Senaste nytt

19 aug 2022

Värme och vemod under allra sista sommarlägret 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

I flera år har Svenskt Demenscentrum stöttat lägerverksamheter för unga anhöriga till en förälder med demenssjukdom. Lägren startade i Avesta för elva år sedan. Nyligen hölls de för sista gången i Dalakommunen.

Mitt under dallrande värmebölja blev sjön Bäsingen en tacksam och naturlig samlingspunkt mellan föreläsningarna på Sjöviks Folkhögskola. De 17 ungdomarna kunde prova på fiskelyckan, paddla på en SUP-bräda eller bara ta ett svalkande dopp.

 

Kunskap ger trygghet

Ett syfte med lägren i Avesta har varit att ge de unga anhöriga kunskap om den sjukdom som drabbat deras förälder och information om vilket stöd de har rätt att få.

Överläkare Moa Wibom har varit med som föreläsare på lägren i flera år.

– Det är ett enormt förtroende att få vara med och höra deras berättelser. Det som chockar mig är att det är så ytterst lite information och kunskap som har nått ungdomarna. Det mesta som förmedlas på lägret blir nyheter och ofta en chock för dem. När vi inte kan bota eller bromsa de här sjukdomarna, återstår att åtminstone ge bra information och trygghet. Det måste vara det viktigaste, för kunskap ger trygghet, säger Moa Wibom.

Ett annat syfte med lägren är att deltagarna ska få träffa andra i liknande situation, som de kan dela sina erfarenheter med. Och pratades gjorde det under hela helgen i spontana grupperingar – från tidig morgon till framåt nattkröken.

Olof och hans bror hade fått tips om lägret av en demenssjuksköterska i Göteborg.

Kravlös gemenskap

– När man kommer hit möts man av en öppenhet och värme. Det är kravlöst här. Och det har känts naturligt att dela med sig av sina erfarenheter. Alla är ju här av samma anledning, säger Olof.

Elisabeth, en annan deltagare, håller med.
– Man känner sig så omhändertagen. De flesta här får ju ta mycket ansvar hemma. Man blir också ompysslad och kan få till exempel taktil massage och vara med på yoga.

Akupunktur var något annat som flera ville prova på.
– Det var en positiv upplevelse. Jag känner mig liksom nyvaken nu, säger André.

Sara beskriver sin premiärupplevelse av akupunktur så här:
– Mitt i började det kurra i min mage, sen sa det pling plong i högra foten, så jag nästan hörde ljudet.  Det var ashäftigt.

Stöttat 450 unga anhöriga

Det var år 2011 som demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigkonsulent Katrin Lindholm på Avesta kommun fick idén av en ung anhörig att dra igång ett läger. Det började i liten skala, men snart växte verksamheten och Alzheimerfonden trädde in som finansiär.

Sedan några år tillbaka driver Alzheimerfonden läger från Örnsköldsvik i norr till Ystad i söder. Under 12 år har cirka 450 barn och unga vuxna varit med på lägren, där de fått professionell stöttning och kunskap om kognitiva sjukdomar.

Internationell uppmärksamhet

Verksamheten har också uppmärksammats internationellt. Efter studiebesök i Avesta har man i Norge startat läger enligt Avestas koncept. Också japanerna har visat stort intresse och skickade för några år sedan en delegation till Avesta för att ställa frågor till Gudrun och Katrin.

Katrin, nu lägger ni ned lägerverksamheten i Avesta. Hur känns det?

– Vemodigt, men jag är så tacksam och stolt över att vi genom envishet fick till det här då för 12 år sen och att jag har fått vara med och utveckla något som inte fanns. Vi har lyft frågorna kring unga anhöriga och sett hur mycket lägren betytt för ungdomarna. Vi är ett bra team som har jobbat med det här.

– Efter varje läger har vi fått otroligt mycket positiv feedback. Deltagarna uppskattar att vi ser och bekräftar dem, att de får egen tid att prata och blir respekterade för de djupa känslor de har och den starka sorg som de bär på.

Oro för frisk förälder

Vad utläser ni av era hälsoenkäter att de vanligaste bekymren hos unga anhöriga är?

– Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, ständig stress över att vara tillgänglig hela tiden. De bär också på en oro att den friska föräldern ska bli sjuk.

Gudrun, under de år som ni drivit lägren, kan du se att det har skett någon förändring i stödet för de unga anhöriga?

– Jag tycker att det finns fler som förstår att det finns unga anhöriga, så det är inte en lika bortglömd grupp som det har varit tidigare. Men orättvisorna i Sverige kvarstår, att det är stor skillnad vilken hjälp man får eller inte får beroende på var man bor.

Text och foto: Christina Nemell

 

Kunskap ger trygghet

Ett syfte med lägren i Avesta har varit att ge de unga anhöriga kunskap om den sjukdom som drabbat deras förälder och information om vilket stöd de har rätt att få.

Överläkare Moa Wibom har varit med som föreläsare på lägren i flera år.

– Det är ett enormt förtroende att få vara med och höra deras berättelser. Det som chockar mig är att det är så ytterst lite information och kunskap som har nått ungdomarna. Det mesta som förmedlas på lägret blir nyheter och ofta en chock för dem. När vi inte kan bota eller bromsa de här sjukdomarna, återstår att åtminstone ge bra information och trygghet. Det måste vara det viktigaste, för kunskap ger trygghet, säger Moa Wibom.

Ett annat syfte med lägren är att deltagarna ska få träffa andra i liknande situation, som de kan dela sina erfarenheter med. Och pratades gjorde det under hela helgen i spontana grupperingar – från tidig morgon till framåt nattkröken.

Olof och hans bror hade fått tips om lägret av en demenssjuksköterska i Göteborg.

Kravlös gemenskap

– När man kommer hit möts man av en öppenhet och värme. Det är kravlöst här. Och det har känts naturligt att dela med sig av sina erfarenheter. Alla är ju här av samma anledning, säger Olof.

Elisabeth, en annan deltagare, håller med.
– Man känner sig så omhändertagen. De flesta här får ju ta mycket ansvar hemma. Man blir också ompysslad och kan få till exempel taktil massage och vara med på yoga.

Akupunktur var något annat som flera ville prova på.
– Det var en positiv upplevelse. Jag känner mig liksom nyvaken nu, säger André.

Sara beskriver sin premiärupplevelse av akupunktur så här:
– Mitt i började det kurra i min mage, sen sa det pling plong i högra foten, så jag nästan hörde ljudet.  Det var ashäftigt.

Stöttat 450 unga anhöriga

Det var år 2011 som demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigkonsulent Katrin Lindholm på Avesta kommun fick idén av en ung anhörig att dra igång ett läger. Det började i liten skala, men snart växte verksamheten och Alzheimerfonden trädde in som finansiär.

Sedan några år tillbaka driver Alzheimerfonden läger från Örnsköldsvik i norr till Ystad i söder. Under 12 år har cirka 450 barn och unga vuxna varit med på lägren, där de fått professionell stöttning och kunskap om kognitiva sjukdomar.

Internationell uppmärksamhet

Verksamheten har också uppmärksammats internationellt. Efter studiebesök i Avesta har man i Norge startat läger enligt Avestas koncept. Också japanerna har visat stort intresse och skickade för några år sedan en delegation till Avesta för att ställa frågor till Gudrun och Katrin.

Katrin, nu lägger ni ned lägerverksamheten i Avesta. Hur känns det?

– Vemodigt, men jag är så tacksam och stolt över att vi genom envishet fick till det här då för 12 år sen och att jag har fått vara med och utveckla något som inte fanns. Vi har lyft frågorna kring unga anhöriga och sett hur mycket lägren betytt för ungdomarna. Vi är ett bra team som har jobbat med det här.

– Efter varje läger har vi fått otroligt mycket positiv feedback. Deltagarna uppskattar att vi ser och bekräftar dem, att de får egen tid att prata och blir respekterade för de djupa känslor de har och den starka sorg som de bär på.

Oro för frisk förälder

Vad utläser ni av era hälsoenkäter att de vanligaste bekymren hos unga anhöriga är?

– Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, ständig stress över att vara tillgänglig hela tiden. De bär också på en oro att den friska föräldern ska bli sjuk.

