Senaste nytt

23 nov 2021

Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt 

 ARBETA MED DEMENS

Efter att pandemin satt käppar i hjulet vid två tillfällen hoppas vi nu äntligen kunna arrangera inspirationsdagen Sikta mot Stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom.

Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.

Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.

4 apr 2024

Ny webbutbildning för LSS-personal 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nu släpper Svenskt Demenscentrum en reviderad version av kartläggningsverktyget Tidiga tecken och en ny webbutbildning med samma namn. Tidiga tecken ingår i utbildningsmodellen Stjärnmärkt-LSS.

Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg för personal på gruppbostäder och serviceboenden inom LSS-området. Det används för att fånga upp förändringar i hälsa, beteenden och kognition hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidiga tecken består av ett formulär med frågor som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

För att få tillgång till Tidiga tecken behöver du först genomföra vår nya webbutbildning med samma namn. Den är tillgänglig på vår utbildningsportal och innehåller fyra instruktionsfilmer, ett avsnitt om personer med intellektuell funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv, en skriftlig handledning och ett lättläst häfte om att åldras. 

När du genomfört webbutbildningen kan du ladda ned kartläggningsverktyget Tidiga tecken som ifyllningsbar pdf från utbildningsportalen.

Läs mer om Tidiga tecken under Arbeta med demens

Tidiga tecken är ett kartläggningsverktyg för personal på gruppbostäder och serviceboenden inom LSS-området. Det används för att fånga upp förändringar i hälsa, beteenden och kognition hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidiga tecken består av ett formulär med frågor som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

För att få tillgång till Tidiga tecken behöver du först genomföra vår nya webbutbildning med samma namn. Den är tillgänglig på vår utbildningsportal och innehåller fyra instruktionsfilmer, ett avsnitt om personer med intellektuell funktionsnedsättning ur ett historiskt perspektiv, en skriftlig handledning och ett lättläst häfte om att åldras. 

När du genomfört webbutbildningen kan du ladda ned kartläggningsverktyget Tidiga tecken som ifyllningsbar pdf från utbildningsportalen.

Läs mer om Tidiga tecken under Arbeta med demens

3 apr 2024

Största kartläggningen av demenssjukdom i Sverige 

 FORSKNING

Vid Karolinska Institutet pågår den hittills största kartläggningen av kognitiv svikt och demenssjukdom i Sverige. Den ska ge ny kunskap genom att länka samman patientdata från olika register och studier.
 

Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.

Bild på Emil Aho– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Länkar samman patientdata

Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
 
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.

Många diagnoser i primävården 

– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
 
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
 
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.

Analyser i höst

Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
 
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)

Text: Magnus Westlander

Hur många personer i Sverige är diagnosticerade med Alzheimers sjukdom? När får de sin diagnos och vilka undersökningar har då gjorts? Det är bara några av de frågor som forskarna vid Karolinska Institutet hoppas få svar på.

Bild på Emil Aho– Sedan har vi gruppen med MCI (lindrig kognitiv funktionsnedsättning red anm), något som kan vara ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Hur många som är diagnosticerade med MCI har vi för närvarande inte ens några rimliga uppskattningar på men även det är något som kartläggningen kan ge svar på, säger Emil Aho, doktorand vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Länkar samman patientdata

Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer.
 
Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem. I SveDem kan man följa den behandling och det stöd som patienterna får från att diagnosen är ställd. Det är världens största demensregister i sitt slag men har ändå sina begränsningar.

Många diagnoser i primävården 

– Alla minnesmottagningar i landet registrerar i SveDem men betydligt färre vårdcentraler är anslutna. Och vi misstänker att det är i primärvården som de allra flesta demensdiagnoser ställs, säger Emil Aho.
 
Det senaste året har han därför ägnat sig åt att samla in diagnosdata från landets regioner.
 
– I regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland finns stora databaser där vi relativt enkelt kan få fram uppgifter om bland annat diagnoser. I övriga regioner är det något mer tidskrävande, bland annat på grund av att alla privata vårdcentraler måste godkänna att informationen skickas till oss, säger Emil Aho.

Analyser i höst

Framåt hösten hoppas Emil Aho ha samlat in så pass mycket data att analysarbetet kan påbörjas.
 
