Senaste nytt
Utbredd oro för alzheimer
En ny SIFO-undersökning visar att nästan varannan person över 50 år oroar sig för att få Alzheimers sjukdom.
Mer än var tredje person oroar sig för att någon nära anhörig ska drabbas. Att vara utlämnad till omgivningen – eller att inte känna igen den – är det som oroar mest. Undersökningen är beställd av läkemedelsbolaget Pfizer.
Magnus Westlander
Mer än var tredje person oroar sig för att någon nära anhörig ska drabbas. Att vara utlämnad till omgivningen – eller att inte känna igen den – är det som oroar mest. Undersökningen är beställd av läkemedelsbolaget Pfizer.
Magnus Westlander
Nytt ämne kan upptäcka alzheimer
Prov från ryggmärgsvätska ger oss allt mer insikter om alzheimers sjukdom. Forskare från Göteborg har nu hittat ett nytt ämne som kan bidra till att bl a förbättra diagnostiken.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Minnet stimuleras på museum
I veckan möttes fem demenssjuka Östersundsbor på Per Albin-torpet. Det var startskottet för ett tvåårigt samarbete mellan äldreomsorgen och Jamtli museum.
Med pengar från Statens kulturråd erbjuds demenssjuka personer minnesstimulering i museernas miljöer. I ett första steg har kommunens äldreomsorg valt ut fem hemmaboende deltagare som kommer att träffas varje måndag. Jamtli museum ställer upp med personal och låser upp dörrar till delar som normalt är stängda så här års.
– Om man är född på 30- eller 40-talet är Per Albin-torpet en sällsynt lämplig miljö för att väcka minnen till liv. Inredningen har vi nu fått möjlighet att komplettera med textilier, kaffeservis och andra tidstypiska föremål. Och allt är väldigt taktilt, det innebär att det är fritt fram att ta och känna på sakerna, säger Britt-Marie Borgström på Jamtli museum.
I vevgrammofonen spelas gamla schlagers medan dofterna av nybakat bröd sprider sig i stugan. Det bekanta slamret från järnspisen ger upphov till livliga diskussioner bland deltagarna berättar Britt-Marie Borgström.
– För att inte tala om den gamla kaffekvarnen. Särskilt herrarna kände igen och talade roat om det typiskt knakande ljudet när bönorna maldes ned, säger hon.
Senare i höst blir det skogstema i "stora skogskojan" och besök på bensinmacken från 50-talet där man kan beundra gamla veteranbilar.
Efter varje träff får deltagarna med sig ett brev med en kort beskrivning av dagens aktiviteter. Det fungerar som ett minnesstöd i samtal med anhöriga och hemtjänstpersonal.
Förutom Jamtli deltar fyra andra länsmuseer i projektet, bl a de i Umeå och Härnösand. För Britt-Marie Borgström är det ett led i att öppna museivärlden för nya grupper av besökare. Hon ser det också som ett sätt att bryta sektorstänkandet genom gränsöverskridande samarbete med, i detta fall, äldreomsorgen. Museipersonalen har täta kontakter med kommunens demenssjuksköterska. De har även fått basal demenskunskap.
Samarbetsprojektet är på två år och ska sedan utvärderas.
– Givetvis hoppas jag på en fortsättning, om inte annat ska äldreomsorgens personal kunna uttnyttja våra museimiljöer i deras arbete, säger Britt-Marie Borgström.
Magnus Westlander
Med pengar från Statens kulturråd erbjuds demenssjuka personer minnesstimulering i museernas miljöer. I ett första steg har kommunens äldreomsorg valt ut fem hemmaboende deltagare som kommer att träffas varje måndag. Jamtli museum ställer upp med personal och låser upp dörrar till delar som normalt är stängda så här års.
