Senaste nytt
IT-stöd kan förbättra demensutredningar
På Björknäs hälsocentral i Boden utförs flera kognitiva tester som normalt görs på specialistmottagningar. Ett tidsbesparande datorbaserat verktyg underlättar administrationen och begränsar merarbetet.
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
- Basala demensutredningar görs normalt i primärvården för att utreda misstänkt demenssjukdom (kognitiv sjukdom). I utredningen brukar ingå bland annat MMSE och Klocktest, ibland även Moca eller Rudas. Dessa tester ger en grov uppskattning av en persons kognitiva förmåga totalt sett.
- Mindmore innehåller 22 olika neuropsykologiska tester (de flesta ingår i det Kognitiva screeningbatteriet, KSB). När resultaten sammanställs erhålls en kognitiv profil. Den visar hur patientens olika kognitiva funktioner (domäner) fungerar, till exempel inlärnings- och minesfunktioner, verbala funktioner och uppmärksamhetsfunktioner.
- Jämfört med poängen från MMSE ger den kognitiva profilen en bättre uppfattning av patientens svårigheter och därmed ett bättre underlag, bland annat för att kunna ställa en korrekt diagnos. Läs mer om kognitiva domäner.
EU nobbar nytt alzheimerläkemedel
I mitten av december beslöt den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att inte godkänna Aduhelm som alzheimerläkemedel. Det betyder att det varken får marknadsföras i Sverige eller något annat EU-land.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
Anmälan öppen till ledarskapskonferens
Den 26–27 september 2022 sätter vi åter strålkastarljuset på ledarskapet i demensomsorgen. Du som är chef eller arbetsledare är då hjärtligt välkommen till City Conference Centre i Stockholm och den femte skandinaviska konferensen om ledarskap och demensomsorg. Läs mer och anmäl dig här!
Hög vilopuls kopplas till demenssjukdom
Att mäta vilopuls hos äldre kan vara ett sätt att upptäcka personer med högre risk för demenssjukdom. Det anser forskarna bakom en ny studie från Karolinska institutet.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
Vad händer med MMSE?
Efter att Svenskt Demenscentrum tog bort MMSE från webben hör många av sig med frågor. Här besvarar vi en del av dem och berättar hur vi går vidare.
Vad är MMSE?
MMSE står för Mini Mental State Examination och består av bland annat ett frågeformulär som ger en grov uppskattning av en persons kognitiva funktioner. Det rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för att att fånga upp förekomst av kognitiv svikt i basala demensutredningar. MMSE utvecklades under 1970-talet men har modifierats något under åren, bland annat utvecklades en svensk version (MMSE-SR) för snart 10 år sedan. Testet har länge kunnat laddas ned avgiftsfritt från olika webbplatser både i och utanför Sverige.
Varför kan jag inte längre ladda ned MMSE-protokollet?
På senare år har den amerikanska organisationen Psychological Assessment Resources (PAR) allt oftare hävdat sin upphovsrätt till MMSE och krävt licensavgift för att få använda testet. I våras fick vi en direkt uppmaning av PAR att ta bort MMSE-protokollet från Svenskt Demenscentrums webbplats, vilket vi också gjorde efter att ha rådfrågat juridisk expertis. För att få tillgång MMSE-protokollet hänvisar PAR till sin webbplats där det kan laddas ned mot avgift, https://www.parinc.com (nytt fönster)
Vi laddade ned MMSE för flera år sedan, får vi fortsätta använda det utan licens på vår arbetsplats?
Frågor om upphovsrätt är ofta komplicerade och Svenskt Demenscentrum saknar tyvärr juridisk kompetens för att ge råd i denna fråga. Vi rekommenderar att ni kontaktar högre chefer eller jurist inom er region eller kommun.
Finns det något alternativ till MMSE?
Svenskt Demenscentrum arbetar med frågan. Vi anser det vara av största vikt att svensk sjukvård har tillgång till ett enkelt avgiftsfritt kognitivt test för basala demensutredningar, ett test som är utvärderat och validerat. I våra grannländer, som också drabbats av PAR:s licenskrav, har man valt lite olika vägar.
