Senaste nytt

1 mar 2023

Skogsbrynets teamarbete ökar trygghet och trivsel 

 ARBETA MED DEMENS

På demensenheten Skogsbrynet i Svalöv har ett förändringsarbete pågått i flera år. Gamla rutiner och prestigetänk har fått ge plats åt teamarbete och personcentrerad omvårdnad.

– Förr pågick en ständig tävling mellan kollegorna om vem som hade rätt, det fanns mycket prestigetänk och ingen ödmjukhet. Idag upplever jag att alla i teamet är enade kring samma mål och det finns en sammanhållning och trivsel i teamet, säger Emmylinn Johansson, undersköterska på Skogsbrynet, en demensenhet på äldreboendet Åsgården i Svalöv.

Tillsammans med sina arbetskamrater har Emmylinn Johansson gjort en resa som startade för några år sedan. Skogsbrynet fick då en ny chef som hade lång erfarenhet av personer med svåra beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. BPSD, som symptomen förkortas, var vanlig förkommande på Skogsbrynet.

Teamarbete och personcentrerat arbetssätt 

Den nya chefen satsad på att utveckla teamarbetet och introducerade personcentrerade arbetssätt. Hon deltog själv i det dagliga omvårdnadsarbetet för att sätta sig in i verksamheten men även för att hjälpa till.

PreviousBILDSPELNext

Personalen på Åsgårdens äldreboende Bakre raden: Annelie Wochner Nielsen, Ann-Sofie Nicander och Emmylinn Johansson. Främre raden: Lotta Ekstrand, Ida Nilsson och Jenny Bergmanis. I teamet ingår även Hanna Ågren, Lisa Le Clair, Ann Gustavsson, Åsa Nilsson, Jeanette Hedin samt legitimerad personal.

Undersköterskorna Lotta Ekstrand och Emmylinn Johansson arbetar på Skogsbrynet, en demensenhet på Åsgårdens äldreboende.

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér

Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 

 

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér

Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 

 

Skogbrynets utveckling avspeglas i BPSD-registret

Eva Granvik, demenssjuksköterska i Svalöv kommuns, har bistått med statistik från BPSD-registret under perioden januari 2018 till februari 2023.

  • Av statistiken från Skogsbrynet framgår att medelvärdet i NPI-skalan har växlat från 20–40 poäng under 2018 ner till 15–30 poäng under 2021. Under 2022 skedde en liten ökning som teamet förklarar med bland annat ett försämrat sjukdomstillstånd för några av de boende och flera inflyttningar på enheten.
  • Genomsnittlig förekomst av motorisk oro minskade från 2019–2021 och har legat stabilt mellan 2021–2023.
  • Genomsnittlig förekomst av sömnstörningar nådde sin högsta nivå under sommaren 2020 och har sedan dess minskat och legat stabilt på en låg nivå. Endast en av åtta personer behandlas idag med sömnläkemedel och lugnande läkemedel i låga doser, jämfört med flera personer och högre doser under 2019–2021.
29 apr 2025

Kraftig ökning av demens till 2050 spår forskare 

 FORSKNING

Antalet personer i Sverige med demenssjukdom väntas öka kraftigt till år 2050. Det visar en ny KI-rapport om demenssjukdomarnas samhällskostnader.

Forskarna bakom rapporten bedömer att det år 2023 fanns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Av dem beräknades cirka 64 000–65 000 bo i särskilt boende eller motsvarande.

Forskarnas prognos för framtiden pekar mot cirka 230 000–270 000 demenssjuka år 2050.

Alla siffror är ungefärliga och forskarna har utgått från data från det så kallade SNAC-projektet samt olika matematiska modeller när de har räknat fram dem.

Samhällets kostnader för personer med demenssjukdomar beräknas ha uppgått till mellan 90 och 100 miljarder kronor år 2023, enligt rapporten. Cirka 85 procent av de kostnaderna landar på kommunerna, med särskilda boenden som en stor utgiftspost.
 
– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna, säger professor Anders Wimo på Karolinska Institutet (KI) i ett pressmeddelande.
 
Han har varit huvudansvarig för rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnaden för demenssjukdomar i Sverige 2023” tillsammans med docent Amaia Calderón-Larrañaga. Rapporten beställdes av socialdepartementet i september 2024 och blev klar under mars 2025.
 
Du hittar hela rapporten här » (nytt fönster)

Illustration: Lumination/Most Photos

Forskarna bakom rapporten bedömer att det år 2023 fanns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Av dem beräknades cirka 64 000–65 000 bo i särskilt boende eller motsvarande.

Forskarnas prognos för framtiden pekar mot cirka 230 000–270 000 demenssjuka år 2050.

Alla siffror är ungefärliga och forskarna har utgått från data från det så kallade SNAC-projektet samt olika matematiska modeller när de har räknat fram dem.

Samhällets kostnader för personer med demenssjukdomar beräknas ha uppgått till mellan 90 och 100 miljarder kronor år 2023, enligt rapporten. Cirka 85 procent av de kostnaderna landar på kommunerna, med särskilda boenden som en stor utgiftspost.
 
– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna, säger professor Anders Wimo på Karolinska Institutet (KI) i ett pressmeddelande.
 
Han har varit huvudansvarig för rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnaden för demenssjukdomar i Sverige 2023” tillsammans med docent Amaia Calderón-Larrañaga. Rapporten beställdes av socialdepartementet i september 2024 och blev klar under mars 2025.
 
Du hittar hela rapporten här » (nytt fönster)

Illustration: Lumination/Most Photos
23 apr 2025

EU ger grönt ljus för nytt alzheimerläkemedel  

 FORSKNING

Nu har slutligen EU-kommissionen beviljat marknadstillstånd för lekanemab. Det delvis svenskutvecklade läkemedlet, som går under produktnamnet Leqembi, är det första att påverka själva sjukdomsprocessen vid alzheimer.