– Om man är född på 30- eller 40-talet är Per Albin-torpet en sällsynt lämplig miljö för att väcka minnen till liv. Inredningen har vi nu fått möjlighet att komplettera med textilier, kaffeservis och andra tidstypiska föremål. Och allt är väldigt taktilt, det innebär att det är fritt fram att ta och känna på sakerna, säger Britt-Marie Borgström på Jamtli museum.
I vevgrammofonen spelas gamla schlagers medan dofterna av nybakat bröd sprider sig i stugan. Det bekanta slamret från järnspisen ger upphov till livliga diskussioner bland deltagarna berättar Britt-Marie Borgström.
– För att inte tala om den gamla kaffekvarnen. Särskilt herrarna kände igen och talade roat om det typiskt knakande ljudet när bönorna maldes ned, säger hon.
Senare i höst blir det skogstema i "stora skogskojan" och besök på bensinmacken från 50-talet där man kan beundra gamla veteranbilar.
Efter varje träff får deltagarna med sig ett brev med en kort beskrivning av dagens aktiviteter. Det fungerar som ett minnesstöd i samtal med anhöriga och hemtjänstpersonal.
Förutom Jamtli deltar fyra andra länsmuseer i projektet, bl a de i Umeå och Härnösand. För Britt-Marie Borgström är det ett led i att öppna museivärlden för nya grupper av besökare. Hon ser det också som ett sätt att bryta sektorstänkandet genom gränsöverskridande samarbete med, i detta fall, äldreomsorgen. Museipersonalen har täta kontakter med kommunens demenssjuksköterska. De har även fått basal demenskunskap.
Samarbetsprojektet är på två år och ska sedan utvärderas.
– Givetvis hoppas jag på en fortsättning, om inte annat ska äldreomsorgens personal kunna uttnyttja våra museimiljöer i deras arbete, säger Britt-Marie Borgström.
Magnus Westlander
Missförstånd gör vården tyngre
Både hjälpmedel och vårdtagarnas kroppsvikt påverkar undersköterskors arbete. Men inom demensvården är det framför allt svårigheter att kommunicera som gör förflyttningarna tyngre. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Högläsning för äldre med demenssjukdom
Centrum för lättläst har tillsammans med Demensförbundet fått pengar från Allmänna Arvsfonden för att utveckla en ny högläsningsmodell för personer med demenssjukdom.
I projektet som startar 1 september 2009 skall Centrum för lättläst utveckla en modell för högläsning särskilt lämpad för personer med demenssjukdom. Modellen kommer att prövas och utvecklas i fyra utvalda kommuner: Borås, Enköping, Vallentuna och Västervik. I projektet , som kommer att pågå i ett till tre år, deltar lokala demensföreningar, bibliotek, anhörigstödjare och Studieförbundet Vuxenskolan.
Projektet ska stimulera frivilligorganisationer till högläsning av lättlästa böcker på äldreboenden. Högläsning är en enkel och stimulerande aktivitet som inte kostar pengar. Läsningen väcker minnen och skapar samtal. På så vis kan livskvaliteten för personer med demenssjukdom öka, skrivs i ett gemensamt pressmeddelande från Centrum för lättläst och Demensförbundet.
Läs pressmeddelandet från Centrum för lättläst » (nytt fönster)
Gunilla Nordberg
I projektet som startar 1 september 2009 skall Centrum för lättläst utveckla en modell för högläsning särskilt lämpad för personer med demenssjukdom. Modellen kommer att prövas och utvecklas i fyra utvalda kommuner: Borås, Enköping, Vallentuna och Västervik. I projektet , som kommer att pågå i ett till tre år, deltar lokala demensföreningar, bibliotek, anhörigstödjare och Studieförbundet Vuxenskolan.
Projektet ska stimulera frivilligorganisationer till högläsning av lättlästa böcker på äldreboenden. Högläsning är en enkel och stimulerande aktivitet som inte kostar pengar. Läsningen väcker minnen och skapar samtal. På så vis kan livskvaliteten för personer med demenssjukdom öka, skrivs i ett gemensamt pressmeddelande från Centrum för lättläst och Demensförbundet.