Ladda ned Research plan – disease progression, treatment, prognosis and resource utilisation in dementia (nytt fönster)

Text: Magnus Westlander

27 mar 2024

Namninsamling för att prioritera demensfrågor i Europa 

 LEVA MED DEMENS

Inför valet till Europaparlamentet i juni har Alzheimer Europe startat en kampanj, tillsammans med Demensförbundet och sina andra medlemsorganisationer. Syftet är att göra demens till en prioriterad fråga för unionens beslutsfattare.

Kampanjen består av tre bärande delar:

  • Helsingforsmanifestet – en lägesbeskrivning när det gäller demens i Europa med specifika krav på EU-kommissionens institutioner och nationella regeringar.
  • Demenslöftet 2024 – ett åtagande för politiker som kandiderar till valet till Europaparlamentet att skriva under, och lova sitt stöd för prioriteringar av demens inom områdena hälsa, forskning, funktionsrätt och anhörigstöd.
  • Namnlistan ”Call to action” – en uppmaning från allmänheten till europeiska beslutsfattare att prioritera demens som en politisk fråga och genomföra åtgärderna i Helsingforsmanifestet.

Vi på Svenskt Demenscentrum stöjder kampanjen. Gör som vi och skriv under namnlistan!

Kampanjen består av tre bärande delar:

  • Helsingforsmanifestet – en lägesbeskrivning när det gäller demens i Europa med specifika krav på EU-kommissionens institutioner och nationella regeringar.
  • Demenslöftet 2024 – ett åtagande för politiker som kandiderar till valet till Europaparlamentet att skriva under, och lova sitt stöd för prioriteringar av demens inom områdena hälsa, forskning, funktionsrätt och anhörigstöd.
  • Namnlistan ”Call to action” – en uppmaning från allmänheten till europeiska beslutsfattare att prioritera demens som en politisk fråga och genomföra åtgärderna i Helsingforsmanifestet.

Vi på Svenskt Demenscentrum stöjder kampanjen. Gör som vi och skriv under namnlistan!

25 mar 2024

Umeå samverkar med regionen kring Min pärm 

 ARBETA MED DEMENS

Umeå kommun och Region Västerbotten har inkluderat Min pärm i sina samverkansrutiner. Demensansvarig på hälsocentralen överlämnar pärmen till patienten vid återbesöket 2 – 4 veckor efter diagnos.

– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.

Verktyg för samtal

Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.  

– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.

Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.

Umeå går i bräschen

 –  Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.

Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.

Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li

 

– När Min pärm testats som pilot i vårt projekt har både patienter, anhöriga och demensansvariga tyckt att pärmen är ett bra alternativ. Ingen tackar nej till Min pärm, säger Kristina Sandgren som är verksamhetsutvecklare och samordnare inom demensområdet i Umeå kommun.

Verktyg för samtal

Kristina Sandgren berättar att de demensansvariga tycker att strukturen i pärmen utgör en bra grund för samtalet med patienten. All information finns samlad på ett ställe och är lite av ett uppslagsverk. Min pärm ger också hopp till patienten eftersom det finns tips och råd om vad man kan göra själv.  

– Min pärm inger ett förtroende att vi vill stötta patienten hela vägen, tycker Kristina Sandgren.

Umeå kommun och Region Västerbotten delar på kostnaden för Min pärm.

Umeå går i bräschen

 –  Regionens och kommunens samarbete för sömlös vård och omsorg med tydlig struktur mellan huvudmännen hoppas jag att fler tar efter, säger Wilhelmina Hoffman, vd för Svenskt Demenscentrum.

Att kommunen och regionen hittat en väg till samverkan är en direkt följd av det projekt om det standardiserade insatsförloppet som Svenskt Demenscentrum drev tillsammans med Umeå kommun och fyra andra kommuner åren 2020 och 2021.

Text: Christina Nemel, foto: Yanan Li

 

Fakta om Min pärm

Bild på Min pärmLäs mer om Min pärm under Leva med demens. Min pärm kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Vid beställning av minst 200 exemplar ges en mängdrabatt på 10 procent, mejla info@demenscentrum.se

21 mar 2024

Landets första Stjärnmärkta LSS-enhet 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Gärdets gruppbostad i Stockholm blir landets första enhet att diplomeras i Stjärnmärkt LSS. Personalen har genomgått en pilotutbildning i utbildningsmodellen Stjärnmärkt anpassad till LSS-området.