Beskedet från Bryssel har dröjt men var inte överraskande. Redan i november 2024 gav en vetenskaplig expertgrupp, tillsatt av den Europeiska läkemedelsmyndigheten, ett positivt besked: nyttan av Leqembi ansågs väga tyngre än riskerna för biverkningar. Den 16 april gav till slut EU-kommissionen klartecken till att bolagen Bioarctic och Eisai får börja marknadsföra Leqembi i Sverige och övriga EU.

Godkännande med begränsningar

Med godkännandet följer dock en rad begränsningar. Endast personer i tidig fas av sjukdomen kan komma ifråga för Leqembi. Personer som har flera andra sjukdomar, vid sidan av alzheimer, eller en dubbel uppsättning av riskgenen ApoE4 kommer inte att kunna få läkemedlet ordinerat.  

Leqembi är inget botemedel mot alzheimer men kan bromsa sjukdomsförloppet något. Även om långtifrån alla som är drabbade av denna svåra sjukdom kan bli aktuella för behandling måste läkemedlet ses som en stor framgång även för forskarsamhället, inte minst svensk alzheimerforskning. Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt har spelat en avgörande i utvecklingen av antikroppen lekanemab.

Leqembi i Sverige

Om och när Leqembi blir tillgängligt via den svenska offentliga sjukvården är ännu oklart. Men förhandlingar har sannolikt redan påbörjats mellan det svenska bolaget Bioarctic och NT-rådet som upphandlar läkemedel för landets regioner. Kostnaderna för regionerna kan bli höga. I USA uppgår priset för Leqembi till närmare 300 000 kr per patient och år. Dessutom tillkommer behandlingskostnader, bland annat för att läkemedlet behöver ges intravenöst varannan vecka.

 

     

 

     

 

Beskedet från Bryssel har dröjt men var inte överraskande. Redan i november 2024 gav en vetenskaplig expertgrupp, tillsatt av den Europeiska läkemedelsmyndigheten, ett positivt besked: nyttan av Leqembi ansågs väga tyngre än riskerna för biverkningar. Den 16 april gav till slut EU-kommissionen klartecken till att bolagen Bioarctic och Eisai får börja marknadsföra Leqembi i Sverige och övriga EU.

Godkännande med begränsningar

Med godkännandet följer dock en rad begränsningar. Endast personer i tidig fas av sjukdomen kan komma ifråga för Leqembi. Personer som har flera andra sjukdomar, vid sidan av alzheimer, eller en dubbel uppsättning av riskgenen ApoE4 kommer inte att kunna få läkemedlet ordinerat.  

Leqembi är inget botemedel mot alzheimer men kan bromsa sjukdomsförloppet något. Även om långtifrån alla som är drabbade av denna svåra sjukdom kan bli aktuella för behandling måste läkemedlet ses som en stor framgång även för forskarsamhället, inte minst svensk alzheimerforskning. Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt har spelat en avgörande i utvecklingen av antikroppen lekanemab.

Leqembi i Sverige

Om och när Leqembi blir tillgängligt via den svenska offentliga sjukvården är ännu oklart. Men förhandlingar har sannolikt redan påbörjats mellan det svenska bolaget Bioarctic och NT-rådet som upphandlar läkemedel för landets regioner. Kostnaderna för regionerna kan bli höga. I USA uppgår priset för Leqembi till närmare 300 000 kr per patient och år. Dessutom tillkommer behandlingskostnader, bland annat för att läkemedlet behöver ges intravenöst varannan vecka.

 

     

 

     

 
15 apr 2025

Stjärnmärkta erfarenheter på inspirationsdag 

 ARBETA MED DEMENS

Drygt 320 personer hade bänkat sig på Clarion Sign i Stockholm den 7 april för årets upplaga av inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna. Vård- och omsorgspersonal fick ta del av andras erfarenheter av utbildningsmodellen Stjärnmärkt plus en hel del annan kunskap och inspiration.

För fjärde året i rad bjöd Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem på en heldag ägnad åt Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som fokuserar på det personcentrerade arbetssättet och bygger Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

– Vi startade 2018 och hade sex, sju utbildningstillfällen det året. Numera har vi minst tjugo utbildningstillfällen per år, alla fullbokade, sade Laila Becker, som arbetar med utbildningsmodellen på Svenskt Demenscentrum.

PreviousBILDSPELNext

Laila Becker på Svenskt Demenscentrum berättade att utbildningsmodellen Stjärnmärkt fokuserar på det personcentrerade arbetssättet och bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Rebecca Bruce och Sanne Zetterberg från Järfälla berättade att Stjärnmärkt har bidragit till ett strukturerat arbetssätt där alla har samma ”verktygslåda” i hemtjänsten där de arbetar. ”Det skapar systematik, och systematik skapar trygghet.”

Audionomen Åsa Winzell Juhlin talade om hur viktig hörseln är för kognitionen och att nedsatt hörsel även kan påverka vår rumsuppfattning och balans, och få oss att dra oss undan socialt. 

I pauserna passade många på att ställa frågor hos utställarna BPSD-registret, Socialstyrelsen, SveDem och Svenskt Demenscentrum.

”SveDem har funnits sedan 2007 och är ett av världens största kvalitetsregister”, berättade koordinator Madeleine Åkerman, och tipsade om att börja registrera så tidigt som möjligt. ”Vi hjälper gärna till.”

Fysioterapeuten Cristina Wångblad demonstrerade hur lätt det är att störa procedurminnet för hur man går hos någon som gör just det genom att ge personen instruktioner. 

Professor Helle Wijk talade om betydelsen av att få komma ut i naturen för sköra äldre. ”Den här gruppens möjligheter att komma ut i naturen är inte bra. Den är inte jämlik.”

Medicinalrådet Frida Nobel på Socialstyrelsen talade om den nya nationella demensstrategin och tog sig även tid att svara på frågor.

