmaning att hela tiden fundera kring hur vårt ordinarie församlingsliv kan ha så låga trösklar att människor med kognitiv sjukdom både trivs och kommer till sin rätt, säger Jemima Bentham som är verksamhetschef vid Ersta kyrka.

– Det kan ju handla om någon som sjungit i kören i många år eller som är förtroendevald. Om de inte bemöts på ett bra sätt kan konflikter uppstå, men finns rätt blick och rätt kompetens kan man försöka finna former som gör församlingen till en värdefull gemenskap, fortsätter hon.

Ska sprida kunskap vidare

Det finns drygt tusen diakoner i landet och deltagarna som har gått Silviahemmets utbildning kommer från olika delar av Sverige. I kursupplägget ingår att de nu ska vara ambassadörer för att sprida de nyvunna kunskaperna vidare i sina hemförsamlingar och till andra diakoner. 

Lena Lindström är stiftsdiakon i Luleå stift. Hennes uppgift är nu att initiera fortbildning för andra diakoner i stiftet för att öka kompetensen inom demensområdet. Hon tycker att utbildningen på Silviahemmet har varit mycket givande.

– Vi har fått jättemycket nyttig kunskap, både om kognitiva sjukdomar, bemötande och de anhörigas situation. Jag blev också glatt överraskad av hur mycket lättillgängligt och bra kunskapsmaterial som finns på Svenskt Demenscentrums hemsida: kurser, böcker, filmer, föreläsningar och pod att lyssna på.

– Jag tycker också det är viktigt att vi får bort stigmat kring den här sjukdomen. Vi behöver prata om demens som vilken sjukdom som helst. Det är viktigt att lyfta, säger Lena Lindström.

Stolta och glada

Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman har själv lett en del av undervisningen i diakonernas utbildning.

–  Vi är väldigt stolta och glada från Silviahemmet när nu de allra första diakonerna är diplomerade. Det har varit ett fruktsamt och så roligt samarbete mellan Silviahemmet och Ersta diakoni. Många spännande samtal och diskussioner har det blivit och vi har fått inblickar i varandras arbeten.

Diakonerna är nu med sin nya kunskap ett fantastiskt tillskott i allas vårt arbete för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman. 

Text: Christina Nemell • Foto: Yanan Li

 

Utbildningen är ett pilotprojekt som Silviahemmet genomfört i samarbete med Ersta diakoni. Diakoner är en yrkesgrupp som dagligen har kontakt med många äldre människor, både bland församlingsmedlemmarna och i den uppsökande verksamhet som bedrivs, bland annat på äldreboenden. De möter därför ofta personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 

– Utöver att ge stöttning på ett bra sätt är det en parallell utmaning att hela tiden fundera kring hur vårt ordinarie församlingsliv kan ha så låga trösklar att människor med kognitiv sjukdom både trivs och kommer till sin rätt, säger Jemima Bentham som är verksamhetschef vid Ersta kyrka.

– Det kan ju handla om någon som sjungit i kören i många år eller som är förtroendevald. Om de inte bemöts på ett bra sätt kan konflikter uppstå, men finns rätt blick och rätt kompetens kan man försöka finna former som gör församlingen till en värdefull gemenskap, fortsätter hon.

Ska sprida kunskap vidare

Det finns drygt tusen diakoner i landet och deltagarna som har gått Silviahemmets utbildning kommer från olika delar av Sverige. I kursupplägget ingår att de nu ska vara ambassadörer för att sprida de nyvunna kunskaperna vidare i sina hemförsamlingar och till andra diakoner. 

Lena Lindström är stiftsdiakon i Luleå stift. Hennes uppgift är nu att initiera fortbildning för andra diakoner i stiftet för att öka kompetensen inom demensområdet. Hon tycker att utbildningen på Silviahemmet har varit mycket givande.

– Vi har fått jättemycket nyttig kunskap, både om kognitiva sjukdomar, bemötande och de anhörigas situation. Jag blev också glatt överraskad av hur mycket lättillgängligt och bra kunskapsmaterial som finns på Svenskt Demenscentrums hemsida: kurser, böcker, filmer, föreläsningar och pod att lyssna på.

– Jag tycker också det är viktigt att vi får bort stigmat kring den här sjukdomen. Vi behöver prata om demens som vilken sjukdom som helst. Det är viktigt att lyfta, säger Lena Lindström.

Stolta och glada

Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman har själv lett en del av undervisningen i diakonernas utbildning.

–  Vi är väldigt stolta och glada från Silviahemmet när nu de allra första diakonerna är diplomerade. Det har varit ett fruktsamt och så roligt samarbete mellan Silviahemmet och Ersta diakoni. Många spännande samtal och diskussioner har det blivit och vi har fått inblickar i varandras arbeten.

Diakonerna är nu med sin nya kunskap ett fantastiskt tillskott i allas vårt arbete för ett mer demensvänligt samhälle, säger Wilhelmina Hoffman. 

Text: Christina Nemell • Foto: Yanan Li