Gudrun, under de år som ni drivit lägren, kan du se att det har skett någon förändring i stödet för de unga anhöriga?

– Jag tycker att det finns fler som förstår att det finns unga anhöriga, så det är inte en lika bortglömd grupp som det har varit tidigare. Men orättvisorna i Sverige kvarstår, att det är stor skillnad vilken hjälp man får eller inte får beroende på var man bor.

Text och foto: Christina Nemell

 

14 sep 2022

Lovande resultat med ny biomarkör 

 FORSKNING

Forskningen om biomarkörer går stadigt framåt. Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM studerar forskarna glykaner, ett ganska outforskat ämne som de hoppas kan bidra till att upptäcka Alzheimers sjukdom redan innan symptomen uppträder.
 

– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.

Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Betydelsen underskattad

Bild på Sophia Schedin Weiss– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.

– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.

Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.

Koppling till annan biomarkör

– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.

Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.

– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.

Blodanalysen tillförlitlig

Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.

– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.

Men varför behöver vi fler biomarkörer?

Urskilja olika alzheimertyper

– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.

Text: Magnus Westlander

Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.

– Det ser riktigt lovande ut. Jag tror att vår glykanstruktur kan bli ett bra komplement till andra biomakörer, säger Sophia Schedin Weiss, docent i biokemi, som tillsammans med sina forskarkollegor vid Karolinska Institutet just har sammanställt resultatet av en mindre studie med 255 personer.

Glykaner är olika sockermolekyler som finns på ytan av kroppens byggstenar: proteinerna. Glykaner finns på de flesta proteiner och fungerar bland annat som adresslappar. De visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Betydelsen underskattad

Bild på Sophia Schedin Weiss– Ett och samma protein som bildas i olika delar av kroppen har olika glykanstrukturer vilket gör att de får helt olika funktion, säger Sophia Schedin Weiss som anser att glykaners betydelse är större än vad många forskare är medvetna om.

– Men ska man ta hänsyn till glykaner blir proteinanalyserna mer komplicerade. Då är det lättare att blunda för dem. Forskningsanslagen förutsätter ofta snabba resultat, säger hon.

Sophia Schedin Weiss fick upp ögonen för glykaner redan som doktorand, ett intresse som har hållit i sig. Numera analyserar hon glykaner av en viss typ i alla de proteiner som finns i ryggvätska. En av glykanstrukturerna har visat sig vara betydligt vanligare vid Alzheimers sjukdom.

Koppling till annan biomarkör

– Vi har jämfört vår glykanstruktur med andra biomarkörer och hittat en korrelation med proteinet tau (total-tau red.anm.), det är särskilt tydligt i gruppen med lindrig kognitiv nedsättning (MCI) som ju ofta är ett förstadium till alzheimer, säger Sophia Schedin Weiss.

Tau är det protein som vid alzheimer veckar sig inne i hjärncellerna och som leder till att hjärnvävnad dör. Olika former av tau används därför som biomarkörer. Genom att mäta förekomsten av tau i ryggvätska kan man med relativt god säkerhet förutsäga om personen kommer att utveckla alzheimer. Numera kan man även med i stort sett samma tillförlitlighet få ut samma information om alzheimerutvecklingen ur en droppe blod.

– Vår nyligen avslutade glykanstudie bygger på just blodanalyser från 255 personer i SNACK. Det är en longitidunell kohortstudie där personerna har undersökts och lämnat prover regelbundet under många år. Den starka korrelation mellan total-tau och vår glykanstruktur som vi tidigare såg i ryggvätska fanns även här, säger Sophia Schedin Weiss.

Blodanalysen tillförlitlig

Hon tycker resultatet lovar gott. Glykanstrukturen tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Dessutom verkar blodanalysen lika tillförlitlig som analysen från ryggvätska. Den senare är dyrare och tillgängligt endast på vissa specialistkliniker.

– Nästa steg blir att testa glykanstrukturen i större skala. Det kommmer att ske i en primärvårdsstudie som också görs inom ramen för PREDEM. I den kommer man också mäta andra biomarkörer, säger Sophia Schedin Weiss.

Men varför behöver vi fler biomarkörer?