Professor Lars-Olof Wahlund talade om en rad nyheter inom forskningen, från diagnostik och biomarkörer i blodet till riskfaktorer som går att påverka och framsteg inom olika tekniker för att avbilda hjärnan, bland annat med hjälp av AI.

Instruktörerna Ann-Christin Nedlund och Anna Högnelid som arbetat med stjärnmärkningen av boendet Ängsgården i Piteå med sex avdelningar berättade om positiva reaktioner. ”De anhöriga tycker att det här är toppen, de hyllar Ängsgården”, sa Ann-Christin Nedlund.

Wiveka Tham, Silviasyster och Stjärninstruktör, berättade om utmaningar och framgångsfaktorer när hon var med och stjärnmärkte verksamheter i Burlövs kommun. Överst på framgångslistan stod ”ökad kunskap och förståelse för kognitiv svikt”.

 

 

Laila Becker berättade också att det nu finns 2 013 Stjärninstruktörer och 510 Stjärnmärkta enheter i landet. Hon lyfte flera exempel på positiv återkoppling från Stjärnmärkta enheter, bland annat att det blivit roligare att gå till jobbet, att teamsamarbetet blivit bättre och att användningen av behovsmedicin minskat.

Hemsjukvård nyhet hos SveDem

Ett krav för att bli Stjärnmärkt är att registrera i SveDem, och koordinator Madeleine Åkerman berättade att alla enheter som vårdar och behandlar personer med demenssjukdom nu kan använda sig av registret, i och med att hemsjukvården tillkommit.

– Genom att registrera i SveDem kan ni mäta och följa upp ert arbete. Alla anslutna kan se sina egna resultatrapporter i inloggat läge. Så registrera inte för registrerandets skull, utan tänk ”Hur kan det här hjälpa oss?”, sa Madeleine Åkerman.

Bättre bemötande i hemmet

Stöd i ordinärt boende bedriver hemtjänst i Järfälla kommun och är Stjärnmärkta sedan 2022. Sanne Zetterberg, gruppledare, och Rebecca Bruce, kvalitetssamordnare berättade om effekterna av deras satsning på att bli Stjärnmärkta.

–  Stjärnmärkt har gjort att mötet med brukarna har förbättrats. Nu står personens önskemål i centrum. Ingen i personalen utgår längre ifrån till exempel hur de själva vill ha kaffet, utan nu vet alla som kommer hem till Kalle hur Kalle vill ha sitt kaffe, sade Rebecca Bruce.

De betonade även hur viktigt teamarbetet är i hemtjänsten. Genom att införa ramtid och självgående team, som planerar för brukarnas behov utifrån deras önskemål, har man kunnat lösa bristen på administrativ tid. Samtidigt har samanhållningen ökat och medarbetarna blivit nöjdare.

Stjärnmärkt gemenskap i Piteå

Ängsgården i Piteå är ett renodlat demensboende och Stjärnmärkt sedan 2023. Instruktörerna Ann-Christin Nedlund och Anna Högnelid berättade att personalen jobbar mycket med levnadsberättelsen och personcentrerade aktiviteter. Man har också satsat på mindre anhöriggrupper med max åtta deltagare i varje.

– I grupperna pratar vi om demenssjukdomar, om personcentrerad vård, om vad gör vi för aktiviteter och även om vad som händer i livets slut. Vi ger mycket tid till de anhöriga att prata, sade Ann-Christin Nedlund.

För personalen finns handledningsgrupper där man kan diskutera olika situationer – hur man tänkte och gjorde, och om man kunde ha gjort på ett annat sätt. Man har även haft särskilda handledningsgrupper för anställda som är nya i Sverige.

Engagemang och lite tjat behövs

Wiveka Tham, Silviasyster och Stjärninstruktör, berättade om utmaningar och framgångsfaktorer när hon var med och stjärnmärkte boenden i Burlövs kommun. Bland utmaningarna fanns dels praktiska saker som att få alla att läsa sina mejl och komma till kurstillfällena, dels skillnader i förkunskaper och språkkunskaper.

–  Man behöver inte vara nysvensk för att inte förstå alla ord. Dialektala ord och uttal kan ställa till det, liksom svåra ord, sade Wiveka Tham.

Hon och listade ett antal förutsättningar för att lyckas, bland annat vikten av att det finns ett engagemang hos både chefer och personal. Och att man kan behöva tjata som instruktör.

Undvik instruktioner

Dagen bjöd också på en hel del inspiration vid sidan av Stjärnmärkt. Cristina Wångblad, fysioterapeut i Göteborg, talade om gångsvårigheter och det faktum att procedurminnet – minnesmönstren som gör att vi kan göra saker som att gå utan att aktivt tänka på hur vi gör – finns kvar länge hos personer med demenssjukdom. Men det är lätt att störa detta minne om man börjar ge instruktioner. Hon skickade med ett tydligt budskap:

– Kommer ni bara ihåg en sak från den här föreläsningen så låt det vara det här: Stör aldrig den som rör sig, om den lever med en kognitiv sjukdom.

Åsa Winzell Juhlin, audionom i Göteborg, talade om hur viktig hörseln är för vår kognition och vad man kan göra för att underlätta hörande och kommunikation. Frida Nobel, medicinalråd på Socialstyrelsen, tog upp den nyligen uppdaterade nationella demensstrategin och professor Lars-Olof Wahlund bjöd på en översikt över forskningsläget.

Lagstöd för utevistelse saknas

Helle Wijk, berättade om forskningsprojektet Out-fit. Det handlar om hur viktig naturkontakt är för sköra äldres hälsa och mående. En grupp som inte har jämlika möjligheter att vistas ute i naturen i och med att det i dag inte finns någon lagstadgad rätt till utevistelse för personer inom vård och omsorg.