I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa, ett test som redan används i Sverige men som är mer omfattande än MMSE och även kräver licensavgift. Danmark har istället ersatt MMSE med Basic, ett test som utvecklats inom landet.
Svenskt Demenscentrum för disussioner med bland annat Svensk förening för kognitiv medicin och våra systercentrum i Danmark och Norge om hur vi kan gå vidare. I början av 2022 kommer vi att arrangera en hearing med andra inbjudna experter.
Vad är MMSE?
MMSE står för Mini Mental State Examination och består av bland annat ett frågeformulär som ger en grov uppskattning av en persons kognitiva funktioner. Det rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för att att fånga upp förekomst av kognitiv svikt i basala demensutredningar. MMSE utvecklades under 1970-talet men har modifierats något under åren, bland annat utvecklades en svensk version (MMSE-SR) för snart 10 år sedan. Testet har länge kunnat laddas ned avgiftsfritt från olika webbplatser både i och utanför Sverige.
Varför kan jag inte längre ladda ned MMSE-protokollet?
På senare år har den amerikanska organisationen Psychological Assessment Resources (PAR) allt oftare hävdat sin upphovsrätt till MMSE och krävt licensavgift för att få använda testet. I våras fick vi en direkt uppmaning av PAR att ta bort MMSE-protokollet från Svenskt Demenscentrums webbplats, vilket vi också gjorde efter att ha rådfrågat juridisk expertis. För att få tillgång MMSE-protokollet hänvisar PAR till sin webbplats där det kan laddas ned mot avgift, https://www.parinc.com (nytt fönster)
Vi laddade ned MMSE för flera år sedan, får vi fortsätta använda det utan licens på vår arbetsplats?
Frågor om upphovsrätt är ofta komplicerade och Svenskt Demenscentrum saknar tyvärr juridisk kompetens för att ge råd i denna fråga. Vi rekommenderar att ni kontaktar högre chefer eller jurist inom er region eller kommun.
Finns det något alternativ till MMSE?
Svenskt Demenscentrum arbetar med frågan. Vi anser det vara av största vikt att svensk sjukvård har tillgång till ett enkelt avgiftsfritt kognitivt test för basala demensutredningar, ett test som är utvärderat och validerat. I våra grannländer, som också drabbats av PAR:s licenskrav, har man valt lite olika vägar.
I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa, ett test som redan används i Sverige men som är mer omfattande än MMSE och även kräver licensavgift. Danmark har istället ersatt MMSE med Basic, ett test som utvecklats inom landet.
Svenskt Demenscentrum för disussioner med bland annat Svensk förening för kognitiv medicin och våra systercentrum i Danmark och Norge om hur vi kan gå vidare. I början av 2022 kommer vi att arrangera en hearing med andra inbjudna experter.
Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt
Efter att pandemin satt käppar i hjulet vid två tillfällen hoppas vi nu äntligen kunna arrangera inspirationsdagen Sikta mot Stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Podd: Hur mår mannen i omsorgen?
Demenspodden är tillbaka efter två års uppehåll på grund av pandemin. Ett nytt avsnitt tar upp aktiviteter på äldreboenden utifrån ett genusperspektiv. Är kanske männen förfördelade?
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Årets team kommer från Öland
Demensteamet i Mörbylånga kommun har utsetts till Årets Team på Framtidsgalan för kompetensutveckling inom offentlig sektor. Det är ett multiprofessionellt team som drivs tillsammans med Region Kalmar län.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Ta del av Stockholms Demensdag 2021
Du som missade Stockholms Demensdag den 10 november, här kan du ta del av en inspelad version. Många frågor togs upp under dagen, de som förblev obesvarade kan du mejla till respektive föreläsare nedan.
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
En inspirationskälla för alla kommuner
Sedan förra sommaren har fem kommuner arbetat med att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Erfarenheter och resultat har nu samlats i en ny skrift som kan inspirera andra kommuner.
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).