Senaste nytt

– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.

En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.



– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.

– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.

Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.

Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.

– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.

Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.

Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.

Fyra deltester ingår

RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).

– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.

Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.

Kan det förbättra diagnostiken?

–  Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.

Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.  

Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.

Gensvaret positivt

Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.

– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.

Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.

– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.

Utbildningsmaterial planeras

I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.

Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.

– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.

Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
 

Frågorna var många och diskussionerna livliga. Dessa unga anhöriga, samtliga från norra Sverige, kämpar hårt i sin vardag för att hjälpa sin sjuka förälder. Många efterlyser ett bättre anhörigstöd.
 
Lägret arrangerades av Region Västernorrland tillsammans med sju Norrlandskommuner. Det finansierades av Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Se film från lägret nedan.