– Det här är det många som blir förvånade över. Och finns det inget lagstöd är det också stor risk att det här inte blir av, sade Helle Wijk.

Hon tipsade om att utevistelse kan vara många olika saker, och att fundera på vilka inomhusaktiviteter som skulle gå att göra ute i stället.

Text: Karin Nyman, foto: Yanan Li
 

Laila Becker berättade också att det nu finns 2 013 Stjärninstruktörer och 510 Stjärnmärkta enheter i landet. Hon lyfte flera exempel på positiv återkoppling från Stjärnmärkta enheter, bland annat att det blivit roligare att gå till jobbet, att teamsamarbetet blivit bättre och att användningen av behovsmedicin minskat.

Hemsjukvård nyhet hos SveDem

Ett krav för att bli Stjärnmärkt är att registrera i SveDem, och koordinator Madeleine Åkerman berättade att alla enheter som vårdar och behandlar personer med demenssjukdom nu kan använda sig av registret, i och med att hemsjukvården tillkommit.

– Genom att registrera i SveDem kan ni mäta och följa upp ert arbete. Alla anslutna kan se sina egna resultatrapporter i inloggat läge. Så registrera inte för registrerandets skull, utan tänk ”Hur kan det här hjälpa oss?”, sa Madeleine Åkerman.

Bättre bemötande i hemmet

Stöd i ordinärt boende bedriver hemtjänst i Järfälla kommun och är Stjärnmärkta sedan 2022. Sanne Zetterberg, gruppledare, och Rebecca Bruce, kvalitetssamordnare berättade om effekterna av deras satsning på att bli Stjärnmärkta.

–  Stjärnmärkt har gjort att mötet med brukarna har förbättrats. Nu står personens önskemål i centrum. Ingen i personalen utgår längre ifrån till exempel hur de själva vill ha kaffet, utan nu vet alla som kommer hem till Kalle hur Kalle vill ha sitt kaffe, sade Rebecca Bruce.

De betonade även hur viktigt teamarbetet är i hemtjänsten. Genom att införa ramtid och självgående team, som planerar för brukarnas behov utifrån deras önskemål, har man kunnat lösa bristen på administrativ tid. Samtidigt har samanhållningen ökat och medarbetarna blivit nöjdare.

Stjärnmärkt gemenskap i Piteå

Ängsgården i Piteå är ett renodlat demensboende och Stjärnmärkt sedan 2023. Instruktörerna Ann-Christin Nedlund och Anna Högnelid berättade att personalen jobbar mycket med levnadsberättelsen och personcentrerade aktiviteter. Man har också satsat på mindre anhöriggrupper med max åtta deltagare i varje.

– I grupperna pratar vi om demenssjukdomar, om personcentrerad vård, om vad gör vi för aktiviteter och även om vad som händer i livets slut. Vi ger mycket tid till de anhöriga att prata, sade Ann-Christin Nedlund.

För personalen finns handledningsgrupper där man kan diskutera olika situationer – hur man tänkte och gjorde, och om man kunde ha gjort på ett annat sätt. Man har även haft särskilda handledningsgrupper för anställda som är nya i Sverige.

Engagemang och lite tjat behövs

Wiveka Tham, Silviasyster och Stjärninstruktör, berättade om utmaningar och framgångsfaktorer när hon var med och stjärnmärkte boenden i Burlövs kommun. Bland utmaningarna fanns dels praktiska saker som att få alla att läsa sina mejl och komma till kurstillfällena, dels skillnader i förkunskaper och språkkunskaper.

–  Man behöver inte vara nysvensk för att inte förstå alla ord. Dialektala ord och uttal kan ställa till det, liksom svåra ord, sade Wiveka Tham.

Hon och listade ett antal förutsättningar för att lyckas, bland annat vikten av att det finns ett engagemang hos både chefer och personal. Och att man kan behöva tjata som instruktör.

Undvik instruktioner

Dagen bjöd också på en hel del inspiration vid sidan av Stjärnmärkt. Cristina Wångblad, fysioterapeut i Göteborg, talade om gångsvårigheter och det faktum att procedurminnet – minnesmönstren som gör att vi kan göra saker som att gå utan att aktivt tänka på hur vi gör – finns kvar länge hos personer med demenssjukdom. Men det är lätt att störa detta minne om man börjar ge instruktioner. Hon skickade med ett tydligt budskap:

– Kommer ni bara ihåg en sak från den här föreläsningen så låt det vara det här: Stör aldrig den som rör sig, om den lever med en kognitiv sjukdom.

Åsa Winzell Juhlin, audionom i Göteborg, talade om hur viktig hörseln är för vår kognition och vad man kan göra för att underlätta hörande och kommunikation. Frida Nobel, medicinalråd på Socialstyrelsen, tog upp den nyligen uppdaterade nationella demensstrategin och professor Lars-Olof Wahlund bjöd på en översikt över forskningsläget.

Lagstöd för utevistelse saknas

Helle Wijk, berättade om forskningsprojektet Out-fit. Det handlar om hur viktig naturkontakt är för sköra äldres hälsa och mående. En grupp som inte har jämlika möjligheter att vistas ute i naturen i och med att det i dag inte finns någon lagstadgad rätt till utevistelse för personer inom vård och omsorg.

– Det här är det många som blir förvånade över. Och finns det inget lagstöd är det också stor risk att det här inte blir av, sade Helle Wijk.

Hon tipsade om att utevistelse kan vara många olika saker, och att fundera på vilka inomhusaktiviteter som skulle gå att göra ute i stället.

Text: Karin Nyman, foto: Yanan Li
 
14 apr 2025

Ny blodmarkör visar mängden alzheimer i hjärnan 

 FORSKNING

Forskare har upptäckt en blodmarkör som signalerar hur mycket Alzheimers sjukdom som finns i hjärnan. Fynden kan hjälpa till att förbättra diagnostiken och underlätta utvärderingen av nya läkemedel som kan minska alzheimerförändringar i hjärnan.