Urskilja olika alzheimertyper

– Forskningen kommer knappast att hitta endast en biomarkör som säkert kan påvisa en framtida alzheimerutveckling. Dessutom, ju fler biomarkörer vi har desto större möjlighet att urskilja olika subtyper av alzheimer. Det handlar om precisionsdiagnostik som ju också är ett viktigt mål för PREDEM, säger Sophia Schedin Weiss.

Text: Magnus Westlander

Bild på glykan. Visar glukanstrukturen för nicastrin som är en del av gammasekretas – ett enzym som behövs för att Abeta ska bildas. I högra bilden har 11 av 16 potentiella N-glykaner (magentafärg) på nicastrin (cyan) modellerats för att visa hur stor del glykaner kan uppta av ett proteins yta.

Läs mer om PREDEM

Bild på Predemlogga

12 sep 2022

Drottningen diplomerar nya yrkesgrupper 

 UTBILDNING

Den 6 september höll Silviahemmet sin årliga diplomeringsceremoni på Drottningholms Slottsteater. För första gången diplomerades tandläkare, tandhygienister och logoped. Och mannen bakom PER-modellen fick ta emot Alzhimer Life-stipendiet.

Varje år examineras deltagare från Stiftelsen Silviahemmets demensutbildningar som tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, Marie Cederschiöld högskola eller Sophiahemmets Högskola. Utbildningarna avslutas med en högtidlig diplomeringsceremoni i närvaro av Drottning Silvia.

Årets ceremoni på Drottningsholms slottsteater innehöll en del nyheter. Förutom Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, biståndshandläggare och diakoner diplomerades i år även tandläkare, tandhygienister och en logoped. De har genomfört kursen Demenssjukdom från cell till samhälle som hålls vid Karolinska Institutet.

Bild från diplomeringsceremoni

Sveriges första tandläkare, tandhygienister och logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och utbildningen Demenssjukdom från cell till samhälle. H.M. Drottningen med Silviahemmets rektor, KI:s rektor, lärare och examinerade logopeden Sara Stormoen, tandhygienisterna Annette Nordström, Maria Söråker och Nathalie Sheerin samt tandläkaren Christer Stenvinkel. Foto: Yanan Li.

Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen

Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?

Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)

bild på Alzheimer Life-stipendiatDrottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.

Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen

Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?

Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)

bild på Alzheimer Life-stipendiatDrottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.

8 sep 2022

Digitala visningar för boenden och dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Sedan ett par år tillbaka håller Nationalmuseum digitala konstvisningar för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom. Syftet är att på distans få stimulerande möten med samtal och diskussioner kring bilder som man tillsammans tittar på.

Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.

Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.

Projektet Möten med minnen

Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.

Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:

Mer information

För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se

Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.

Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.

Projektet Möten med minnen

Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.

Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:

Mer information

För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se

26 aug 2022

Språkstöd till Demens ABC i ny upplaga 

 UTBILDNING

Språkstöd till Demens ABC finns nu i en ny reviderad upplaga. Boken har anpassats till Svenskt Demenscentrums populära ABC-utbildning som kom i en ny version förra året.

Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.

Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.

Ett ord, flera betydelser

–  Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.

Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.

Flera användningsområden

Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).

Bild på omslagBeställ boken i vår webbshop (nytt fönster)

Goda språkkunskaper är en förutsättning för god vård och omsorg. Det är även en förutsättning för att vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningar. Därför har Språkstöd till Demens ABC tagits fram, en arbetsbok för personer med ett annat modersmål än svenska.

Den nya reviderade upplagan av språkstöd följer samma kapitelindelning som Demens ABC-utbildningen som kom i en ny version förra året. Innehållet består som tidigare av övningar som uppmuntrar till diskussion och reflektion varvat med läs-, ord- och begreppsförståelse.

Ett ord, flera betydelser

–  Att kunna omvandla ord till begrepp är central del av språkutvecklingen. Ett ord har ju ofta flera begrepp eller betydelser, som till exempel ”damm”. Det räcket inte alltid att slå i ett lexikon, du behöver förstå sammanhanget för att förstå betydelsen, säger bokens författare Karin Bellinder, vårdlärare och lärare i svenska som andraspråk.

