Senaste nytt
Positivt test av kognitiva test för utrikes födda
Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
Se webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg
Webbinariet Stjärnmärkt demensomsorg – för att utveckla personcentrerad omvårdnad hölls den 15 februari och lockade över 700 deltagare. Här kan du ta del av inspelningen.
I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.
Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.
I webbinariet delar Stjärninstruktörer från Ljusdal, Malmö och Västerås med sig av sina erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Iréne Ericsson, fil. dr. i gerontologi, diskuterar innebörden av personcentrerad omvårdnad.
Dessutom tar Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, upp de nya målnivåerna för demensomsorgen. Webbinariet arrangerades av Svenskt Demenscentrum och SveDem.
Målnivåer och indikatorer vid demenssjukdom, Socialstyrelsen (nytt fönster)
Silviahemmet fyller 25 år
Silviahemmet fyller 25 år den 14 februari på Alla hjärtans dag. Hjärtliga gratulationer från Svenskt Demenscentrum.
Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.
Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.
Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.
Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.
Stiftelsen Silviahemmet grundades på initiativ av Drottning Silvia som har upplevt demenssjukdom på nära håll. Erfarenheterna av att leva med sin alzheimersjuka mor gav henne insikten om att kunskap är a och o för att kunna förstå, bemöta och hjälpa personer med alzheimer och andra kognitiva sjukdomar. Detta har också varit ledstjärna för Silviahemmets verksamhet ända sedan starten 1996.
Dagverksamheten på Drottningholm präglas av Silviahemmets vårdfilosofi och är omtalad i hela landet. Utbildningsverksamheten är omfattande och riktar sig både till anhöriga och olika yrkesgrupper. Tidigt gavs undersköterskor möjlighet att specialisera sig i demenssjukdomar på högskolenivå och diplomeras som Silviasystrar.
Numera examineras årligen även många Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviafysioterapeuter, Silviaarbetsterapeuter och biståndshandläggare med diplom från Silviahemmet. Samtliga högskoleutbildningar är frukten av Silviahemmes samarbeten med Sophiahemmets högskola och Karolinska Institutet. På senare år har stiftelsen även nått nya yrkesgrupper bland annat genom utbildningen för diakoner.
Silviahemmets utbildningscertifiering är annan hörnpelare i verksamheten. Efterfrågan är stor och idag omfattar certifieringen drygt 100 vård- och omsorgsenheter runt om i landet.
Alzheimerfonden delar ut rekordbelopp till forskare
Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Alzheimerfonden i år skjuta till 42 miljoner kronor till svensk alzheimerforskning, Beloppet är det största som insamlingsorganisationen delat ut.
Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.
Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.
Närmare 120 ansökningar till olika forskningsprojekt skickades förra året in till Alzheimerfonden. De har granskats av ett vetenskapligt råd som nu beslutat vilka projket som får ta del av fondens medel.
Projekten spänner över omvårdnadsforskning till ärflighet och tidig diagnostik. Det senare är det forskningsfält där det mest uppmärksamma fynden gjordes förra året. Genom att analysera biomarkörer i vanligt blodprov kunde svenska forskare med hög sannolikhet påvisa alzheimer i ett tidigt skede av sjukdomen. Det har väckt förhoppningar om både billigare och tillförlitligare alzheimerdiagnostik. För vidare forskning inom detta område har nu bland andra Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, professor vid Lund uinversitet, fått medel av Alzheimerfonden.
Positivt resultat från läkemedelsförsök
Försök visar att antikroppen Donanemab är kopplad till en långsammare försämring av kognitiva funktioner hos personer med Alzheimers sjukdom.
Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller).
Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.
Behöver testas i större skala
För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.
En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.
Bakom studien står läkemedelsbolaget Eli Lilly som presenterar resultaten i ett pressmeddelande. Försöket med Donanemab pågick i 76 veckor och omfattade totalt 272 deltagare, samtliga med tidiga symptom på Alzheimers sjukdom. Försämringen av kognition (minnes- och tankeförmågor) och dagliga funktioner gick i genomsnitt 32 procent långsammare i gruppen som fick Donanemab, jämfört med placebo (deltagare som fick sockerpiller).
Liksom andra antikroppar syftar Donanemab till att eliminera de typiska plack av betaamyloid som bildas i hjärnan vid alzheimer och som av många anses vara huvudorsaken till sjukdomen. Donanemab siktar in sig på en särskild form av beta-amyloid som kallas N3pG.
Behöver testas i större skala
För att kunna godkännas som nytt läkemedel mot alzheimer behöver Eli Lilly visa att Donanemab håller måttet även i en större studie med betydligt fler deltagare. Många tidigare antikroppar som testats har inte klarat det. Den som kommit längst är Aducanumab som USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ska ge besked om i mars. Om FDA ger tummen upp är det första alzheimerläkemedlet på 20 år ett faktum.
En annan antikropp är BAN2401 som utvecklats av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Den prövas i en stor fas 3-studie, bland annat i Sverige, som väntas vara färdig 2022.
Snabbtestning införs
Igår meddelade regeringen att en överenskommelse träffats med SKR som innebär att storskalig testning av covid-19 kan inledas inom kort.
Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.
De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.
Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.
De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.
Coronakommissionen pekar på brister inom äldreomsorgen
Sverige har inte lyckats skydda de äldre under pandemin. Den främsta orsaken till det är strukturella problem som gjort verksamheter oförberedda och illa rustade att klara en pandemi. Detta konstaterar den coronakommission som regeringen tillsatte i somras för att granska myndigheternas hantering av smittspridningen inom äldreomsorgen. Igår presenterade kommissionen sitt första delbetänkande.
Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.
Ökad medicinsk kompetens behövs
Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.
Tillräcklig bemanning på demensboenden
Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.
Nya utredningar om stärkt äldreomsorg
Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.
– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.
Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.
Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »
Christina Nemell
Ansvaret för bristerna delas av myndigheter, kommuner och privata utförare, men ytterst är den nuvarande regeringen liksom tidigare regeringar ansvariga, menar coronakommissionens ordförande Mats Melin.
Ökad medicinsk kompetens behövs
Möjligheterna till förbättring är många, enligt coronakommissionen som föreslår en rad åtgärder som nu behöver genomföras. Utöver bättre samordning mellan kommuner och regioner lyfts bland annat behovet av att förstärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. En sjuksköterska bör finnas tillgänglig dygnet runt på varje boende och kommuner bör få befogenhet att anställa läkare. Tillgång till medicinsk utrustning för nödvändiga insatser bör också finnas på varje boende. När det gäller läkarinsatser behöver kommunerna ställa tydligare krav på regionerna och regionerna måste leva upp till sina skyldigheter.
Tillräcklig bemanning på demensboenden
Coronakommissionen poängterar också att riksdag och regering behöver se till att det finns tillräcklig bemanning på särskilda boenden och inom hemtjänsten, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom.
Nya utredningar om stärkt äldreomsorg
Socialminister Lena Hallengren delar kommissionens uppfattning att äldreomsorgen varit illa rustad att hantera en pandemi och att ett ansvar för detta ligger på regeringen.
– Coronakommissionens delbetänkande blir nu ett viktigt avstamp för reformer framåt, säger Lena Hallengren.
Redan före jul kommer ett utredningsuppdrag att presenteras som gäller en ny äldreomsorgslag som komplement till socialtjänstlagen och ett uppdrag att stärka den reglerade tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.
Coronakommissionens delbetänkande finns att läsa här »
Christina Nemell
Professor Miia Kivipelto får Rymanpriset 2020
Miia Kivipelto, professor på Karolinska Institutet, fick nyligen ta emot det prestigefyllda Rymanpriset av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.
Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.
Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.
– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.
Det årliga priset på 250 000 nyzeeländska dollar (ca 1,5 miljoner kronor) är världens största i sitt slag och delas ut för bästa initiativ eller forskningskoncept som syftar till att förbättra äldre människors livskvalitet.
Professor Kivipelto får priset för sin mer än 20 år långa forskning om prevention, diagnos och behandling av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Hon är ansvarig för den så kallade FINGER-studien, den första storskaliga interventionsstudien som visat att livsstilsbaserade insatser inom flera områden kan minska risken för kognitiv svikt. I Kivipeltos team ingår 100 forskare som arbetar med att anpassa och optimera modellen som nu finns i mer än 30 länder.
– Det här är en stor ära, inte bara för mig, utan för mitt team. Jag tror att detta kommer att ge oss ännu mer energi för det vi gör, vilket är viktigare än någonsin. Vi har fortsatt trots covid-19 och vi får bra resultat, och vi kommer att fortsätta, säger Miia Kivipelto som tog emot Rymanpriset via videolänk.
Ny app för polis och ordningsvakter
I dag lanserar Svenskt Demenscentrum mobilappen Om demens. Den är ett hjälpmedel för poliser och ordningsvakter som ofta ställs inför svåra situationer i möten med personer med kognitiva svårigheter.
Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)
Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.
Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.
– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play.
Se vår lanseringsfilm med bl a Erik Slottner, äldre- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, som inviger appen från stadshuset (7,22 min)
Den nya appen är ett led i Svenskt Demenscentrums arbete med att skapa ett mer demensvänligt samhälle. Det handlar bland annat om att ta fram kunskapsstöd till olika grupper, utanför vården, som möter personer med demenssjukdom i sin yrkesutövning.
Sedan tidigare finns en avgiftsfri webbutbildning och informationshäfte för poliser och ordningsvakter. Svenskt Demenscentrum har även tagit fram ett kunskapsstöd för dagligvaruhandeln.
– I Sverige finns 150 000 personer med demenssjukdom. De flesta av dem bor hemma och rör sig ute i samhället under en stor del av sjukdomsförloppet. Därför är det många yrkesgrupper som behöver ökad kunskap om vad sjukdomen innebär, och hur man bäst bemöter personen, för att samhället ska kunna bli mer demensvänligt, säger Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.
Appen Om demens har möjliggjorts genom finansiering från Drottning Silvias stiftelse för forskning och utbildning. Den kan laddas ned gratis från AppStore och Google Play.
KI utbildar tandläkare, hygienister och logopeder i demens
Demenssjukdom från cell till samhälle är en ny multiprofessionell uppdragsutbildning som ges vid Karolinska Institutet. Den har tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.
Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.
Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.
Målgruppen är tandläkare, tandhygienister och logopeder som möter patienter med demenssjukdom i sin yrkesutövning. Syftet är att öka deras kunskap och förståelse för demenssjukdom.
Utbildningen ges på halvfart och tar upp demenssjukdom ur ett biologiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv i två olika delkurser. Godkänd kurs ger titeln tandläkare/tandhygienist/logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och en speciellt framtagen pin som delas ut av H.M. Drottningen vid en ceremoni.