Det är forskare vid bland annat Lunds universitet som har undersökt olika blodmarkörer hos drygt 900 personer. Nivåerna av proteinet MTBR-tau243 visade sig vara förhöjda bland dem med mild kognitiv påverkan. De var ännu högre bland personer med konstaterad demenssjukdom.

Tidigare forskning

Lunds universitet har tidigare visat att Alzheimers sjukdom kan upptäckas genom proteinet Ptau217 upp till tjugo år innan symtomen märks. Men denna blodmarkör visar inte vilken klinisk sjukdomsfas personen befinner sig i. Därmed finns en risk för att en patient med kognitiva svårigheter och positivt testresultat automatiskt får en alzheimerdiagnos, trots att sjukdomen ännu inte gett sig tillkänna.

Därför har man letat efter en blodmarkör som ändrar sig senare i sjukdomen, när symptomen är tydliga.

– Nu har man sett att MTBR-tau243 är just en sådan markör och som även kan berätta mer om hur mycket alzheimer patienten bär på i hjärnan. Detta är första gången någon visar på en sådan blodmarkör. Ju högre nivåer av markören, desto mer sjukdom har personen i hjärnan, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, på webbplatsen Vetenskap & Hälsa. 

Kombinera blodmarkörer

Oskar Hansson, som är en av huvudförfattarna bakom studien, ser möjligheter för att i sjukvården kunna kombinera Ptau217 och MTBR-tau243. Först kan man mäta Ptau243 för att påvisa om en patient har alzheimerförändringar i hjärnan. Om så är fallet mäter man MTBR-tau243 för att fastställa om det verkligen är alzheimer som orsakar de minnesproblem patienten sökt för.

– Jag vågar sticka ut hakan och säga att man inte behöver så mycket mer än de här två blodproverna för att kunna påvisa om patientens kognitiva symtom sannolikt beror på Alzheimers sjukdom eller något annat. Dessa två blodprov kommer vara avgörande för att möjliggöra införandet av sjukdomsbromsande läkemedel mot alzheimer globalt. Oavsett kommer det alltid krävas en klinisk bedömning av läkare innan man går vidare med blodprov, säger Oskar Hansson.

Det är forskare vid bland annat Lunds universitet som har undersökt olika blodmarkörer hos drygt 900 personer. Nivåerna av proteinet MTBR-tau243 visade sig vara förhöjda bland dem med mild kognitiv påverkan. De var ännu högre bland personer med konstaterad demenssjukdom.

Tidigare forskning

Lunds universitet har tidigare visat att Alzheimers sjukdom kan upptäckas genom proteinet Ptau217 upp till tjugo år innan symtomen märks. Men denna blodmarkör visar inte vilken klinisk sjukdomsfas personen befinner sig i. Därmed finns en risk för att en patient med kognitiva svårigheter och positivt testresultat automatiskt får en alzheimerdiagnos, trots att sjukdomen ännu inte gett sig tillkänna.

Därför har man letat efter en blodmarkör som ändrar sig senare i sjukdomen, när symptomen är tydliga.

– Nu har man sett att MTBR-tau243 är just en sådan markör och som även kan berätta mer om hur mycket alzheimer patienten bär på i hjärnan. Detta är första gången någon visar på en sådan blodmarkör. Ju högre nivåer av markören, desto mer sjukdom har personen i hjärnan, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, på webbplatsen Vetenskap & Hälsa. 

Kombinera blodmarkörer

Oskar Hansson, som är en av huvudförfattarna bakom studien, ser möjligheter för att i sjukvården kunna kombinera Ptau217 och MTBR-tau243. Först kan man mäta Ptau243 för att påvisa om en patient har alzheimerförändringar i hjärnan. Om så är fallet mäter man MTBR-tau243 för att fastställa om det verkligen är alzheimer som orsakar de minnesproblem patienten sökt för.

– Jag vågar sticka ut hakan och säga att man inte behöver så mycket mer än de här två blodproverna för att kunna påvisa om patientens kognitiva symtom sannolikt beror på Alzheimers sjukdom eller något annat. Dessa två blodprov kommer vara avgörande för att möjliggöra införandet av sjukdomsbromsande läkemedel mot alzheimer globalt. Oavsett kommer det alltid krävas en klinisk bedömning av läkare innan man går vidare med blodprov, säger Oskar Hansson.
7 apr 2025

Anhöriggrupp för Lewykroppssjukdom möts digitalt 

 LEVA MED DEMENS

Den 9 april håller Riksförbundet Lewy Body en digital träff för anhöriga till personer med Lewykroppssjukdom. Den vänder sig till hela landet och kommer att följas av nya träffar en gång i månaden.

Under träffarna får de anhöriga möjlighet att tala om hur de har det och vad de funderar över. De kan dela med sig sina erfarenheter och få kunskap och hjälp av andra i samma situation. Träffarna är avgiftsfria men deltagarna behöver teckna ett medlemsskap i Riksförbundet Lewy Body. 

Grupper för anhöriga till personer med Lewykroppssjukdom har funnits i Storstockholmsområdet i många år. Genom att hålla träffarna digitalt kan Riksförbundet Lewy Body öppna för anhöriga i hela landet.

Träffarna leds av Lena Kardefelt (se bild), anhörig till en hemmaboende make med Lewykroppssjukdom, och Lisbet Boalt som i åtta år har arbetat med samtalsgrupper för anhöriga.

Digitala träffar hålls den 9 april, kl. 17:00 – 19:00, 7 maj och 4 juni.

Under träffarna får de anhöriga möjlighet att tala om hur de har det och vad de funderar över. De kan dela med sig sina erfarenheter och få kunskap och hjälp av andra i samma situation. Träffarna är avgiftsfria men deltagarna behöver teckna ett medlemsskap i Riksförbundet Lewy Body. 