Vid diplomeringen som hölls den 20 mars 2024 deltog Petter Martinsson (S), ordförande i stadsdelsnämnden för Norra innerstaden. Han tackade personalen för deras stora engagemang:

– Den här utbildningen som ni nu har genomgått tycker jag är ett utmärkt exempel på kompetensutveckling när den är som allra bäst.  

 

Arbeta personcentrerat

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att ge kunskap om åldrande och demenssjukdom vid intellektuell funktionsnedsättning (IF) samt verktyg för att jobba personcentrerat. Utbildningen riktar sig främst till stödpedagoger som har erfarenhet av LSS-verksamhet.

Pilotutbildningen har tagits fram av LSS-konsult Kia Mundebo och Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig på Svensk Demenscentrum. 

– Vi har fått en hel del förfrågningar om att starta det här och nu är tiden mogen. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av demenssjukdomar, så utbildningen är viktig, säger Ann-Christin Kärrman. 

Ingen avgift under 2024 

Under 2024 har Svenskt Demenscentrum fått ett anslag från Socialdepartementet för att sprida Stjärnmärkt LSS. Utbildningen till Stjärninstruktör, inklusive utbildningsmaterial och kontinuerlig handledning, är då avgiftsfri.

Text och foto Christina Nemell 
 

Arbeta personcentrerat

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av Svenskt Demenscentrum för att ge kunskap om åldrande och demenssjukdom vid intellektuell funktionsnedsättning (IF) samt verktyg för att jobba personcentrerat. Utbildningen riktar sig främst till stödpedagoger som har erfarenhet av LSS-verksamhet.

Pilotutbildningen har tagits fram av LSS-konsult Kia Mundebo och Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig på Svensk Demenscentrum. 

– Vi har fått en hel del förfrågningar om att starta det här och nu är tiden mogen. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av demenssjukdomar, så utbildningen är viktig, säger Ann-Christin Kärrman. 

Ingen avgift under 2024 

Under 2024 har Svenskt Demenscentrum fått ett anslag från Socialdepartementet för att sprida Stjärnmärkt LSS. Utbildningen till Stjärninstruktör, inklusive utbildningsmaterial och kontinuerlig handledning, är då avgiftsfri.

Text och foto Christina Nemell 
 

18 mar 2024

Nya sätt att betala för nya läkemedel 

 FORSKNING

Nya läkemedel mot alzheimer kan snart vara på gång, något som ställer hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. En rapport inom ramen för innovationsmiljön PREDEM lyfter bland annat fram behovet av nya betalningslösningar.

Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.

Oscar Frisell– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Förhandlingar med läkemedelsbolagen

Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.

– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.

Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.

Okända långsiktiga effekter

– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.

I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.

Två alternativa betalningslösningar 

Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.

– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.

Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.

– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.

Sprider riskerna

I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.

– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.

En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.

Kostnader förskjuts till regionerna

Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader. 

– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.

Magnus Westlander
 

Svenskutvecklade lecanemab används sedan ett år tillbaka som läkemedel mot Alzheimers sjukdom i USA. Nu väntar läkemedelsbolaget Eisai på tillstånd för att få marknadsföra lecanemab i Europa. Ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle innebära ett stort framsteg för personer med Alzheimers sjukdom men även en omfattande utmaning för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Det handlar om en stor potentiell patientgrupp – uppskattningsvis lever närmare 100 000 personer i Sverige med Alzheimers sjukdom. Med ett nytt läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet kommer troligen många som inte har någon diagnos, men har en oro över exempelvis sitt minne, att söka sig till vården i hopp om att få tillgång till den nya behandlingen.

Oscar Frisell– Trycket på sjukvården kan komma att öka kraftigt, även på grund av att lecanemab ska intas intravenöst på en vårdklinik. Därför behöver vi troligtvis se över alternativa betalningsformer för diagnostik och behandling, säger Oskar Frisell, projektledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och huvudförfattare till rapporten Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Förhandlingar med läkemedelsbolagen

Idag står regionerna för större delen av läkemedelsnotan för läkemedel som ges på klinik. Priserna på de enskilda läkemedlen bestäms efter förhandlingar med läkemedelsbolagen, ofta i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Värdebaserad prissättning är den betalningsform som används.

