Senaste nytt

1 mar 2023

Skogsbrynets teamarbete ökar trygghet och trivsel 

 ARBETA MED DEMENS

På demensenheten Skogsbrynet i Svalöv har ett förändringsarbete pågått i flera år. Gamla rutiner och prestigetänk har fått ge plats åt teamarbete och personcentrerad omvårdnad.

– Förr pågick en ständig tävling mellan kollegorna om vem som hade rätt, det fanns mycket prestigetänk och ingen ödmjukhet. Idag upplever jag att alla i teamet är enade kring samma mål och det finns en sammanhållning och trivsel i teamet, säger Emmylinn Johansson, undersköterska på Skogsbrynet, en demensenhet på äldreboendet Åsgården i Svalöv.

Tillsammans med sina arbetskamrater har Emmylinn Johansson gjort en resa som startade för några år sedan. Skogsbrynet fick då en ny chef som hade lång erfarenhet av personer med svåra beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. BPSD, som symptomen förkortas, var vanlig förkommande på Skogsbrynet.

Teamarbete och personcentrerat arbetssätt 

Den nya chefen satsad på att utveckla teamarbetet och introducerade personcentrerade arbetssätt. Hon deltog själv i det dagliga omvårdnadsarbetet för att sätta sig in i verksamheten men även för att hjälpa till.

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

Skogbrynets utveckling avspeglas i BPSD-registret

Eva Granvik, demenssjuksköterska i Svalöv kommuns, har bistått med statistik från BPSD-registret under perioden januari 2018 till februari 2023.

  • Av statistiken från Skogsbrynet framgår att medelvärdet i NPI-skalan har växlat från 20–40 poäng under 2018 ner till 15–30 poäng under 2021. Under 2022 skedde en liten ökning som teamet förklarar med bland annat ett försämrat sjukdomstillstånd för några av de boende och flera inflyttningar på enheten.
  • Genomsnittlig förekomst av motorisk oro minskade från 2019–2021 och har legat stabilt mellan 2021–2023.
  • Genomsnittlig förekomst av sömnstörningar nådde sin högsta nivå under sommaren 2020 och har sedan dess minskat och legat stabilt på en låg nivå. Endast en av åtta personer behandlas idag med sömnläkemedel och lugnande läkemedel i låga doser, jämfört med flera personer och högre doser under 2019–2021.
20 sep 2023

En ny handbok för kloka beslut 

 PUBLICERAT

Stora demografiska förändringar ligger framför oss. En ny liten handbok från Svenskt Demenscentrum ger beslutsfattare på olika nivåer ett underlag för de svåra och viktiga beslut som behöver fattas.

Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.

Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg. 

bild på omslagNyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.

Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.

Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg. 

bild på omslagNyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.

Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

19 sep 2023

Framstående alzheimerforskare får Winblads pris 

 FORSKNING



Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, tilldelas Bengt Winblads pris 2023. Hon får det för framstående insatser inom alzheimerforskningen.

– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.

En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.



– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.

– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.

– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, på föreningens webb.

En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.



– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”.

– Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni som är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Bengt Winblads pris delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Prissumman är 150 000 kr.

12 sep 2023

Ingvar Carlsson om sitt livs svåraste beslut 

 LEVA MED DEMENS

Ingvar Carlsson, f.d. statsminister, hade bestämt sig för att vårda sin alzheimersjuka fru i hemmet. Men när hans egna krafter tog slut och han gick in i väggen, var han tvungen att fatta sitt livs svåraste beslut. Hans fru måste flytta till ett demensboende.

Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister efter mordet på Olof Palme. Hans långa politiska karriär kan fylla åtskilliga hyllmetrar. Men i ett känslosamt poddsamtal med Henrik Frenkel är fokus på det personliga. Här berättar Ingvar Carlsson om att vårda kvinnan som stått honom närmast i 63 år: hans fru Ingrid som drabbades av Alzheimers sjukdom.

Lyssna på avnsittet på Alzheimer Life:s webb (nytt fönster)

Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister efter mordet på Olof Palme. Hans långa politiska karriär kan fylla åtskilliga hyllmetrar. Men i ett känslosamt poddsamtal med Henrik Frenkel är fokus på det personliga. Här berättar Ingvar Carlsson om att vårda kvinnan som stått honom närmast i 63 år: hans fru Ingrid som drabbades av Alzheimers sjukdom.

Lyssna på avnsittet på Alzheimer Life:s webb (nytt fönster)

11 sep 2023

Fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet 

 UTBILDNING

Regeringen föreslår en fortsatt satsning på kompetenshöjning inom äldreomsorgen. I budgeten för 2024 har 1,7 miljarder kronor avsatts till en förlängning av Äldreomsorgslyftet.

Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.

Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.

– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.

Äldreomsorgslyftet, som sjösattes 2021, ger personal inom äldreomsorgen möjlighet att vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under satsningens två första år avslutade nästan 3 000 personer en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller en ledarskapsutbildning.

Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning för att ta fram och införa språkkrav inom äldreomsorgen, med syfte att stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg av äldre. Under sommaren blev undersköterska en skyddad yrkestitel, för att garantera att personalen har rätt kompetens och samtidigt stärka yrkets attraktivitet.

– Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna framöver. För regeringen är det mycket angeläget att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete. Äldreomsorgslyftet och att undersköterska blir en skyddad titel är viktiga komponenter för en generell kvalitetshöjning inom äldreområdet och för att göra vård- och omsorgsyrkena mer attraktiva genom att kunna erbjuda olika karriärvägar säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande från regeringen.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen avsatt 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. Regeringen avser att avsätta motsvarande belopp 2025 och 2026.

7 sep 2023

Diplom och stipendier ur Drottning Silvias hand 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

Den 5 september hölls Silviahemmets årliga diplomeringsceremoni med ett hundratal medarbetare inom vård och omsorg. Tillsammans med skådespelaren Nina Gunke och tre andra Alzheimer Life-stipendiater fick de ta emot diplom ur Drottningens hand.

Drottningholmsteatern var platsen för den högtidliga ceremonin där Drottningen diplomerade Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. Samtliga har i år tagit en högskoleexamen i demensvård på Sophiahemmets högskola eller Karolinska Institutet. Utbildningarna är yrkesspecifika och har tagits fram i samarbete med Silviahemmet. Även biståndshandläggare diplomerades under ceremonin.

Drottningen delade även ut fyra Alzheimer Life-stipendier. Skådespelaren Nina Gunke hyllades "för sitt modiga sätt att offentlig och naket berätta om sitt liv före och efter diagnosen Alzheimers sjukdom och därmed bidra till att bryta stigmat". De tre övriga stipendiaterna är Maria och Gustaf Cavalli (Alzheimergudien), Janni Ahlgren (engagerad anhörig) och Maria Tolede (Klubb Vega).

Läs mer på silviahemmet.se (nytt fönster) och alzheimerlife.se (nytt fönster)

FOTO: Yanan Li

Drottningholmsteatern var platsen för den högtidliga ceremonin där Drottningen diplomerade Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. Samtliga har i år tagit en högskoleexamen i demensvård på Sophiahemmets högskola eller Karolinska Institutet. Utbildningarna är yrkesspecifika och har tagits fram i samarbete med Silviahemmet. Även biståndshandläggare diplomerades under ceremonin.

Drottningen delade även ut fyra Alzheimer Life-stipendier. Skådespelaren Nina Gunke hyllades "för sitt modiga sätt att offentlig och naket berätta om sitt liv före och efter diagnosen Alzheimers sjukdom och därmed bidra till att bryta stigmat". De tre övriga stipendiaterna är Maria och Gustaf Cavalli (Alzheimergudien), Janni Ahlgren (engagerad anhörig) och Maria Tolede (Klubb Vega).

Läs mer på silviahemmet.se (nytt fönster) och alzheimerlife.se (nytt fönster)

FOTO: Yanan Li

5 sep 2023

Vårdcentraler i Skåne prövar nytt kognitivt test 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

I Region Skåne prövar åtta vårdcentraler ett nytt kognitivt test vid misstänkt kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att MCE-testet ska bidra till en mer tillförlitlig diagnostik, både för utrikes- och inrikesfödda patienter.

Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.

Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.

Fyra deltester ingår

RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).

– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.

Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.

Kan det förbättra diagnostiken?

–  Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.

Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.  

Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.

Gensvaret positivt

Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.

– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.

Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.

– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.

Utbildningsmaterial planeras

I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.

Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.

– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.

Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne

 

Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.

Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.

Fyra deltester ingår

RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).

– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.

Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.

Kan det förbättra diagnostiken?

–  Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.

Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.  

Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.

Gensvaret positivt

Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.

– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.

Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.

– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.

Utbildningsmaterial planeras

I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.

Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.

– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.

Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne

 

Faktaruta

MCE-test

MCE står för Multicutural Cognitive Examination. Det är ett kognitivt test som består av fyra deltester avsedda att användas vid basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. MCE har validerats (2019) i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens, och används även i Norge.

En av deltesterna i MCE är RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) som utvecklats (2004) i Australien och validerats (2017) vid Migrationsskolan, Region Skåne. Övriga tre deltester har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery):

  • Recall of Picture Test • Testpersonen ska memorera färgbilder på olika föremål och efter en stund tala om vad hon har sett. Testar arbetsminne fördröjd återgivning.
  • Supermarket Fluency • Testpersonen ska inom en viss tid namnge så många varor, max uppnås vid 28, som möjligt som finns i en stormarknad. Testar mental hastighet, språk, verbalt flöde och ordminne.
  • Clock Reading Test • Testpersonen ska tala om klockslaget utifrån 12 olika urtavlor. Testar huvudsakligen visuospatial förmåga.

Källa:
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf, G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. (2019). Validation of a European Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery (CNTB). International journal of Geriatric Psychiatry. 2019;34:144-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5002 (nytt fönster)

Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf,G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. 
(2019). Validation of a brief Multicultural Cognitive Examination (MCE) for evaluation of dementia. International journal of geriatric psychiatry. 2019;34:982-989. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5099 (nytt fönster)

Kognition och migration

Tecknad bildKognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess övergripande mål är att skapa förutsättningar för att uppnå att utredning samt vård och omsorg vid kognitiv sjukdom blir jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund. Läs mer: www.skane.se/kom (nytt fönster)

 

 

4 sep 2023

Ny bok om personcentrerade möten 

 ARBETA MED DEMENS

Personcentrerad kommunikation är nyckeln till att personer med demenssjukdom ska kunna känna sig sedda och få en självklar plats i samhället. Men vad betyder kommunikation och hur kan vi kommunicera med personer med demenssjukdom under olika faser av sjukdomsförloppet? Frågorna tas upp i en ny bok från Svenskt Demenscentrum.

Bokens titel är Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom. Författare är Lars-Christer Hydén, verksam vid Centrum för
 demensforskning (CEDER), Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om demens och kommunikation. Det har gett honom kunskap och insikter som han pedagogiskt delar med sig av i denna bok.

Boken Kommunikation ABC ingår i utbildningspaketet, med samma namn, som även innehåller filmer, en studiehandledning och en avgiftsfri webbutbildning. Det har tagits fram av CEDER och Svenskt 
Demenscentrum i ett treårigt samarbetsprojekt. Allmänna arvsfonden har bidragit med finansieringen.

bild på omslagBoken kostar 149 kr, inkl moms, och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Därifrån kan den även laddas ned som pdf. 

Bokens titel är Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom. Författare är Lars-Christer Hydén, verksam vid Centrum för
 demensforskning (CEDER), Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om demens och kommunikation. Det har gett honom kunskap och insikter som han pedagogiskt delar med sig av i denna bok.

Boken Kommunikation ABC ingår i utbildningspaketet, med samma namn, som även innehåller filmer, en studiehandledning och en avgiftsfri webbutbildning. Det har tagits fram av CEDER och Svenskt 
Demenscentrum i ett treårigt samarbetsprojekt. Allmänna arvsfonden har bidragit med finansieringen.

bild på omslagBoken kostar 149 kr, inkl moms, och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Därifrån kan den även laddas ned som pdf. 

28 aug 2023

Sommarläger i Ö-vik för unga anhöriga 

 LEVA MED DEMENS

Sista helgen i augusti var Örnsköldsvik värdstad för ett läger för unga anhöriga. Närmare 20 unga vuxna med en demenssjuk förälder fick träffa och ställa frågor till en rad olika experter: läkare, jurist, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och demenssjuksköterska.

 

Frågorna var många och diskussionerna livliga. Dessa unga anhöriga, samtliga från norra Sverige, kämpar hårt i sin vardag för att hjälpa sin sjuka förälder. Många efterlyser ett bättre anhörigstöd.
 
Lägret arrangerades av Region Västernorrland tillsammans med sju Norrlandskommuner. Det finansierades av Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Se film från lägret nedan.

 

 

Frågorna var många och diskussionerna livliga. Dessa unga anhöriga, samtliga från norra Sverige, kämpar hårt i sin vardag för att hjälpa sin sjuka förälder. Många efterlyser ett bättre anhörigstöd.
 
Lägret arrangerades av Region Västernorrland tillsammans med sju Norrlandskommuner. Det finansierades av Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet. Se film från lägret nedan.

 

 

2 aug 2023

Ryggvätska och lukttest kan upptäcka Lewykroppssjukdom 

 FORSKNING

Forskning vid Lunds universitet visar att Lewykroppssjukdom kan upptäckas redan innan de första symptomen uppträder. Det nya rönen kan förbättra diagnostiken och möjligheterna att utveckla läkemedel.   
 

Lewykroppssjukdom är ett samlingsnamn för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. Den förra börjar med rörelsesvårigheter, den senare med kognitiva nedsättningar men båda har samma ursprung.

– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Upptäcka Lewykroppar

Tidigare har man först efter obduktion kunnat fastställa om en patient har Lewykroppar i hjärnan. Men nu har Oskar Hanssons forskargrupp hittat ett annat sätt upptäcka dem: genom analys av ryggvätskeprov. Deras forskning är publicerad i Nature Medicine och presenterades nyligen vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) i Amstedam.

Studien omfattar drygt 1100 deltagare som initialt hade varken kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Enligt ryggvätskeprovet hade ändå nära tio procent av dem Lewykroppar i hjärnan.

– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren, säger Oskar Hansson.

Luktsinnet påverkas



Studien tyder alltså på att ryggvätskeprov kan upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symptomen visar sig. Ett annat intressant fynd var den starka kopplingen mellan Lewykroppar och nedsatt luktsinne, även detta samband fanns innan andra symptom hade utvecklas. Luktsinnet försämrades även när sjukdomen framskrider.

Oskar Hansson anser sambandet vara så tydligt att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att sedan gå vidare med ryggvätskeprov för att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt.

 

– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symptomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.

Oskar Hansson understryker att luktbortfall kan ha många orsaker som inte har med Lewykroppsdemens att göra, varför testning med ryggvätskeprovet är viktigt.

Lewykroppssjukdom är ett samlingsnamn för Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens. Den förra börjar med rörelsesvårigheter, den senare med kognitiva nedsättningar men båda har samma ursprung.

– Lewykroppssjukdom beror på att proteinet alfa-synuklein felveckas i hjärnan. När detta händer klumpar proteinet ihop sig och bildar så kallade Lewykroppar, vilket skadar nervcellerna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Upptäcka Lewykroppar

Tidigare har man först efter obduktion kunnat fastställa om en patient har Lewykroppar i hjärnan. Men nu har Oskar Hanssons forskargrupp hittat ett annat sätt upptäcka dem: genom analys av ryggvätskeprov. Deras forskning är publicerad i Nature Medicine och presenterades nyligen vid den stora alzheimerkonferensen (AAIC) i Amstedam.

Studien omfattar drygt 1100 deltagare som initialt hade varken kognitiva nedsättningar eller rörelsesvårigheter. Enligt ryggvätskeprovet hade ändå nära tio procent av dem Lewykroppar i hjärnan.

– Trots att personerna inte hade några kognitiva eller neurologiska problem i början av studien, såg vi att de med Lewykroppar i hjärnan försämrades i sina kognitiva funktioner över tid. Det var också de som utvecklade Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens under de kommande åren, säger Oskar Hansson.

Luktsinnet påverkas



Studien tyder alltså på att ryggvätskeprov kan upptäcka Lewykroppssjukdom redan innan de första symptomen visar sig. Ett annat intressant fynd var den starka kopplingen mellan Lewykroppar och nedsatt luktsinne, även detta samband fanns innan andra symptom hade utvecklas. Luktsinnet försämrades även när sjukdomen framskrider.

Oskar Hansson anser sambandet vara så tydligt att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med ett lukttest, för att sedan gå vidare med ryggvätskeprov för att upptäcka Lewykroppssjukdom tidigt.

 

– Just nu utvecklas flera läkemedel riktade mot Lewykroppar, som man hoppas ska kunna bromsa sjukdomen. Troligtvis har denna typ av läkemedel störst chans till en bra effekt om det sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Hade man kunnat hitta symptomfria personer med nedsatt luktsinne där testet för Lewykroppar är positivt, skulle dessa kunna vara delaktiga i läkemedelsprövningar, med syfte att utveckla nya mediciner för att tidigt stoppa sjukdomen.

Oskar Hansson understryker att luktbortfall kan ha många orsaker som inte har med Lewykroppsdemens att göra, varför testning med ryggvätskeprovet är viktigt.

Läs mer

Pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
Artikel i Nature Medicine (nytt fönster)

29 jun 2023

Film om tolkens roll i minnesutredningen 

 ARBETA MED DEMENS

Kognition och migration vid Region Skåne har gjort en informationsfilm om kognitiv utredning genom tolk. Filmen vänder sig till både vårdpersonal och tolkar.

När vårdpersonal och patient inte talar samma språk ska tolk tillkallas. Kognition och migration utbildar tolkar om de vanligaste kognitiva sjukdomarna och om den kognitiva utredningen.  Den nya filmen är tillgänglig via Region Skånes hemsida. Ett tips är att boka tolken en stund innan utredningen och låta tolken se filmen.

Se filmen här (nytt fönster)

När vårdpersonal och patient inte talar samma språk ska tolk tillkallas. Kognition och migration utbildar tolkar om de vanligaste kognitiva sjukdomarna och om den kognitiva utredningen.  Den nya filmen är tillgänglig via Region Skånes hemsida. Ett tips är att boka tolken en stund innan utredningen och låta tolken se filmen.

Se filmen här (nytt fönster)