Senaste nytt
Ny webbresurs för vårdpersonal
Alzheimerfonden har startat en digital mötesplats för anställda inom demensvården. Förhoppningen är att den ska bidra till ökad kunskap och uppmuntra till informationsutbyte.
– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.
Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)
Magnus Westlander
– Det finns så mycket erfarenhet och kunskap som är värdefull att förmedla vidare. Med sajten vill vi skapa ett öppet klimat för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom vården, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Nätmötesplatsen är öppen för alla som arbetar inom demensvården. Den blir tillgänglig först efter att man registrerat sig, detta för att säkerställa att enbart behöriga besöker mötesplatsen.
Nytt från Alzheimerfonden är även webb-tidningen Hjärnans Magasin som ska verka för debatt och kunskapsspridning. Prenumerationen är kostnadsfri. Läs mer på www.alzheimerfonden.se » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Värktabletter gav inget skydd mot demens
En ny amerikansk studie motsäger tidigare forskning. Smärtstillande läkemedel, s k NSAID-preparat, skyddar varken mot Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar.
NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.
Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.
Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.
Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.
– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.
Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.
Magnus Westlander
NSAID är en engelsk förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs. Till läkemedelsgruppen hör kända varumärken som Bamyl och Magnecyl, smärtstillande NSAID-mediciner som finns i var och varannat badrumsskåp.
Våren 2008 visade ett par studier i tidskriften Neurology att användning av NSAID-läkemedel minskade risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Förhoppningarna om ett demensskyddande läkemedel stärktes men dämpas nu något av en ny studie, även denna publicerad i Neurology.
Forskare från University of Washington har följt 2 736 personer som var 65 år eller mer, det vill säga betydligt äldre än i de tidigare studierna. Ingen av deltagarna hade demenssymptom när försöket inleddes. Forskarna har sammanställt både förskrivning och direktförsäljning av NSAID till deltagarna under de 12 år studien pågick. Deltagarna har även tillfrågats om läkemedelsanvändningen.
Resulatet visar, tvärtemot tidigare forskning, att NSAID ökar risken för demenssjukdom. Riskökningen var mest uttalad hos dem som konsumerade NSAID mest. Förklaringen till det kan dock vara kroniskt medicinska problem snarare än läkemedlet i sig. Bland storkonsumenterna fanns fler diabetiker och fler hade tecken på hjärt-kärlsjukdom.
– Det troliga är att det man ser är personer som använder dessa läkemedel för att de börjar få allt svårare att klara sin vardag, säger doktor John Breitner, en av artikelförfattarna.
Doktor John Breitner utesluter inte att NSAID trots allt kan ha en skyddande effekt mot demens, även om det omvända gällde i den undersökta gruppen. De tidigare studierna har gjorts på yngre personer. En möjlig tolkning är att NSAID skjuter upp demenssjukdomens debut och att äldre som inte tar dessa läkemedel insjuknar tidigare. Mer forskning på området behövs innan några säkra slutsatser kan dras.
Magnus Westlander
Alzheimerforskningen intresserar sig för våra vanliga smärtstillande läkemedel.
Länk till studien i Neurology » (nytt fönster)
Missförhållanden ska kunna anmälas anonymt
Den som anmäler missförhållanden i äldreomsorgen ska få vara anonym. Det anser äldreminister Maria Larsson som förbereder en ändring av lex Sarah.
Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.
– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.
Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.
Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.
Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara anonym.
Magnus Westlander
Målet är att riksdagen hinner fatta beslut om ändringen i lagen före nästa val säger Maria Larsson till Göteborgs-Posten (19 april). Hon anser att för få anmälningar sker enligt lex Sarah. Ett skäl kan vara rädsla att framföra kritik till en verksamhetschef.
– Min förhoppning är att betydligt fler missförhållanden anmäls när det blir möjligt att vara anonym, säger Maria Larsson.
Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen. Den har fått sitt namn av Sarah Wägner som för tio år sedan avslöjade vanvård på sin arbetsplats Polhemsgården. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla allvarliga missförhållanden, även om man endast har grava misstankar. Skyldigheten gäller anställda, politiker och volontärer inom äldre- och handikappomsorgen, även i verksamheter som drivs i privat regi.
