Senaste nytt

9 aug 2009

Medelålderns livsstil påverkar demensrisken 

 FORSKNING

Rökning och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för att senare i livet drabbas av demenssjukdom. Det visar en stor amerikansk studie publicerad i det senaste numret av Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Forskarna har följt drygt 11 000 personer,  46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.

Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.

Magnus Westlander

Forskarna har följt drygt 11 000 personer,  46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.

Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.

Magnus Westlander

7 aug 2009

Höga kolesterolvärden ökar risk för demens 

 FORSKNING

Ett forskarlag bestående av finländska och amerikanska forskare har funnit att höga kolesterolvärden i medelåldern medför en ökad risk för demens senare i livet. Studien publiceras i det kommande numret av den medicinska tidskriften Dementia & Geriatric Cognitive Disorders.

Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.

Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.

De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.

Gunilla Nordberg 

Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.

Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.

De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.

Gunilla Nordberg 

6 aug 2009

Nytt EU-initiativ om demenssjukdomar 

 FORSKNING

Demenssjukdomarna måste bekämpas på flera fronter. Det anser EU-kommissionen som bland annat vill verka för en övergripande samordning av medlemsländernas forskning på området.

bild på eu-flaggaDen 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.

Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.

Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.

– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.

Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.

– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »

Magnus Westlander

bild på eu-flaggaDen 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.

Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.

Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.

– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.

Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.

– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »

Magnus Westlander

6 aug 2009

Omtumlande när demensen kommer tidigt  

 

Kvällen innan Ann-Sofi Lundbäck skulle ta studenten lovade mamman att hon hade läget under kontroll inför morgondagens fest. Men när den nyblivna studenten dök upp med sina kamrater var ingenting förberett. Ann-Sofi tolkade glömskan som nonchalans – "mamma skiter i mig". Först senare fick hon besked om att orsaken hette Alzheimers sjukdom.

Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.

Se inslag på SVT:s webb »

 

Ökade krav i arbetslivet har inneburit att demenssjukdomar upptäcks allt tidigare. I ett inslag från SVT:s rapport berättar Ann-Sofi Lundbäck hur omtumlande ett insjuknande är för hela familjen.

Se inslag på SVT:s webb »

 

3 aug 2009

Diktsamling sprungen ur pappans demens 

 

När Jenny Erikssons pappa fick diagnosen Alzheimers sjukdom började hon skriva. Numera går hon andra året på gymnasiets medieprogram och har gett ut sin första diktsamling.

På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.

– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).

För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.

– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.

På en bro över stjärnorna heter diktsamlingen som hon tillägnat sin pappa. Han dog i mars 2009 efter att i flera år haft alzheimer. Diagnosen ställdes då han var endast 47 år och väntade sitt tredje barn. För äldsta dottern Jenny Eriksson, då 12 år gammal, kom beskedet som en chock.

– Jag trodde att alzheimer bara drabbade gamlingar, inte min pappa, säger hon i en öppenhjärtig artikel i Arbetarbladet (3 aug 2009).

För Jenny Eriksson blev skrivandet ett sätt att bearbeta sorgen. Flera av dikterna i hennes bok som kom i våras handlar om saknaden efter pappan. Hon planerar redan en ny bok, om hur det är att vara ung anhörig till en person med alzheimers sjukdom. En bok som hon själv hade velat läsa när pappan blev sjuk.

– Alzheimer är en sjukdom som är förknippad med skam. Jag vill ändra på det, säger hon.

 

Till artikel i Arbetarbladet » (nytt fönster)

 

(...)
Det är den bild jag behåller.
Sjukdomens är bara ett skal.
Döljer en av dem jag älskar mest
Men väl där innanför finns du.
Och det vet jag.

(...)

Ur diktsamlingen På en bro över stjärnorna av Jenny Eriksson.
 

10 jul 2009

Nya studier om kaffets skydd mot demens 

 FORSKNING

Svenskt Demenscentrum har tidigare rapporterat om forskningsresultat som visat att kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för att drabbas av demens senare i livet. Detta bekräftas nu i två nya studier som pekar på att kaffe tycks ha en skyddande mot Alzheimers sjukdom.

Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.

Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott. 

Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.

Gunilla Nordberg

Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster) 

Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.

Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott. 

Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.

Gunilla Nordberg

Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster) 

7 jul 2009

Blir ert team i hemtjänsten årets vinnare? 

 

Dags att söka 2009 års pris för bästa demensteam

Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet utlyser tillsammans 2009 års pris på 50 000 kr. Priset går till det team inom hemtjänsten som bäst utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga men även kommunikationen mellan huvudmännen.

Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.

Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!

Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.

Vinnare av 2008 års pris för bästa hemtjänstteam i Sverige gick till Borlänge. Motiveringen löd: Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.

Känner ni att ert demensteam borde bli årets pristagare? Gör så här:
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!

Senast den 15 november vill vi att ni ska ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Datum och plats för prisutdelningen meddelas senare.

Gruppbild Borlänge demensteam
Borlänge demensteam tillsammans med (de tre i mitten) Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Drottning Silvia och äldreminister Maria Larsson.

Foto: Tomas Södergren

 

Läs mer om förra årets pristagare »

6 jul 2009

Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens  

 FORSKNING

Personer som i medelåldern är skilda, änkor eller änklingar löper dubbelt så stor risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Det visar en ny svensk-finsk studie som publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal. 

Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.

I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.

De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.

Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Gunilla Nordberg

Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.

I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.

De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.

Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Gunilla Nordberg

 

 

Bild Miia Kivipelto
Docent Miia Kivipelto

 

Engelsk sammanfattning av studien »
(nytt fönster)

25 jun 2009

Forskare hoppfulla om vaccin 

 FORSKNING

Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.

Även forskarna uttrycke ...

Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.

Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.

Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)

Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.

Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.

Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)

23 jun 2009

Nytt frågetest kan upptäcka alzheimer 

 FORSKNING

Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.

...

Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.

bild på pennaTestet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".

Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.

TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.

Magnus Westlander

Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.

bild på pennaTestet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".

Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.

TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.

Magnus Westlander

Till studien i BMJ » (nytt fönster)

 

Mer om MMT » (under Fakta om demens)