Grupper för anhöriga till personer med Lewykroppssjukdom har funnits i Storstockholmsområdet i många år. Genom att hålla träffarna digitalt kan Riksförbundet Lewy Body öppna för anhöriga i hela landet.

Träffarna leds av Lena Kardefelt (se bild), anhörig till en hemmaboende make med Lewykroppssjukdom, och Lisbet Boalt som i åtta år har arbetat med samtalsgrupper för anhöriga.

Digitala träffar hålls den 9 april, kl. 17:00 – 19:00, 7 maj och 4 juni.
26 mar 2025

Professorer efterlyser samordning av demensforskningen 

 FORSKNING

En samordning av forskningen är nödvändig för att innovationer ska komma till nytta vid demenssjukdom och åldersrelaterad sjuklighet. Det anser tre professorer från Karolinska institutet som vill se ett nationellt centrum för demensforskning.

Bengt Winblad, senior professor vid Karolinska institiutet, har tillsammans med professorskollegorna Laura Fratiglioni och Linus Jönsson, tagit fram ett förslag på hur en nationell centrumbildning för demensforskning kan se ut. Förebilden är de centra som finns för cancer och precisionsmedicin. Förslaget ligger nu på Socialdepartementets bord.

Bjuda in andra lärosäten

bild på Bengt Winblad– Vi har skickat in förslaget för att få fart på processen. Nästa steg är att bjuda in övriga universitetssjukhus och lärosäten för diskussion kring ett samarbete, jag har redan ringt runt till flera av dem, säger Bengt Winblad  (se bild) till Dagens medicin.

Professorerna menar att ett nationellt centrum är nödvändigt för att innovationer inom forskningen ska komma till nytta vid demenssjukdom och att svensk demensforskning ska bibehålla ledarskapet inom utveckling av biomarkörer och nya läkemedelsterapier.

Fyra områden pekas ut

Förslaget till den nya centrumbildningen pekar ut fyra områden för samordning:

  • Införande av ny diagnostik och behandling inom rutinsjukvård
  • Preventionsinsatser på individnivå och befolkningsnivå
  • Kliniknära och epidemiologisk forskning
  • Grundforskning och utbildning

År 2019 beräknades demenssjukdomarna samhällskostnader uppgå till drygt 80 miljarder kronor.

– Det kostar enorma pengar varje år, det vi behöver för ett nationellt centrum är "peanuts" i sammanhanget, säger Bengt Winblad. 

Bengt Winblad, senior professor vid Karolinska institiutet, har tillsammans med professorskollegorna Laura Fratiglioni och Linus Jönsson, tagit fram ett förslag på hur en nationell centrumbildning för demensforskning kan se ut. Förebilden är de centra som finns för cancer och precisionsmedicin. Förslaget ligger nu på Socialdepartementets bord.

Bjuda in andra lärosäten

bild på Bengt Winblad– Vi har skickat in förslaget för att få fart på processen. Nästa steg är att bjuda in övriga universitetssjukhus och lärosäten för diskussion kring ett samarbete, jag har redan ringt runt till flera av dem, säger Bengt Winblad  (se bild) till Dagens medicin.

Professorerna menar att ett nationellt centrum är nödvändigt för att innovationer inom forskningen ska komma till nytta vid demenssjukdom och att svensk demensforskning ska bibehålla ledarskapet inom utveckling av biomarkörer och nya läkemedelsterapier.

Fyra områden pekas ut

Förslaget till den nya centrumbildningen pekar ut fyra områden för samordning:

  • Införande av ny diagnostik och behandling inom rutinsjukvård
  • Preventionsinsatser på individnivå och befolkningsnivå
  • Kliniknära och epidemiologisk forskning
  • Grundforskning och utbildning

År 2019 beräknades demenssjukdomarna samhällskostnader uppgå till drygt 80 miljarder kronor.

– Det kostar enorma pengar varje år, det vi behöver för ett nationellt centrum är "peanuts" i sammanhanget, säger Bengt Winblad. 
19 mar 2025

Tidiga insatser avgörande vid försvinnanden 

 FORSKNING

Varje år anmäls tusentals personer med kognitiv svikt och demenssjukdom som försvunna. Ny forskning visar att tidiga insatser kan vara avgörande för att de inte ska komma till skada.

År 2022 fick polisen in 2 400 anmälningar om försvunna personer med kognitiv svikt och och demenssjukdom. Drygt 1 000 av dessa försvinnanden har granskats närmare i en studie vid Borås Högskola. Det visar sig att 61 personer i de granskade anmälningarna hade skadat sig. Risken för att komma till skada var inte lika för alla.

Män har högre risk 

– Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor, säger Mikael Larsson, polis och samverkansdoktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som har genomfört studien.

Ju längre tid som hade förflutit innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada. En annan riskfaktor var om försvinnandet inträffade under vinterhalvåret (oktober–mars).

Bättre samverkan behövs

Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. Studien understryker vikten av tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga för att minska antalet försvinnanden och öka säkerheten för personer med personer med kognitiv svikt som försvunnit.

Studien har genomförts inom forskningsprojektet Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande (ISOLDE) vid Högskolan i Borås, i samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet och Polismyndigheten.

År 2022 fick polisen in 2 400 anmälningar om försvunna personer med kognitiv svikt och och demenssjukdom. Drygt 1 000 av dessa försvinnanden har granskats närmare i en studie vid Borås Högskola. Det visar sig att 61 personer i de granskade anmälningarna hade skadat sig. Risken för att komma till skada var inte lika för alla.

Män har högre risk 

– Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor, säger Mikael Larsson, polis och samverkansdoktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som har genomfört studien.

Ju längre tid som hade förflutit innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada. En annan riskfaktor var om försvinnandet inträffade under vinterhalvåret (oktober–mars).