– Priset sätts per dos, patient eller behandling. Utgångspunkten är hur stor den kliniska nyttan är, det vill säga läkemedlets hälsoeffekter för patienterna. Stora hälsoeffekter kan göra att läkemedlet blir kostnadseffektivt även vid ett mycket högt pris, säger Oskar Frisell.

Även hur vanligt och hur allvarligt tillståndet är vägs in. För läkemedel mot sällsynta och svåra sjukdomstillstånd är regionerna beredda att betala mer. TLV tar däremot endast hänsyn till hur allvarligt sjukdomstillståndet är i sina beslut.

Okända långsiktiga effekter

– När det gäller lecanemab ställs den värdebaserade prissättningen inför tydliga utmaningar, bland annat för att läkemedlets hälsoeffekter är okända på längre sikt. En felaktig uppskattning av effekterna kan leda till att skattebetalarna får betala för ett läkemedel som inte visar sig vara kostnadseffektivt eller, tvärtom, att läkemedelsbolagets ersättning blir för liten.

I fallet med Alzheimers sjukdom så kommer troligtvis en kostnadseffektiv behandling, där en värdebaserad ersättningsmodell används, ändå inte innebära att alla som potentiellt har nytta av behandlingen också får tillgång till den. Detta på grund av att budgetpåverkan väntas bli stor när både kostnad för läkemedel, diagnostik och uppföljning vägs in.

Två alternativa betalningslösningar 

Hur kan man då lösa denna knut? I IHE-rapporten tar författarna upp alternativa betalningslösningar. I princip handlar det om två grundtyper: finansiella och utfallsbaserade. Oskar Frisell ger ett par exempel.

– En finansiell betalningsmodell kan vara att regionerna helt enkelt får en rabatt som sänker priset på läkemedlet och gör att det åtminstone på kort sikt kan bli kostnadseffektivt. Storleken på dessa rabatter är oftast hemliga.

Utfallsbaserade modeller länkar betalningen i stället till den faktiska nyttan av läkemedlet.

– Man kan tänka sig att regionerna betalar en viss summa för varje patient mot att patienterna om fem år får en viss bestämd hälsoförbättring. I annat fall får läkemedelsbolaget betala tillbaka värdet som motsvarar mellanskillnaden i förväntad och uppnådd hälsoförbättring, säger Oskar Frisell.

Sprider riskerna

I rapporten diskuteras för- och nackdelar med olika betalningslösningar. Gemensamt för dem är att de syftar till att sprida riskerna.

– För regionerna, och indirekt skattebetalarna, handlar det om att minimera risken att betala för något som inte har någon effekt. Läkemedelsbolaget får å sin sida möjlighet att tidigt sälja sin produkt och kan sedan ta fram data som visar att den verkligen fungerar.

En annan aspekt av lecanemab, och sannolikt även framtida sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom, är att kostnader och besparingar förskjuts mellan olika samhällssektorer. Av en tidigare PREDEM-rapport framgår att ca 80 procent av samhällets kostnader för demenssjukdomar faller på landets kommuner och mindre än 2 procent på regionerna.

Kostnader förskjuts till regionerna

Detta kan komma att förändras, om lecanemab godkänns och fungerar som man hoppas. Besparingarna sker då sannolikt i kommunerna i form av ett minskat behov av särskilt boende och andra stödinsatser. Regionerna som betalar för diagnostik, läkemedel och den intravenösa behandlingen väntas däremot få ökade kostnader. 

– Det kan ju visa sig att lecanemab är kostnadseffektivt och har en god effekt men eftersom den potentiella patientgruppen är stor saknar regionerna resurser att betala för det. Därför tror vi att staten på sikt behöver ta en större roll för finansieringen av den här typen av läkemedel där omfattande diagnostik krävs, säger Oskar Frisell.

Magnus Westlander
 

Ladda ned

Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? Frisell O, Bexelius C, Jönsson L, Lindgren P, Persson S, IHE-rapport 2024:2 | Ladda ned från IHE:s webb (nytt fönster)

14 mar 2024

Riksförening beskriver demenssjuksköterskans kompetens 

 ARBETA MED DEMENS

Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård har publicerat en ny kompetensbeskrivning. Den lyfter fram den kunskap som specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård vid demenssjukdom bör ha.

Kompetensbeskrivningen är på 16 sidor och ska bland annat vara ett stöd för att ta fram uppdragsbeskrivningar och informera patienter och närstående om specialistsjuksköterskans kompetens. Den kan även vara ett stöd för lärosäten och studenter vid utformning, planering och genomförande av specialistutbildningar.

Synliggör kompetensen

Bakom kompetensbeskrivningen står Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska och verksam vid Svenskt Demenscentrum, har deltagit i arbetet med att ta fram den. Projektledare har varit Anna Swall, styrelseledamot i riksföreningen.

– Det som är unikt med denna kompetensbeskrivning är att den sätter ljus på den unika kompetens som dessa sjuksköterskor besitter efter sin utbildning. Specialistsjuksköterskan blir expert på att i alla delar av vårdkedjan kunna möta, stödja och lindra symtom på demenssjukdom med personen i fokus, säger Anna Swall, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, till Dagens medicin.

Skyddad titel

Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska samt godkänd examen från en specialistutbildning.

Kompetensbeskrivningen är på 16 sidor och ska bland annat vara ett stöd för att ta fram uppdragsbeskrivningar och informera patienter och närstående om specialistsjuksköterskans kompetens. Den kan även vara ett stöd för lärosäten och studenter vid utformning, planering och genomförande av specialistutbildningar.

Synliggör kompetensen

Bakom kompetensbeskrivningen står Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård. Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska och verksam vid Svenskt Demenscentrum, har deltagit i arbetet med att ta fram den. Projektledare har varit Anna Swall, styrelseledamot i riksföreningen.

– Det som är unikt med denna kompetensbeskrivning är att den sätter ljus på den unika kompetens som dessa sjuksköterskor besitter efter sin utbildning. Specialistsjuksköterskan blir expert på att i alla delar av vårdkedjan kunna möta, stödja och lindra symtom på demenssjukdom med personen i fokus, säger Anna Swall, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, till Dagens medicin.

Skyddad titel

Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska samt godkänd examen från en specialistutbildning.

11 mar 2024

Socialstyrelsen publicerar nytt underlag till demensstrategin 

 ARBETA MED DEMENS

Socialstyrelsen har överlämnat ett underlag till en utvecklad nationell demensstrategi till regeringen. Tandvård och förebyggande insatser är ett par nya områden som betonas.

De sju områden som pekas ut i den nuvarande demensstrategin, som antogs 2017, är fortfarande aktuella och har därför uppdaterats. Socialstyrelsen ger också förslag på vad som bör prioriteras i det strategiska arbetet framöver inom områdena:
    •    Samverkan
    •    Personal
    •    Kunskap och kompetens
    •    Uppföljning och utvärdering
    •    Anhöriga och närstående
    •    Samhälle
    •    Digitalisering och välfärdsteknik.

Socialstyrelsen påpekar även att det snart kan finnas nya läkemedel tillgängliga för patienter som är i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Det kommer att medföra stora kostnader och krav på specialistkompetens inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att skapa beredskap och bevaka kunskapsläget kring läkemedel, blodtester och digitala diagnosverktyg för Alzheimers sjukdom.

Ladda ned Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, Socialstyrelsen 2024 (nytt fönster)

De sju områden som pekas ut i den nuvarande demensstrategin, som antogs 2017, är fortfarande aktuella och har därför uppdaterats. Socialstyrelsen ger också förslag på vad som bör prioriteras i det strategiska arbetet framöver inom områdena:
    •    Samverkan
    •    Personal
    •    Kunskap och kompetens
    •    Uppföljning och utvärdering
    •    Anhöriga och närstående
    •    Samhälle
    •    Digitalisering och välfärdsteknik.

Socialstyrelsen påpekar även att det snart kan finnas nya läkemedel tillgängliga för patienter som är i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Det kommer att medföra stora kostnader och krav på specialistkompetens inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att skapa beredskap och bevaka kunskapsläget kring läkemedel, blodtester och digitala diagnosverktyg för Alzheimers sjukdom.