Till allvarliga missförhållanden räknas fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp eller brister i omsorgen som kan hota den enskildes hälsa och säkerhet. Även mindre allvarliga brister ska anses som allvarliga missförhållanden om de är återkommande.
Kommunen ska ha rutiner för till vem man ska lämma en lex Sarah-anmälning och vem som ansvarar för utredningen. I dag får anmälaren inte vara anonym.
Magnus Westlander
Undersköterskan Sarah Wägnerts avslöjande av vanvården på Polhemsgården gav upphov till bestämmelsen lex Sarah.
Svagt svenskt stöd för europeisk alzheimerplan
I februari 2009 ställde sig Europaparlamentet bakom ett krav på en europeisk alzheimerplan. Stödet från de svenska parlamentarikerna var dock svagt. Det visar en sammanställning från Alzheimer Europe.
Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.
Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.
Magnus Westlander
Närmare 60 procent av ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig bakom den skriftliga förklaringen som uppmanar Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för Alzheimers sjukdom. Men entusiasmen inför kravet på en alzheimerplan varierade stort bland ledamöterna från de 27 medlemsländerna.
Samtliga ledamöter från Grekland, Cypern och Slovenien röstade ja. Bland fem av medlemsländerna, däribland Sverige, fick den skriftliga förklaringen stöd av mindre än hälften av ledamöterna. Endast sju av nitton svenska Europaparlamentariker röstade ja, till dem hörde Lena Ek, Inger Segelström och Anders Wijkman.
Magnus Westlander
Relaterad artikel
Europaparlamentet kräver plan för alzheimer »
Svensk alzheimerforskning på YouTube
Forskningsnätverket Swedish Brain Power har producerat en kortfilm om svensk alzheimerforskning. Filmen har lagts ut på YouTube och kan ses via länken: www.youtube.com/watch?v=R4u_zzEFDu2 » (nytt fönster, english).
TV-dokumentär om att leva med alzheimer
Söndagen den 19 april visade SVT dokumentärfilmen Alzheimers vals. Filmer handlar om Bo Lycke och hans fiende: Alzheimers sjukdom. Han bor med sin fru Eva på Brännö, bland vänner och musiker – omgiven av havet. För åtta år sedan fick han sin diagnos och när filmen slutar har det gått mer än tio år. Filmen är gjord av Brita Landoff. Bo Lycke berättar själv med humor och smärta.
Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.
Dokumentären visas på SVT2, söndagen 19 april, kl 20 00. Repriser går i samma kanal den 23 och 25 april, samt i SVT24 den 25 april.
Bo Lycke bor med sin fru vid havet. För tio år sedan fick han Alzheimers sjukdom. (Foto: Eva Lycke)
FoU-rapport positiv till dagverksamhet i Uppsala
Anhöriga till demenssjuka personer är mycket nöjda med en dagverksamhet som också erbjuder övernattning som stöd för anhöriga i behov av avlösning. Det visar en ny FoU-rapport från Regionförbundet i Uppsala län som utvärderat dagverksamheten vid Klubb Orstenen.
Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.
Marianne Winqvist vid Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.
De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.
Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist
Ladda ned rapporten (nytt fönster)
Klubb Orstenen i Uppsala kommun bedriver dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Dessutom erbjuder Orstenen möjlighet till övernattning vissa dagar i månaden för ett begränsat antal personer. Denna möjlighet att vid behov kunna erbjuda övernattning i en för gästen känd miljö är ovanlig.
Marianne Winqvist vid Fou-enheten, Regionförbundet Uppsala län, har tillsammans med medarbetare genomfört en utvärdering för att belysa hur verksamheten fungerar som stöd för anhöriga och om modellen som används där skulle kunna användas även inom andra dagverksamheter.
De fann att modellen med övernattningmöjlighet i känd miljö och bland kända människor är värdefull och att det för en del anhöriga är en förutsättning för att orka fortsätta vården hemma.
Rapporten heter: Utvärdering av övernattningsplatser för personer med demenssjukdom - En modell för dagverksamhet och anhörigstöd
(FoU-rapport 2009/2) Författare: Marianne Winqvist
Ladda ned rapporten (nytt fönster)
Mörkertalen minskar i Östergötland
Mörkertalet för personer med demenssjukdom inom Närsjukvården i Östra Östergötland (NSÖ) har minskat kraftigt de senaste åren. Det visar en nyligen publicerad rapport av Anne Ekdahl, överläkare vid Geriatriska Enheten, NSÖ och ordförande i Svensk Geriatrisk Förening.
Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år. Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.
Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.
Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.
Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.
Gunilla Nordberg
Inom NSÖ, liksom i övriga landet, finns många personer med demenssjukdom utan demensdiagnos. En kartläggning av antalet personer med känd demensdiagnos utfördes 2006 i östra Östergötland. Enligt ett flertal epidemiologiska studier borde det i detta område ha funnits cirka 3000 personer med demensdemenssjukdom, med cirka 300 nyinsjuknande personer per år. Det framkom då att sjukvården endast hade kännedom om 1100 av dessa, mer än hälften var alltså okända för sjukvården. Utöver detta tog utredarna fram aktuell förskrivning av specifika demensläkemedel och fann att förskrivningen var låg jämfört med övriga länet.
Rapporten resulterade i en satsning på särskilda resurser i form av en nyinrättad geriatrisk enhet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utreda och behandla demenstillstånd av patienter på remiss. Enheten ska även stötta kommun och primärvård i demensfrågor. Dessutom har alla landstingsägda vårdcentraler numera en demenssjuksköterska och ett lokalt vårdprogram för demensutredning och uppföljning.
Kartläggningen följdes upp 2008 och den visade att antalet nya demensdiagnoser nu väl stämde överens med antalet förväntade. Utöver detta följdes utvecklingen i förskrivning av demensläkemedel upp som visade på en kraftigare ökning av förskrivning inom NSÖ jämfört med övriga länet.
Ann Ekdahl konstaterar att ”med hjälp av en tydlig vårdcentralbunden information samt direkt återkoppling till varje vårdcentral om antal diagnoser och förskrivningsmönster har vi fått till ett gott samarbete mellan specialistvård och primärvård kring demenssjukdomarna och mörkertalet gällande personer med demensdiagnos har minskat kraftigt”.
Gunilla Nordberg
Överläkare Anne Ekdahl
Till Geriatriska Enheten, NSÖ »
(nytt fönster)
Till Svensk Geriatrisk Förening »
(nytt fönster)
Läs relaterad artikel på Landstinget i Östergötlands webbplats » (nytt fönster)
Sista dansen snart på Stockholmsteater
Sista dansen har gått för utsålda hus i Göteborg. Den 5 maj har Carin Mannheimers pjäs om livet på ett äldreboende premiär på Stockholms stadsteater.
Yvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.
”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.
– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…
Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.
Magnus Westlander
Yvonne Lombard, Meta Welander och Meg Westergren är några av skådespelarna som ska gestalta pjäsens karaktärer, en brokig skara 80-plusare som haft turen att kvala in på ett äldreboende. Lennart Jähkel spelar Olle som äter 17 mediciner per dag. Ulla längtar efter en Dry Martini och Ingrid tar fel på Axel och sin sen länge döde make. Det har Axel inget emot.
”Sista Dansen” är både drastisk och rolig tycker Ann Lundgren, en av skådespelarna i Göteborgsuppsättningen.
– Manuset ger verkligen uttryck för Carin Mannheimers fina känsla för människor och hennes ömsinta förhållande till sina gestalter. Jag hoppas att teaterbesökarna lämnar föreställningen med en känsla om hur det är att vara människa…
Carin Mannheimer har tidigare skildrat livet i äldreomsorgen i den uppmärksammade TV-serien Solbacken från 2003.
Magnus Westlander
Världens bästa alzheimerforskare finns i Sverige
Professor Bengt Winblad är världens mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare. Det anser tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease.
När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.
Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)
När tidskriften rankar världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare hamnar Bengt Winblad, chef för Swedish Brain Power, i topp. På 13:e plats kommer professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborg. Även professorerna Agneta Nordberg, Karolinska Institutet, Lars Lannfelt, Uppsala Universitet, och Anders Wallin, Sahlgrenska akademin, återfinns på 100-listan.
Mer om kartläggningen » (nytt fönster, Swedish Brain Power)
Professor Bengt Winblad rankas som
nr 1 bland världens alzheimerforskare.