Bättre samverkan behövs

Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. Studien understryker vikten av tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga för att minska antalet försvinnanden och öka säkerheten för personer med personer med kognitiv svikt som försvunnit.

Studien har genomförts inom forskningsprojektet Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande (ISOLDE) vid Högskolan i Borås, i samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet och Polismyndigheten.
18 mar 2025

Avgiftsfri LSS-utbildning blev en aha-uppevelse 

 ARBETA MED DEMENS

Det blev lite av en aha-upplevelse, att våra brukare så klart också kommer att gå i pension, bli äldre och se sämre. Det säger stödpedagog Emelie Johanson som numera kan titulera sig Stjärninstruktör LSS, en utbildning som är avgiftsfri under hela 2025.

Stjärninstruktörerna är en del av Stjärnmärkt LSS, en utbildningsmodell om åldrande, demenssjukdom och personcentrerade arbetssätt. Sådan kunskap har blivit allt viktigare i takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre och därmed har en ökad risk att utveckla kognitiv svikt. För personer med Downs syndrom, som är över 40 år, är demenssjukdom den vanligaste dödsorsaken.

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av FUB och Svenskt Demenscentrum som utbildar Stjärninstruktörer. Dessa ansvarar sedan för utbildningsmodellen lokalt: på sin arbetsplats och kommun eller inom sitt vårdföretag.

Erfarenheter från LSS-området

Tvådagarsutbildningen till Stjärninstruktör är avgiftsfri under 2025. Den äger rum i Stockholm men även ute i landet, om en större grupp från samma kommun anmäler sig. 

– Utbildningen riktar sig till stödpedagoger, eller personer med liknande utbildning, men även enhetschefer och HSL-personal med goda erfarenheter av LSS-området kan bli Stjärninstruktörer. En vana att framträda för en grupp är förstås en fördel, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Från utbildningen får Stjärninstruktören med sig ett studiematerial, ett stöd när det sedan är dags att börja utbilda lokalt.

– Stjärninstruktören ska leda bland annat reflektionsträffar och i utbildningsmodellen Stjärnmärkt LSS ingår även att personalen genomför vissa avgiftsfria webbutbildningar, säger Ann-Christin Kärrman.

Så blir enheten Stjärnmärkt?

Bild från Södra MunkarpNär minst 80 procent av personalstyrkan genomfört utbildningsmodellen och enheten uppfyller vissa kriterier erhåller den diplomet Stjärnmärkt, ett bevis för att de har kunskap om åldrande, demenssjukdom och personcentrerade arbetssätt.

LSS-företaget Unika planerar att stjärnmärka flera av företagets verksamheter. Gruppboendet Södra Munkarp i Skåne blev nyligen klara efter att stödpedagogerna Emelie Johansson och Emilia Viggh (se bild) hade utbildat sig till Stjärninstruktör och hållit i utbildningen för personalgruppen.

För lite om åldrandet

Emelie Johansson är mycket positiv till Stjärnmärkt LSS.

– Det blev tydligt att vi pratar alldeles för lite om åldrandet med våra brukare. Det är självklart för oss som inte har en intellektuell funktionsnedsättning att prata om det. Vi vet att vi kommer att bli gamla. Men vi talar för lite om det med våra brukare. Jag tror inte att det är medvetet, vi har bara inte pratat om det. Förr än nu, säger Emelie Johansson. Läs mer om Södra Munkarp (nytt fönster).

Närmare 170 personer har utbildat sig till Stjärninstruktör. Nästa avgiftsfria utbildningstilfälle äger rum i Stockholm den 23–24 april. Läs mer och anmäl dig här! (nytt fönster)

Stjärninstruktörerna är en del av Stjärnmärkt LSS, en utbildningsmodell om åldrande, demenssjukdom och personcentrerade arbetssätt. Sådan kunskap har blivit allt viktigare i takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre och därmed har en ökad risk att utveckla kognitiv svikt. För personer med Downs syndrom, som är över 40 år, är demenssjukdom den vanligaste dödsorsaken.

Stjärnmärkt LSS har tagits fram av FUB och Svenskt Demenscentrum som utbildar Stjärninstruktörer. Dessa ansvarar sedan för utbildningsmodellen lokalt: på sin arbetsplats och kommun eller inom sitt vårdföretag.

Erfarenheter från LSS-området

Tvådagarsutbildningen till Stjärninstruktör är avgiftsfri under 2025. Den äger rum i Stockholm men även ute i landet, om en större grupp från samma kommun anmäler sig. 

– Utbildningen riktar sig till stödpedagoger, eller personer med liknande utbildning, men även enhetschefer och HSL-personal med goda erfarenheter av LSS-området kan bli Stjärninstruktörer. En vana att framträda för en grupp är förstås en fördel, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

Från utbildningen får Stjärninstruktören med sig ett studiematerial, ett stöd när det sedan är dags att börja utbilda lokalt.

– Stjärninstruktören ska leda bland annat reflektionsträffar och i utbildningsmodellen Stjärnmärkt LSS ingår även att personalen genomför vissa avgiftsfria webbutbildningar, säger Ann-Christin Kärrman.

Så blir enheten Stjärnmärkt?

Bild från Södra MunkarpNär minst 80 procent av personalstyrkan genomfört utbildningsmodellen och enheten uppfyller vissa kriterier erhåller den diplomet Stjärnmärkt, ett bevis för att de har kunskap om åldrande, demenssjukdom och personcentrerade arbetssätt.

LSS-företaget Unika planerar att stjärnmärka flera av företagets verksamheter. Gruppboendet Södra Munkarp i Skåne blev nyligen klara efter att stödpedagogerna Emelie Johansson och Emilia Viggh (se bild) hade utbildat sig till Stjärninstruktör och hållit i utbildningen för personalgruppen.

För lite om åldrandet

Emelie Johansson är mycket positiv till Stjärnmärkt LSS.