Ladda ned Underlag för en utvecklad nationell demensstrategi, Socialstyrelsen 2024 (nytt fönster)

4 mar 2024

Dagverksamheter möts på Facebook 

 ARBETA MED DEMENS

En nybildad Facebookgrupp vänder sig till dagverksamheter för personer med demenssjukdom. Syftet är att dela erfarenheter och få inspiration från personal runt om i landet.

Inititativet kommer från Gotland och personal på dagverksamheterna i Visby och Hemse.

– Vid inspirationswebbinariumet för dagverksamheter den 15 mars frågade vi i chatten, om det fanns intresse för något slags nätverkande, och det visade sig att intresset var stort, säger Camilla Lindahl, Silviasyster som är verksam vid Violens dagverksamhet i Visby.

Planer på digital nätverksträff

"Nätverkandet" har i ett första steg tagit sig uttryck i den nybildade Facebookgruppen Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom.

– På grund av den geografiska begränsningen som det är att bo på en ö så har vi känt att det skulle vara av stort intresse att kunna dela erfarenheter och få inspiration från andra som jobbar på liknande dagverksamheter runt om i landet, säger Camilla Lindahl som, tillsammans med sina kollegor i Visby och Austens dagverksamhet i Hemse, har planer på att hålla en digital nätverksträff höst.

Länk til Facebookgrupp

bild på solroserGå med i Facebookgruppen: Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom 

 

Inititativet kommer från Gotland och personal på dagverksamheterna i Visby och Hemse.

– Vid inspirationswebbinariumet för dagverksamheter den 15 mars frågade vi i chatten, om det fanns intresse för något slags nätverkande, och det visade sig att intresset var stort, säger Camilla Lindahl, Silviasyster som är verksam vid Violens dagverksamhet i Visby.

Planer på digital nätverksträff

"Nätverkandet" har i ett första steg tagit sig uttryck i den nybildade Facebookgruppen Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom.

– På grund av den geografiska begränsningen som det är att bo på en ö så har vi känt att det skulle vara av stort intresse att kunna dela erfarenheter och få inspiration från andra som jobbar på liknande dagverksamheter runt om i landet, säger Camilla Lindahl som, tillsammans med sina kollegor i Visby och Austens dagverksamhet i Hemse, har planer på att hålla en digital nätverksträff höst.

Länk til Facebookgrupp

bild på solroserGå med i Facebookgruppen: Nätverk för dagverksamheter riktade till personer med demenssjukdom 

 

13 feb 2024

MMSE-NR3 är nu tillgängligt på svenska 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Bedömningsinstrumentet MMSE-NR3 kan nu laddas ned via Svenskt Demenscentrums webb. Det har utvecklats vid norska Nasjonalt senter for aldring og helse och används vid utredning av kognitiv svikt. 

MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.  

– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Avgiftsfri nedladdning

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.

Även digital version

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.

MMSE-NR3 omfattar 30 frågor och ger en grov uppskattning av testpersonens kognitiva funktioner.  

– Genom att det norska MMSE-NR3 översatts till svenska kan vi nu erbjuda avgiftsfri nedladdning via vår webbportal. Det är naturligtvis glädjande eftersom det är ett efterfrågat instrument som även rekommenderas i de nationella riktlinjerna vid utredning av personer med misstänkt kognitiv svikt, säger Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Avgiftsfri nedladdning

MMSE-NR3 har ursprungligen tagits fram av Nasjonalt senter for aldring og helse, Svenskt Demenscentrums norska systercentrum. På initiativ av företaget Mindmore har det översatts till svenska och fått det norska centrumets godkännande att göra det avgiftsfritt tillgängligt i Sverige.

Under översättningen och bearbetningen av MMSE-NR3 har Mindmore samarbetat med Svensk förening för kognitiv medicin. En rad experter har varit involverade, bland andra neuropsykolog Beata Terzis som låg bakom utvecklingen av MMSE-SR som nu MMSE-NR3 ersätter.

Även digital version

Vid sidan av den pappersbaserade versionen av MMSE-NR3 har Mindmore tagit fram en avgiftsbelagd digital version. Enligt företaget har den flera fördelar, bland annat genom att vara enklare att administrera och rätta.

Mer om MMSE-NR3

Läs mer och ladda ned MMSE-NR3 via Svenskt Demenscentrums webb eller direkt från Mindmores webb.