Boken tar också upp vanliga uttryck i vården som kan te sig obegripliga, även för den som har ett lexikon. Ett par exemepel ur boken är ”att ligga och dra sig” och att en dålig start på dagen "sitter i”.

Flera användningsområden

Närmare 250 000 personer har genomfört den avgifria webbutbildningen Demens ABC. Även om huvudsyftet är att vara ett språkstöd till utbildningen kan boken med fördel användas även i undervisningen på gymnasiets vård- och omsorgsprogram och SFI (svenska för invandrare).

Bild på omslagBeställ boken i vår webbshop (nytt fönster)

25 aug 2022

Uppsalaprofessor prisas för sin alzheimerforskning 

 FORSKNING

Svenska Läkaresällskapet har tilldelat professor Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022. Han får de för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för hur Alzheimers sjukdom utvecklas.

Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.

Banbrytande upptäckt

Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.

Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.

Framgångsrika studier

– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
 

Professor Lars Lannfelt ingår i forskningsgruppen för Molekylär Geriatrik, en del av Geriatrik vid Uppsala universitet. Gruppen arbetar för att utveckla metoder för både tidig diagnostik och förebyggande behandling av alzheimer.

Banbrytande upptäckt

Under slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen leder till ökade nivåer av giftiga Aβ-protofibriller som orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.

Baserat på dessa resultat grundade Lars Lannfelt bolaget BioArctic som utvecklat antikroppen BAN2401, en internationellt mycket uppmärksammad läkemedelskandidat mot alzheimer.

Framgångsrika studier

– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt i ett pressmeddelande från Svenska Läkaresällskapet (nytt fönster).
 

24 aug 2022

PODD: Diakon betonar vikten av demenskunskap 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Carina Hedman har gått en högskoleutbildning om demenssjukdomar för diakoner. I senaste Demenspodden berättar hon om vikten av kunskap, sitt arbete som diakon och om att själv vara anhörig.

Lyssna på avsnittet

18 aug 2022

Nytt kompetenscentrum planerar nationella dialogmöten 

 ARBETA MED DEMENS

Nu har Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen invigts. En av dess huvuduppgifter blir att snabbare svara upp mot verksamheternas behov av expertstöd.

Regeringen avsätter 19 miljoner kronor årligen till det nya centrumet. Det är ett delvis ett svar på Coronakommissionens kritik av svensk äldreomsorg vars brister blev tydliga under pandemin.

Äldreminister Lena Hallengren som närvarade vid invigningen ser inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som ett viktigt steg i regeringens arbete för att lyfta, trygga och modernisera svensk äldreomsorg.
 
– Kompetenscentrumet ges en strategisk placering vid Socialstyrelsen med goda förutsättningar att skapa en överblick av äldreomsorgen, säger äldreministern.

Verksamheten tar form 

Bild Michaela ProchaskaOrganisationen håller nu på att ta form berättar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor vid Socialstyrelsen:

 – Kompetenscentrumet kommer att organisatoriskt sortera under avdelningen för kunskapsstyrning inom socialtjänst tillsammans med medarbetare som redan idag arbetar med vägledningar som rör äldreomsorg. Eva Lindqvist, tidigare chef för FoU-Nestor, har rekryterats till chefsposten.
 
Michaela Prochazka ser kompetenscentrumet som ett nav i myndighetens arbete med äldreomsorg.

– Kompetenscentrumet ska arbeta verksamhetsnära. På så sätt ska det bli lättare för medarbetare inom äldreomsorgen att utgå från bästa tillgängliga kunskap i det vardagliga arbetet.

Dialogmöten i höst

Mer konkreta planer på hur det ska gå till presenteras senare i år. 

– Men jag kan redan nu säga att flera nationella dialogmöten planeras till hösten. Till dem kommer olika aktörer från olika delar av landet att bjudas in. Om mötena sker fysiskt, digitalt eller både och är ännu inte bestämt, säger Michaela Prochazka.

Regeringen avsätter 19 miljoner kronor årligen till det nya centrumet. Det är ett delvis ett svar på Coronakommissionens kritik av svensk äldreomsorg vars brister blev tydliga under pandemin.

Äldreminister Lena Hallengren som närvarade vid invigningen ser inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som ett viktigt steg i regeringens arbete för att lyfta, trygga och modernisera svensk äldreomsorg.
 