Läs pressmeddelandet från Centrum för lättläst » (nytt fönster)
Gunilla Nordberg
TV-inslag från Vigs ängar
SVT:s Rapport har besökt demensboendet Vigs ängar utanför Ystad.
Här försöker man skapa en meningsfull vardag för de boende, just det som Socialstyrelsen betonar i sina nyligen publicerade Nationella riktlinjer för demensvården.
Se TV-inslag » (9,40 min in i Rapportsändningen)
Här försöker man skapa en meningsfull vardag för de boende, just det som Socialstyrelsen betonar i sina nyligen publicerade Nationella riktlinjer för demensvården.
Se TV-inslag » (9,40 min in i Rapportsändningen)
Ny webbutbildning följer nationella demensriktlinjer
Idag presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ligger till grund för den webbaserade utbildning som Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram.
I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:
- Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
- God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
- Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
- De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.
Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.
– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.
Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.
– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna
De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).
Magnus Westlander
I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:
- Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
- God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
- Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
- De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.
Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.
– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.
Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.
– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna
De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).
Magnus Westlander
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009, prel. version » (nytt fönster)
Hur ska riktlinjerna förankras? Läs intervju med Ulla Höjgård (Socialstyrelsens webb) » (nytt fönster)
Regionala seminarier
4/9 Sörmland
10/9 Skåne
18/9 Dalarna, Gävleborg
23/9 Uppland, Västmanland
7/10 Värmland
13/10 Örebro
19/10 Blekinge, Halland och Kronoberg
1–2/10 Stockholm
29/10 Norrbotten, Västerbotten
4/11 Jämtland, Västernorrland
5/11 Jönköping, Kalmar, Östergötland
12/11 Göteborg, Västra Götaland
Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer
På senare år har forskare intresserat sig för sambandet mellan Medelhavskost och Alzheimers sjukdom. Två nya studier i det senaste numret av tidskriften JAMA kommer fram till vitt skilda resultat.
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Idrottspris ges till alzheimerforskningen
I går fick golfstjärnan Helene Alfredsson motta Göteborgs-Postens Stora Sportpris på 40 000 kr. Pengarna tänker hon donera till bl a alzheimerforskningen.
GP:s Stora Sportpris delas varje år ut till en framgångsrik idrottare i Västsverige. I år får Helen Alfredsson priset för att hon enligt juryn "klubbade sig under 2008 åter in i världseliten och besegrade därmed smärtor, skador och betydligt yngre motståndare."
I samband med prisutdelningen förklarade Helene Alfredsson vad pengarna skulle användas till.
– Jag ska ge hälften till Gullbringa, min moderklubb, och hälften till Alzheimer research, sade hon till Göteborgs-Posten.
Helene Alfredsson har varit professionell golfspelare sedan 1989. Bland framgångarna märks seger i Kraft Nabisco Championshipi 1993, en av damernas s k majortävlingar. Hennes mor är drabbad av Alzheimers sjukdom.
GP:s Stora Sportpris delas varje år ut till en framgångsrik idrottare i Västsverige. I år får Helen Alfredsson priset för att hon enligt juryn "klubbade sig under 2008 åter in i världseliten och besegrade därmed smärtor, skador och betydligt yngre motståndare."
I samband med prisutdelningen förklarade Helene Alfredsson vad pengarna skulle användas till.
– Jag ska ge hälften till Gullbringa, min moderklubb, och hälften till Alzheimer research, sade hon till Göteborgs-Posten.
Helene Alfredsson har varit professionell golfspelare sedan 1989. Bland framgångarna märks seger i Kraft Nabisco Championshipi 1993, en av damernas s k majortävlingar. Hennes mor är drabbad av Alzheimers sjukdom.
Medelålderns livsstil påverkar demensrisken
Rökning och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för att senare i livet drabbas av demenssjukdom. Det visar en stor amerikansk studie publicerad i det senaste numret av Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander