Senaste nytt

25 nov 2010

Nytt verktyg för demens vid utvecklingsstörning 

 

Demens hos utvecklingsstörda är svårare att upptäcka och blir därför ofta obehandlad. Vid en nordisk konferens i Uppsala den 22-23 november presenterades Tidiga tecken, ett hjälpmedel för att fånga upp tidiga demenssymptom vid bland annat Downs syndrom.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Kartläggningen tar ungefär en timme, för varje brukare, och bör göras årligen. Bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter ska bedömas. Genom att jämföra resultaten över tid kan man upptäcka viktiga förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom.

bild på Tidiga tecken– Tidiga tecken är inget diagnosinstrument, betonar Lisa Ingbrethsen. Verktyget fångar upp förändringar som personalen bör reagera på. Det kan handla om att initiera en syn- eller hörselundersökning, för att hitta orsaken till problemen, men det kan också vara en signal till att påbörja en demensutredning.

Lisa Ingbrethsen arbetar vid Aldring og Helse – Norges motsvarighet till Svenskt Demenscentrum – där Tidiga tecken har utvecklats. I år har det översatts och anpassats till svenska förhållanden, ett arbete som letts av neuropsykolog Barry Karlsson och överläkare Monica Björkman från Uppsala.

Båda ingår i en samverkansgrupp med representanter för Vuxenhabiliteringen, Uppsala kommun och Äldrepsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Samverkansgruppen arbetar med utveckla vård och bemötandeformer och var huvudarrangör till den nordiska tvådagarskonferensen om utvecklingstörning och demens som hölls vid Uppsala universitet. Gruppen har även tagit fram ett vårdprogram för just utvecklingsstörning och demens – det första i sitt slag i Sverige.

– Vårdprogrammet ska nu ut på remiss och till våren hoppas vi kunna börja implementera det. I det arbetet ingår kurser för personal inom sjukvården och på boenden, säger Malgorzata Szmidt, verksamhetschef vid äldrepsykiatrin, Akademiska sjukhuset.

En viktig del av vårdprogrammet är Tidiga tecken. Barry Karlsson berättar att man har planer på att utbilda handledare som kan stötta personal på gruppbostäder och andra boendeformer när verktyget ska användas.

Att ett verktyg som Tidiga tecken behövs framstod nog som klart för alla som deltog i Uppsalakonferensen. Av flera skäl är det svårt att upptäcka och diagnosticera demens hos personer med utvecklingsstörning. I regel har de en komplicerad sjukdomsbild med flera olika funktionshinder. Många använder en rad olika läkemedel. De har svårare att både upptäcka och meddela omgivningen när till exempel den egna synen eller hörseln försämras, något som kan leda till svårigheter som kan förväxlas med demens.

Demens blir också allt vanligare bland personer med utvecklingsströning, i synnerhet bland dem med Down syndrom. Medellivslängden hos denna grupp har ökat dramatiskt det senaste 50 åren, samtidigt som de ofta utvecklar Alzheimers sjukdom redan i medelåldern.

Uppsalagruppen arbetar för att göra Tidiga tecken tillgängligt för hela landet. Vi återkommer senare med länk till nedladdning av verktyget.

Magnus Westlander

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukarna. Kartläggningen tar ungefär en timme, för varje brukare, och bör göras årligen. Bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter ska bedömas. Genom att jämföra resultaten över tid kan man upptäcka viktiga förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom.

bild på Tidiga tecken– Tidiga tecken är inget diagnosinstrument, betonar Lisa Ingbrethsen. Verktyget fångar upp förändringar som personalen bör reagera på. Det kan handla om att initiera en syn- eller hörselundersökning, för att hitta orsaken till problemen, men det kan också vara en signal till att påbörja en demensutredning.

Lisa Ingbrethsen arbetar vid Aldring og Helse – Norges motsvarighet till Svenskt Demenscentrum – där Tidiga tecken har utvecklats. I år har det översatts och anpassats till svenska förhållanden, ett arbete som letts av neuropsykolog Barry Karlsson och överläkare Monica Björkman från Uppsala.