– Kompetenscentrumet ges en strategisk placering vid Socialstyrelsen med goda förutsättningar att skapa en överblick av äldreomsorgen, säger äldreministern.

Verksamheten tar form 

Bild Michaela ProchaskaOrganisationen håller nu på att ta form berättar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor vid Socialstyrelsen:

 – Kompetenscentrumet kommer att organisatoriskt sortera under avdelningen för kunskapsstyrning inom socialtjänst tillsammans med medarbetare som redan idag arbetar med vägledningar som rör äldreomsorg. Eva Lindqvist, tidigare chef för FoU-Nestor, har rekryterats till chefsposten.
 
Michaela Prochazka ser kompetenscentrumet som ett nav i myndighetens arbete med äldreomsorg.

– Kompetenscentrumet ska arbeta verksamhetsnära. På så sätt ska det bli lättare för medarbetare inom äldreomsorgen att utgå från bästa tillgängliga kunskap i det vardagliga arbetet.

Dialogmöten i höst

Mer konkreta planer på hur det ska gå till presenteras senare i år. 

– Men jag kan redan nu säga att flera nationella dialogmöten planeras till hösten. Till dem kommer olika aktörer från olika delar av landet att bjudas in. Om mötena sker fysiskt, digitalt eller både och är ännu inte bestämt, säger Michaela Prochazka.

12 aug 2022

Bakslag för antikropp mot alzheimer 

 FORSKNING

I drygt tio år har en antikropp mot alzheimer testats på personer i en colombiansk släkt. Men förhoppningarna, att kunna förebygga den ärftliga formen av sjukdomen som finns i släkten, har tyvärr inte infriats.

Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.

Roche har samarbetat med bland andra Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom. Deltagarna kommer från en stor colombiansk släkt där en ärftlig mutation är utbredd och är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. De som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern.

Många bedömare anser att tidigare läkemedelsprövningar kan ha misslyckats eftersom antikropparna satts in för sent, när personerna redan utvecklat tydliga alzheimersymptom. Men inte heller i den colombianska studien kunde alzheimer förebyggas eller fördröjas. Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
 

Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.

Roche har samarbetat med bland andra Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom. Deltagarna kommer från en stor colombiansk släkt där en ärftlig mutation är utbredd och är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. De som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern.

Många bedömare anser att tidigare läkemedelsprövningar kan ha misslyckats eftersom antikropparna satts in för sent, när personerna redan utvecklat tydliga alzheimersymptom. Men inte heller i den colombianska studien kunde alzheimer förebyggas eller fördröjas. Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
 

Läs mer
2 aug 2022

Blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom  

 FORSKNING

En studie från Lunds universitet visar att alzheimer hos personer med Downs syndrom med stor säkerhet kan upptäckas genom ett enkelt blodprov. Det nya fyndet gör det möjligt att ställa korrekta diagnoser utan större ingrepp.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.

Stor säkerhet

Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom. 

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Undvika stora ingrepp

Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär

För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.

– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
 

Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.

Stor säkerhet

Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom. 

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Undvika stora ingrepp

Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär

För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.

– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
 

Varför är alzheimer vanligt vid Downs syndrom?

Orsaken till att personer med Downs Syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom i relativt hög utsträckning är att de har en extra kromosom, tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Den gen som kodar för APP (amyloid prekursorproteinet), det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildar man mer av APP och har därmed en klart ökad risk att få amyloida aggregat (klumpar) som i sin tur leder till aggregat av tau.

Källa: Lunds universitet

27 jun 2022

SveDem bjuder in till förbättringsarbete 

 ARBETA MED DEMENS

I ett nytt projekt erbjuder SveDem stöd och inspiration för att utveckla demensvården. Enheter som antigen är anslutna eller önskar att ansluta sig till SveDems kommunala moduler – Särskilt boende (SÄBO) eller Hemsjukvård med omsorgsinsatser (HEMO) – är välkomna att delta.

Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.

Bild på Eva Ståhl– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.

Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.

Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål,  e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.

Foto Eva Ståhl: Anna Molander

Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.

Bild på Eva Ståhl– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.

Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.

Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål,  e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.

Foto Eva Ståhl: Anna Molander