– Det blev tydligt att vi pratar alldeles för lite om åldrandet med våra brukare. Det är självklart för oss som inte har en intellektuell funktionsnedsättning att prata om det. Vi vet att vi kommer att bli gamla. Men vi talar för lite om det med våra brukare. Jag tror inte att det är medvetet, vi har bara inte pratat om det. Förr än nu, säger Emelie Johansson. Läs mer om Södra Munkarp (nytt fönster).

Närmare 170 personer har utbildat sig till Stjärninstruktör. Nästa avgiftsfria utbildningstilfälle äger rum i Stockholm den 23–24 april. Läs mer och anmäl dig här! (nytt fönster)
18 mar 2025

Hbtq-personer bortglömda i demensomsorgen 

 FORSKNING • LEVA MED DEMENS

Hbtq-personer med demenssjukdomar är osynliga i omsorgens vardag. Det pekar en intervjustudie på som tidskriften Äldre i Centrum lyfter fram i det senaste numret med temat Hbtq.

I studien intervjuas bland andra Agneta vars fru hade vaskulär demens. Paret besöktes gång på gång av ny hemtjänstpersonal och Agneta fick återkommande frågan om hon var väninna eller syster, trots att hon och hustrun var gifta. Agneta orkade inte både hantera den ansträngande situationen med en sjuk partner och att ständigt ”komma ut”, och valde därför att inte säga vem hon var.

Nils, som också deltar i studien, bor på ett demensboende. Hans svårigheter med tal och allmänna skörhet gör att möjligheterna att berätta om sig själv och sitt stolta liv som gay är mycket begränsade.

Agnetas och Nils erfarenheter är bara ett par illustrerande exempel på hur hbtq-personer osynliggörs i omsorgens vardag. Studiens författare, Linn Sandberg och Ann Siverskog, forskare vid Södertörns högskola, anser att demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar för queera liv att bli synliga och erkända.

bild på Äldre i Centrums omslagÄldre i Centrum tar även upp Folkhälsomyndighetens översikt över forskningen om hälsa och livsvillkor hos äldre hbtq-personer. Dessutom intervjuas den norske fotografen Jens Sølvberg. Han ligger bakom temats omslagsbild där hans partner sedan 25 år tillbaka, numera drabbad av parkinsondemens, porträtteras bland de tecknade höstlöven.

 

I studien intervjuas bland andra Agneta vars fru hade vaskulär demens. Paret besöktes gång på gång av ny hemtjänstpersonal och Agneta fick återkommande frågan om hon var väninna eller syster, trots att hon och hustrun var gifta. Agneta orkade inte både hantera den ansträngande situationen med en sjuk partner och att ständigt ”komma ut”, och valde därför att inte säga vem hon var.

Nils, som också deltar i studien, bor på ett demensboende. Hans svårigheter med tal och allmänna skörhet gör att möjligheterna att berätta om sig själv och sitt stolta liv som gay är mycket begränsade.

Agnetas och Nils erfarenheter är bara ett par illustrerande exempel på hur hbtq-personer osynliggörs i omsorgens vardag. Studiens författare, Linn Sandberg och Ann Siverskog, forskare vid Södertörns högskola, anser att demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar för queera liv att bli synliga och erkända.

bild på Äldre i Centrums omslagÄldre i Centrum tar även upp Folkhälsomyndighetens översikt över forskningen om hälsa och livsvillkor hos äldre hbtq-personer. Dessutom intervjuas den norske fotografen Jens Sølvberg. Han ligger bakom temats omslagsbild där hans partner sedan 25 år tillbaka, numera drabbad av parkinsondemens, porträtteras bland de tecknade höstlöven.

 

Vad betyder hbtq?

Hbtq är ett samlingsnamn och förkortning för homosexuella, bisexuella, trans och queerpersoner.
25 feb 2025

Teori varvas med praktik på "nya" Silviasysterutbildningen  

 UTBILDNING

Nu har anmälan till högskoleutbildningen till Silviasyster öppnat. Den vänder sig som tidigare till undersköterskor men upplägget är delvis nytt.

De teoretiska studierna är förlagda till Sophiahemmets Högskola men numera endast under första året. Det andra året ägnar sig studenterna istället åt praktik på sin arbetsplats.

– Utbildningen kombinerar teoretisk kunskap om demensvård med praktiska verktyg för att omsätta kunskapen i vardagen, säger Ulrika Granér, Silviasjuksköterska, Stiftelsen Silviahemmet.

Under praktiken ger Silviahemmets medarbetare stöd på distans. Studenterna planerar, genomför och utvärderar förbättringsarbeten på sin arbetsplats utifrån samtliga fyra hörnstenar i Silviahemmets vårdfilosofi: symptomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation.

Efter godkänt genomförande av hela utbildningen får studenterna ta emot diplom och brosch ur Drottningens hand och kan titulera sig Silviasyster. 

 

De teoretiska studierna är förlagda till Sophiahemmets Högskola men numera endast under första året. Det andra året ägnar sig studenterna istället åt praktik på sin arbetsplats.

– Utbildningen kombinerar teoretisk kunskap om demensvård med praktiska verktyg för att omsätta kunskapen i vardagen, säger Ulrika Granér, Silviasjuksköterska, Stiftelsen Silviahemmet.

Under praktiken ger Silviahemmets medarbetare stöd på distans. Studenterna planerar, genomför och utvärderar förbättringsarbeten på sin arbetsplats utifrån samtliga fyra hörnstenar i Silviahemmets vårdfilosofi: symptomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation.

Efter godkänt genomförande av hela utbildningen får studenterna ta emot diplom och brosch ur Drottningens hand och kan titulera sig Silviasyster. 

 

Läs mer

Specialisering i vård och omsorg vid kognitiv sjukdom för undersköterskor (Silviasysterutbildning), Sophiahemmets Högskola (nytt fönster)