Båda ingår i en samverkansgrupp med representanter för Vuxenhabiliteringen, Uppsala kommun och Äldrepsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Samverkansgruppen arbetar med utveckla vård och bemötandeformer och var huvudarrangör till den nordiska tvådagarskonferensen om utvecklingstörning och demens som hölls vid Uppsala universitet. Gruppen har även tagit fram ett vårdprogram för just utvecklingsstörning och demens – det första i sitt slag i Sverige.

– Vårdprogrammet ska nu ut på remiss och till våren hoppas vi kunna börja implementera det. I det arbetet ingår kurser för personal inom sjukvården och på boenden, säger Malgorzata Szmidt, verksamhetschef vid äldrepsykiatrin, Akademiska sjukhuset.

En viktig del av vårdprogrammet är Tidiga tecken. Barry Karlsson berättar att man har planer på att utbilda handledare som kan stötta personal på gruppbostäder och andra boendeformer när verktyget ska användas.

Att ett verktyg som Tidiga tecken behövs framstod nog som klart för alla som deltog i Uppsalakonferensen. Av flera skäl är det svårt att upptäcka och diagnosticera demens hos personer med utvecklingsstörning. I regel har de en komplicerad sjukdomsbild med flera olika funktionshinder. Många använder en rad olika läkemedel. De har svårare att både upptäcka och meddela omgivningen när till exempel den egna synen eller hörseln försämras, något som kan leda till svårigheter som kan förväxlas med demens.

Demens blir också allt vanligare bland personer med utvecklingsströning, i synnerhet bland dem med Down syndrom. Medellivslängden hos denna grupp har ökat dramatiskt det senaste 50 åren, samtidigt som de ofta utvecklar Alzheimers sjukdom redan i medelåldern.

Uppsalagruppen arbetar för att göra Tidiga tecken tillgängligt för hela landet. Vi återkommer senare med länk till nedladdning av verktyget.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Astrid Edland, Elisabeth Wigaard och Lisa Ingbrethsen har utvecklat verktyget Tidiga tecken i Norge.

 

 

 

 

 

 

 

 

bild på Barry Karlsson och Malgorzata Szmidt
Malgorzata Szmidt och Barry Karlsson har tagit fram ett vårdprogram för utvecklingsstörning och demens.

 

Fotograf: Yanan Li

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25 nov 2010

TV4 Nyheterna: Därför behövs en lag om tvång och skydd 

 

I TV4 Nyheterna (24 november) förklarar Wilhelmina Hoffman varför Svenskt Demenscentrum anser att man behöver lagstifta om tvångs- och skyddsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv störning. Klicka på pilen nedan för att se inslaget. Inslagen har tyvärr utgått ut TV4s arkiv.

18 nov 2010

Vanligt med inlåsning på landets demensboenden  

 

Svenskt Demenscentrum välkomnar Socialstyrelsens oanmälda tillsyn på 94 demensboenden i landet. På sex av tio enheter lämnades demenssjuka personer inlåsta nattetid utan uppsikt.

Inspektionen visade även att på ett av fyra demensboenden ges ingen personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbelastning. Personalen vid 40 procent av boendena berättar att de upplever att bemanningen är för låg för att kunna ge de demenssjuka god vård och omsorg. Men Socialstyrelsen bedömer att det gäller 58 procent.

– Det är skrämmande att en så stor del av Sveriges demenssjuka inte ges ordentlig trygghet och säkerhet. Det är en mycket vårdkrävande grupp som behöver närhet till personal dygnet runt, säger Per-Anders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Samtliga kommuner och huvudmän för de 94 inspekterade boendena kommer att få ett skriftligt beslut från Socialstyrelsen före årsskiftet, med krav att åtgärda de iakttagna bristerna.

bild på W HoffmanWilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, är positiv till Socialstyrelsens omfattande inspektion.

– Socialstyrelsen har öppnat en dörr till något de flesta inte känt till omfattningen av. Det som nu påvisas är att det finns en utbredd brist på kunskap i kommunledningarna om gällande lagstiftning.

Svenskt Demenscentrum vill se en ny lagstiftning som reglerar användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. Innebär det att låsta dörrar ska tillåtas på demensboenden, och i så fall under vilka förutsättningar?

– Vi efterlyser rättsskydd för den enskilde, vilket Socialstyrelsens tillsyn tydligt visar inte finns, trots de lagar som vi har idag. I vissa fall måste en person med demens och allvarlig kognitiv störning skyddas mot skada. Vi menar då att begränsningsåtgärd endast ska få användas när alla former av "icke-tvingande" metoder i arbets- och förhållningssätt visat sig vara otillräckliga och då individen löper allvarlig risk för att skada sig, säger Wilhelmina Hoffman och fortsätter:

– Låg bemanning, dåliga lokaler och brist på utbildning får aldrig motivera en låst dörr.

Finns det inte en risk att en lagstiftning bidrar till en ökad användning av inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder?

– Erfarenheter från andra länder talar för det motsatta, menar Wilhelmina Hoffman. En tydlig lagreglering synliggör ansvarfrågorna för beslut och tillsyn och inte minst behovet av utbildning i förhållningssätt och metoder för att undvika begränsningsåtgärder.

 

Inspektionen visade även att på ett av fyra demensboenden ges ingen personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbelastning. Personalen vid 40 procent av boendena berättar att de upplever att bemanningen är för låg för att kunna ge de demenssjuka god vård och omsorg. Men Socialstyrelsen bedömer att det gäller 58 procent.

– Det är skrämmande att en så stor del av Sveriges demenssjuka inte ges ordentlig trygghet och säkerhet. Det är en mycket vårdkrävande grupp som behöver närhet till personal dygnet runt, säger Per-Anders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Samtliga kommuner och huvudmän för de 94 inspekterade boendena kommer att få ett skriftligt beslut från Socialstyrelsen före årsskiftet, med krav att åtgärda de iakttagna bristerna.

bild på W HoffmanWilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, är positiv till Socialstyrelsens omfattande inspektion.

– Socialstyrelsen har öppnat en dörr till något de flesta inte känt till omfattningen av. Det som nu påvisas är att det finns en utbredd brist på kunskap i kommunledningarna om gällande lagstiftning.

Svenskt Demenscentrum vill se en ny lagstiftning som reglerar användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder. Innebär det att låsta dörrar ska tillåtas på demensboenden, och i så fall under vilka förutsättningar?

– Vi efterlyser rättsskydd för den enskilde, vilket Socialstyrelsens tillsyn tydligt visar inte finns, trots de lagar som vi har idag. I vissa fall måste en person med demens och allvarlig kognitiv störning skyddas mot skada. Vi menar då att begränsningsåtgärd endast ska få användas när alla former av "icke-tvingande" metoder i arbets- och förhållningssätt visat sig vara otillräckliga och då individen löper allvarlig risk för att skada sig, säger Wilhelmina Hoffman och fortsätter:

– Låg bemanning, dåliga lokaler och brist på utbildning får aldrig motivera en låst dörr.

Finns det inte en risk att en lagstiftning bidrar till en ökad användning av inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder?

– Erfarenheter från andra länder talar för det motsatta, menar Wilhelmina Hoffman. En tydlig lagreglering synliggör ansvarfrågorna för beslut och tillsyn och inte minst behovet av utbildning i förhållningssätt och metoder för att undvika begränsningsåtgärder.

 

 

 

 

 

 

 

Relaterad artikel

Rapport om tvångsåtgärder överlämnas till regeringen »

 

Se inslag i SVT:s Aktuellt

Professor Mats Thorslund m fl intervjuas » (nytt fönster, SVT)

 

Kommentarer i pressen

Vård i laglöst land » (nytt fönster, Dagens Nyheter)

Dum debatt om inlåsning » (nytt fönster, Expressen)

Svängdörrar en livsfara » (nytt fönster, Göteborgsposten)
 

15 nov 2010

Chefer och forskare diskuterade lämplig bemanning 

 

Tisdag den 9 november hölls ett seminarium vid Stiftelsen Äldrecentrum om lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom. Utgångspunkten var den uppmärksammade rapporten med samma titel som seminariet. Ett trettiotal chefer verksamma inom demensvården, både på beställar- och utförarsidan, deltog. 
 

Efter en presentation av rapporten av Sven-Erik Wånell, direktör på Äldrecentrum och Mats Thorslund, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Äldrecentrum, delades deltagarna upp i grupper för att diskutera rapporten utifrån frågeställningarna:

1. Går det att översätta kvalitetskrav (som stadens avtal med utförare) till tid? Vilka risker finns med en sådan metod?
2. Hur mycket betyder olika faktorer, såsom personalens kompetens, lokalernas utformning, verksamhetens ledning och organisation, de boendes behov och tillgång på volontärer och anhöriginsatser för bemanningen? Kan någon eller flera av dessa faktorer innebära att den av oss beräknade bemanningen kan sänkas? Bör höjas?
3. Med en lägre bemanning än den vi räknat fram (tre personal, 8-9 boende), hur hanterar man det, vad prioriteras bort? Konsekvenser?

Redovisningarna från grupperna visade på en stor samstämmighet. Det går att beskriva vad som är lämplig bemanning, eller grundbemanning som en grupp hellre ville formulera det. Det går att översätta kvalitetskrav till tid. Lokalerna har betydelse, liksom personalens kompetens. Under seminariet betonades vikten av boendets miljö och dess utformning och personalens kompetens för möjlighetan att arbeta personcentrerat. Men, underströk alla som yttrade sig, kompetens kan inte ersätta händer i vården.

Bristande kompetens hos personalen kan innebära behov av ökad bemanning, god kompetens kan inte leda till minskad bemanning.
Vad gäller volontärer och anhöriga ger dessa en guldkant i vardagen men kan inte ersätta personalen enligt deltagarna vid seminariet. 

Hur ser då bemanningen ut idag – lever dagens äldreboenden upp till vad som i rapporten beskrivs som lämplig bemanning? Enligt Mats Thorslund tyder mycket på att det kan behövas en ökad bemanning på 10 % -20 %. Det finns annars en risk för att vården tvingas nedprioritera sådant som socialt innehåll, måltidsaktivitet, handledning och dokumentation.

Seminariet avslutades med att det behövs fortsatt arbete med hur en lämplig bemanning ska definieras och hur den ska kunna förverkligas.

Ann-Christin Kärrman

 

Efter en presentation av rapporten av Sven-Erik Wånell, direktör på Äldrecentrum och Mats Thorslund, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Äldrecentrum, delades deltagarna upp i grupper för att diskutera rapporten utifrån frågeställningarna:

1. Går det att översätta kvalitetskrav (som stadens avtal med utförare) till tid? Vilka risker finns med en sådan metod?
2. Hur mycket betyder olika faktorer, såsom personalens kompetens, lokalernas utformning, verksamhetens ledning och organisation, de boendes behov och tillgång på volontärer och anhöriginsatser för bemanningen? Kan någon eller flera av dessa faktorer innebära att den av oss beräknade bemanningen kan sänkas? Bör höjas?
3. Med en lägre bemanning än den vi räknat fram (tre personal, 8-9 boende), hur hanterar man det, vad prioriteras bort? Konsekvenser?

Redovisningarna från grupperna visade på en stor samstämmighet. Det går att beskriva vad som är lämplig bemanning, eller grundbemanning som en grupp hellre ville formulera det. Det går att översätta kvalitetskrav till tid. Lokalerna har betydelse, liksom personalens kompetens. Under seminariet betonades vikten av boendets miljö och dess utformning och personalens kompetens för möjlighetan att arbeta personcentrerat. Men, underströk alla som yttrade sig, kompetens kan inte ersätta händer i vården.

Bristande kompetens hos personalen kan innebära behov av ökad bemanning, god kompetens kan inte leda till minskad bemanning.
Vad gäller volontärer och anhöriga ger dessa en guldkant i vardagen men kan inte ersätta personalen enligt deltagarna vid seminariet. 

Hur ser då bemanningen ut idag – lever dagens äldreboenden upp till vad som i rapporten beskrivs som lämplig bemanning? Enligt Mats Thorslund tyder mycket på att det kan behövas en ökad bemanning på 10 % -20 %. Det finns annars en risk för att vården tvingas nedprioritera sådant som socialt innehåll, måltidsaktivitet, handledning och dokumentation.

Seminariet avslutades med att det behövs fortsatt arbete med hur en lämplig bemanning ska definieras och hur den ska kunna förverkligas.

Ann-Christin Kärrman

 

 

 

 

Läs mer om rapporten

Behov på undantag när
bemanningen är låg »

11 nov 2010

Nytt forskningscentrum satsar på demenssjukas vardag 

 FORSKNING

Linköpings universitet har fått ett stort anslag till ett centrum för demensforskning. Här ska psykologer, samhällsvetare och språkvetare studera demenssjukas vardagsliv.

Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han

Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.

Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.

Centrumet etableras med pengar från Riksbankens Jubileumsfond som skjuter till 34 miljoner kronor under sex år. Väldigt omtumlande och väldigt roligt, säger professor Lars-Christer Hydén, i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

– Åldersrelaterade demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den största, är väl utforskade rent medicinskt. Men vi vet anmärkningsvärt lite om hur dementa lever med sin sjukdom, tillsammans med familj och vänner. Däremot har det forskats en del om anhöriga till dementa. Nu flyttar vi fokus till de demenssjuka själva, och deras perspektiv. Och det är nytt, säger han

Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Han har bland annat forskat om hur demenssjuka kan kommunicera med sin omgivning när de tappar språket. I det nya centrumet får han sällskap av bl a lingvisterna Jan Anward och Charlotta Pleijert med samtalsforskning som specialitet och Catharina Nord, Eva Jeppsson-Grassman och Annika Taghizadeh Larsson som forskat mycket kring det civila samhällets roll.

Forskarna vid Linköpings universitet samarbetar redan med Karolinska Institutet och med forskare i England, USA och Kanada.

8 nov 2010

Vanerökning ökar demensrisken 

 FORSKNING

Vanerökaren löper större risk att utveckla demenssjukdom. Gränsen går vid ett halvt paket cigaretter per dag. Det visar en studie i Archives of Internal Medicine.

Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.

bild på cigarettDemensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.

Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.

 

 

 

Studien är gjord vid Universitetssjukhuset i Kuopio och omfattar drygt 21 000 medelålders män och kvinnor i åldern 50 – 60 år. Närmare 5 400 kom senare i livet att utveckla en demenssjukdom. Bland dem var personer som hade varit vanerökare i medelåldern klart överrepresenterade.

bild på cigarettDemensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.

Sambandet mellan rökning och demens gällde för både kvinnor och män. Riskökningen gällde för Alzheimers sjukdom men även vaskulär demens. Rökning är en välkänd riskfaktor för stroke och forskarna tror att det kan vara liknande mekanismer som orsakar riskökningen för vaskulär demens.

 

 

 

8 nov 2010

Tillgången till alzheimerläkemedel varierar stort 

 FORSKNING

Läkarna i Västerbotten ordinerar betydligt oftare symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers sjukdom än sina kollegor i Örebro och Skåne. Det visar en kartläggning från IMS Health.

Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.

Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.

Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.

Magnus Westlander

Studien är beställd av LIF, branschorganisation för läkemedelsföretagen i Sverige, och avslöjar stora regionala skillnader i förskrivning av en rad olika läkemedel. Den största skillnaden uppvisar symptomlindrande preparat (se högerspalt) mot Alzheimers sjukdom. I Västerbottens län får tre av fyra alzheimersjuka sådana läkemedel, jämfört med mindre än var tredje i Örebro län.

Skillnaderna är ännu större inom landstingen. I Stockholms län skiljer det 616 procent mellan kommunen med högst respektive lägst konsumtion av alzheimerläkemedel. Någon enkel förklaring till de stora variationerna hittar inte rapportförfattarna. Istället framhålls en rad möjliga samverkande faktorer: kunskap och implementering av vårdprogram, behandlingstraditioner och enskilda läkares beteenden. Även skillnader i ekonomiska styrsystem påverkar sannollikt förskrivningen av läkemedlen.

Socialstyrelsen anser att betydligt fler alzheimersjuka borde erbjudas symptomlindrande läkemedel än vad som idag är fallet. Det skulle på kort sikt leda till större kostnader men också innebära en ökad livskvalitet för många, ett minskat tryck på anhörigvården och, på sikt, lägre kostnader för kommunen då flytt till äldrebeonde kan fördröjas.

Magnus Westlander

 

bild på piller

8 nov 2010

Prestation ska betala sig i nya stimulansmedel 

 

Statliga stimulansmedel till äldreområdet ska bli mer prestationsbaserade. Den tidigare formen av bidrag är på väg att fasas ut och kan försvinna helt nästa år. Demensverksamheter som är beroende av sådana medel kan komma att påverkas.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen satsar drygt 1,9 miljarder kronor på äldrepolitiken under nästa år. Det är 100 miljoner mindre jämfört med 2010. Det är de s k kvalitetspengarna, bidrag som under några år gått till olika prioriterade områden, som är på väg att fasas ut. Av dessa medel har 18 procent (mellan 2007 och 2009) använts för att utveckla demensvården, ett av de prioriterade områdena. Personalutbildningar har genomförts och 93 kommuner och 8 landsting har bildat demensteam, ofta med personal inom olika yrkesområden.

Om kommuner och landsting ska kunna söka kvalitetspengar för demensvården under nästa år (för utbetalning 2012) är fortfarande oklart. Beslut om detta tas troligen först under våren 2011 uppger tjänstemän på Socialdepartementet. Helt klart är att det totala anslaget i så fall blir betydligt mindre. I budgeten finns avsatt 350 miljoner kronor som dock – helt eller delvis – kan gå till andra satsningar inom äldreområdet.

Redan förra året minskade anslagen till denna form av stimulansmedel med hälften, till 680 miljoner kronor. Nu sker alltså ytterligare minst en halvering, något som kan komma att påverka demensverksamheter som inte permanentats och fortfarande är beroende av dessa bidrag.

Istället för kvalitetspengar gör regeringen en rad andra satsningar inom äldreområdet, som delvis kan komma demensvården till del. Det statliga stödet till "anpassade bostäder för äldre" uppgår till 600 miljoner kronor. Syftet är att skapa fler platser i särskilt boende men också att premiera kommuner som hittar lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. För stödet till lokala värdighetsgarantier skjuter regeringen till 180 milj kr. Hur sådana garantier kan se ut i praktiken arbetar Socialstyrelsen med.

Omvårdnadslyftet (150 milj kr) är en utbildningssatsning på äldreomsorgens personal. Lika mycket går till att främja en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Tanken är att resultat ska premieras så att lokala samverkanslösningar kan växa fram. Det ligger helt i linje med den nya inriktning mot prestationsbaserade statsbidrag som regeringen vill se mer av. Förebilden är "kömiljarden", som innebär att landsting som lever upp till målen i vårdgarantin får vara med och dela på pengarna.

Magnus Westlander
 

Av budgetpropositionen framgår att regeringen satsar drygt 1,9 miljarder kronor på äldrepolitiken under nästa år. Det är 100 miljoner mindre jämfört med 2010. Det är de s k kvalitetspengarna, bidrag som under några år gått till olika prioriterade områden, som är på väg att fasas ut. Av dessa medel har 18 procent (mellan 2007 och 2009) använts för att utveckla demensvården, ett av de prioriterade områdena. Personalutbildningar har genomförts och 93 kommuner och 8 landsting har bildat demensteam, ofta med personal inom olika yrkesområden.

Om kommuner och landsting ska kunna söka kvalitetspengar för demensvården under nästa år (för utbetalning 2012) är fortfarande oklart. Beslut om detta tas troligen först under våren 2011 uppger tjänstemän på Socialdepartementet. Helt klart är att det totala anslaget i så fall blir betydligt mindre. I budgeten finns avsatt 350 miljoner kronor som dock – helt eller delvis – kan gå till andra satsningar inom äldreområdet.

Redan förra året minskade anslagen till denna form av stimulansmedel med hälften, till 680 miljoner kronor. Nu sker alltså ytterligare minst en halvering, något som kan komma att påverka demensverksamheter som inte permanentats och fortfarande är beroende av dessa bidrag.

Istället för kvalitetspengar gör regeringen en rad andra satsningar inom äldreområdet, som delvis kan komma demensvården till del. Det statliga stödet till "anpassade bostäder för äldre" uppgår till 600 miljoner kronor. Syftet är att skapa fler platser i särskilt boende men också att premiera kommuner som hittar lösningar som gör att äldre par ska kunna fortsätta att bo tillsammans. För stödet till lokala värdighetsgarantier skjuter regeringen till 180 milj kr. Hur sådana garantier kan se ut i praktiken arbetar Socialstyrelsen med.

Omvårdnadslyftet (150 milj kr) är en utbildningssatsning på äldreomsorgens personal. Lika mycket går till att främja en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Tanken är att resultat ska premieras så att lokala samverkanslösningar kan växa fram. Det ligger helt i linje med den nya inriktning mot prestationsbaserade statsbidrag som regeringen vill se mer av. Förebilden är "kömiljarden", som innebär att landsting som lever upp till målen i vårdgarantin får vara med och dela på pengarna.

Magnus Westlander
 

 

 

bild på stavhopp
Resultat ska premieras när staten
fördelar stimulansmedel i framtiden.

 

8 nov 2010

Nya belägg för att B12-vitamin kan skydda mot demens 

 FORSKNING

En ny studie från Karolinska Institutet visar att B12-vitamin kan skydda mot demens. Men det är för tidigt att rekommendera extra vitamintillskott på basis av dagens forskning.

Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.

bild på ägg
B12-vitamin finns i bl a ägg.

I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.

Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".

Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.

– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.

Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.

Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.

– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.

Magnus Westlander

Vitaminernas betydelse för hjärnans funktioner intresserar forskarna. Vissa förhoppningar knyts till att B-vitaminer kan ha en positiv inverkan på våra hjärnfunktioner, ja, till och med skydda mot allvarlig sjukdom.

bild på ägg
B12-vitamin finns i bl a ägg.

I början av september publicerades en studie i tidskriften Public Library of Science One på 168 äldre personer med något försämrade mentala förmågor (MCI). Hälften av dem fick ett dagligt tillskott av vitaminerna folsyra, B6 och B12. När forskarna jämförde dem med personerna i kontrollgruppen fann man ett tydligt samband.

Vid Alzheimers sjukdom krymper hjärnan. Det gör den även vid ett normalt åldrande, efter 60 års ålder, fast då betydligt långsammare. Nytt i denna studie var att B-vitaminerna visade sig ha en bromsande effekt på detta förlopp. Hjärnan krympte i genomsnitt 30 % långsammare hos personerna i "vitamingruppen".

Ett mer direkt samband mellan B-vitamin och Alzheimers sjukdom hittar man i den färska studien från Karolinska Institutet. Den publiceras i Neurology och bygger på 270 finländare, mellan 60 och 70 år, som följts i 7 – 8 år. Låga halter av vitaminet B12 i början av tidsperioden gav en ökad demensrisk.

– Redan små förbättringar av B12-statusen gav i vår studie en kraftigt minskad risk, säger Miia Kivipelto, docent vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.

Förmågan att ta upp B12-vitaminet försämras upp i åren, något som bidrar till att många äldre personer lider av B12-brist. Detta bör vården vara uppmärksam på. Servera gärna fisk och ägg! Däremot är det för tidigt att komma med generella rekommendationer om extra B-vitamintillskott. Mer forskning som bekräftar slutsatserna behövs menar Miia Kivipelto.

Hon får medhåll av bland andra Chris Kennard, ordförande i Medical Research Council's Neurosciences and Mental Health Board, som i BBC:s webbupplaga pekar på möjliga negativa följder.

– Vi måste vara försiktiga när vi rekommenderar extra tillskott av B-vitaminer eftersom de finns flera olika hälsorisker om det tas i för höga doser.

Magnus Westlander

8 nov 2010

Socialstyrelsen kritiserar demensboende i Piteå 

 

Inlåsningen måste upphöra och bemanningen förbättras. Det kräver Socialstyrelsen efter att ha inspekterat Öjagårdens demensboende i Piteå. Verksamheten har tidigare uppmärksammats i SVT:s Uppdrag granskning.

Socialstyrelsens tillsyn bekräftar till stor del den bild som TV-programmet gav. Klockan nio på kvällen låser personalen lägenhetsdörrarna på demensboendet och går hem för natten. De demenssjuka lämnas helt ensamma, något som Socialstyrelsen är starkt kritiska till. Många av dem har en fysisk funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta sig i och ur sängen själva. Trygghetslarm används inte eftersom de boende inte kan hantera larmet på grund av kognitiva funktionsnedsättningar.

– Det är oacceptabelt att de demenssjuka lämnas ensamma under stora delar av natten utan möjlighet att kalla på hjälp, säger Socialstyrelsens sektionschef Anne Vaher i ett pressmeddelande.



Socialstyrelsen riktar kritik mot att vården och bemanningen inte utgår från individernas omsorgsbehov utan från organisatoriska förutsättningar. Myndigheten kräver att inlåsningen snarast måste upphöra och bemaningen förbättras.

Socialstyrelsen kritiserar även socialnämnden i Piteå kommun för att inte ha tagit till sig, analyserat och åtgärdat brister inom verksamheten. Detta trots upprepade klagomål från allmänhet, personal och anhöriga om bland annat underbemanning.



Senast den första december ska socialnämnden i Piteå redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med bristerna.

Magnus Westlander

Socialstyrelsens tillsyn bekräftar till stor del den bild som TV-programmet gav. Klockan nio på kvällen låser personalen lägenhetsdörrarna på demensboendet och går hem för natten. De demenssjuka lämnas helt ensamma, något som Socialstyrelsen är starkt kritiska till. Många av dem har en fysisk funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta sig i och ur sängen själva. Trygghetslarm används inte eftersom de boende inte kan hantera larmet på grund av kognitiva funktionsnedsättningar.

– Det är oacceptabelt att de demenssjuka lämnas ensamma under stora delar av natten utan möjlighet att kalla på hjälp, säger Socialstyrelsens sektionschef Anne Vaher i ett pressmeddelande.



Socialstyrelsen riktar kritik mot att vården och bemanningen inte utgår från individernas omsorgsbehov utan från organisatoriska förutsättningar. Myndigheten kräver att inlåsningen snarast måste upphöra och bemaningen förbättras.

Socialstyrelsen kritiserar även socialnämnden i Piteå kommun för att inte ha tagit till sig, analyserat och åtgärdat brister inom verksamheten. Detta trots upprepade klagomål från allmänhet, personal och anhöriga om bland annat underbemanning.



Senast den första december ska socialnämnden i Piteå redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med bristerna.

Magnus Westlander