Senaste nytt
B-vitamin hjälper inte mot demenssymtom
Extra tillskott av B-vitaminer påverkade inte minnet och andra kognitiva förmågor hos alzheimersjuka. Det visar en studie som publicerats i tidskriften JAMA.
I studien ingick 340 deltagare med mild till medelsvår demens. Av dem fick 60 procent ett extra tillskott av vitaminerna B6, B12 och folsyra under en längre period. Försämringen av deltagarnas kognitiva förmåga jämfördes sedan med kontrollgruppens. Någon skillnad mellan grupperna hittades inte.
För ett par år sedan konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att "det nuvarande kunskapsläget ger inget stöd för att behandling med vitamin B12 eller folsyra skulle förbättra den kognitiva funktionen hos personer med nedsatt kognitiv funktion". SBU:s slutsatser bekräftas alltså av JAMA-studien.
Magnus Westlander
I studien ingick 340 deltagare med mild till medelsvår demens. Av dem fick 60 procent ett extra tillskott av vitaminerna B6, B12 och folsyra under en längre period. Försämringen av deltagarnas kognitiva förmåga jämfördes sedan med kontrollgruppens. Någon skillnad mellan grupperna hittades inte.
För ett par år sedan konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att "det nuvarande kunskapsläget ger inget stöd för att behandling med vitamin B12 eller folsyra skulle förbättra den kognitiva funktionen hos personer med nedsatt kognitiv funktion". SBU:s slutsatser bekräftas alltså av JAMA-studien.
Magnus Westlander
Till tidskriften JAMA » (nytt fönster)
"Nytt" protein påverkar risken för alzheimer
Låga halter av proteinet cystatin C i blodet ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det visar en studie av Uppsalaforskare, publicerad i senaste numret av Neurology.
Studien bygger på 1200 äldre män som undersöktes vid 70 och 77 års ålder. Hälsokontrollen omfattade bl a minnestest och blodprov där halten av cystatin C kunde mätas. De som hade låga halter av detta protein visade sig vara klart överrepresenterade bland dem som senare insjuknade i Alzheimers sjukdom.
– Resultaten visade att den tredjedel med lägst uppmätta halter av cystatin C, vid 70 års ålder, hade minst en fördubblad risk att få Alzheimers sjukdom. Sambandet kvarstod även om man tog hänsyn till välkända och potentiella riskfaktorer för alzheimer som t ex ålder, apoE4 och diabetes, säger Johan Sundelöf, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik.
Att Johan Sundelöf intresserat sig för sambandet mellan cystatin C och alzheimer beror på tidigare studier av "den isländska mutationen". Den innebär en förändring en förändring i arvsmassanm, i genen för cystatin C, något som leder till låga nivåer av blod och cerebrospinalvätska. Personer med denna mutation insjuknar bl a i demens redan i 40-årsåldern.
– När jag läste om den isländska mutationen fick jag idén att studera vilken betydelse nivåerna av cystatin C i blodet hade för att senare insjukna i Alzheimers sjukdom, säger Johan Sundelöf.
Vilken roll cystatin C spelar i sjukdomsprocessen är långtifrån klart. En möjlig förklaring, enligt Johan Sundelöf, är att det normalt sett hämmar uppkomsten av de abnorma ansamlingar av beta-amyloid (senila plack) i hjärnan, som är ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. Låga nivåer av cystatin C skulle då minska den hämmande effekten och ge placken en bättre jordmån.
Cystatin C skulle ensam, eller tillsammans med andra markörer i blod, kunna bli en användbar riskmarkör men, påpekar Johan Sundelöf, innan dess behövs flera studier som bekräftar sambandet.
– Om det visar sig att sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom kan påverkas av cystatin C så kan man på sikt tänka sig att man utvecklar läkemedel som, på olika sätt, påverkar aktiviteten av cystatin C i hjärnan. Vi hoppas att vår studie kan inspirera andra att studera cystatin C både som prediktor i blod för alzheimer och dess roll i hjärnan, säger Johan Sundelöf.
Magnus Westlander
Studien bygger på 1200 äldre män som undersöktes vid 70 och 77 års ålder. Hälsokontrollen omfattade bl a minnestest och blodprov där halten av cystatin C kunde mätas. De som hade låga halter av detta protein visade sig vara klart överrepresenterade bland dem som senare insjuknade i Alzheimers sjukdom.
– Resultaten visade att den tredjedel med lägst uppmätta halter av cystatin C, vid 70 års ålder, hade minst en fördubblad risk att få Alzheimers sjukdom. Sambandet kvarstod även om man tog hänsyn till välkända och potentiella riskfaktorer för alzheimer som t ex ålder, apoE4 och diabetes, säger Johan Sundelöf, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik.
Att Johan Sundelöf intresserat sig för sambandet mellan cystatin C och alzheimer beror på tidigare studier av "den isländska mutationen". Den innebär en förändring en förändring i arvsmassanm, i genen för cystatin C, något som leder till låga nivåer av blod och cerebrospinalvätska. Personer med denna mutation insjuknar bl a i demens redan i 40-årsåldern.
– När jag läste om den isländska mutationen fick jag idén att studera vilken betydelse nivåerna av cystatin C i blodet hade för att senare insjukna i Alzheimers sjukdom, säger Johan Sundelöf.
Vilken roll cystatin C spelar i sjukdomsprocessen är långtifrån klart. En möjlig förklaring, enligt Johan Sundelöf, är att det normalt sett hämmar uppkomsten av de abnorma ansamlingar av beta-amyloid (senila plack) i hjärnan, som är ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. Låga nivåer av cystatin C skulle då minska den hämmande effekten och ge placken en bättre jordmån.
Cystatin C skulle ensam, eller tillsammans med andra markörer i blod, kunna bli en användbar riskmarkör men, påpekar Johan Sundelöf, innan dess behövs flera studier som bekräftar sambandet.
– Om det visar sig att sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom kan påverkas av cystatin C så kan man på sikt tänka sig att man utvecklar läkemedel som, på olika sätt, påverkar aktiviteten av cystatin C i hjärnan. Vi hoppas att vår studie kan inspirera andra att studera cystatin C både som prediktor i blod för alzheimer och dess roll i hjärnan, säger Johan Sundelöf.
Magnus Westlander
Länk till artikel i Neurology » (nytt fönster)
Matlagning på plats i nytt demensboende
Tvåhundrafemtio personer kom på öppet hus när Ceciliagården i Götene invigdes i helgen. Lokalerna rymmer ett nytt boende, avlastning och dagverksamhet. Och all mat ska lagas på plats.
Förr var demensboendet i Götene utspritt på olika enheter i kommunen. Nu samlas det under samma tak, på Ceciliagården där även dagverksamhet och avlastning för anhöriga kommer att finnas. Lokalerna har utformats för att underlätta tillvaron för personer med demenssjukdomar, bl a genom medveten färgsättning och -kombinationer.
De sjutton nyinflyttade kommer till lägenheter med toalett, dusch och ett litet pentry som anhöriga och boende kan nyttja när de vill fika ostörda. I övrigt kommer all mat till måltiderna att lagas på plats, av personalen på de fyra avdelningarna.
Päivi Varis-Petersson, enhetschef på Ceciliagården, gläds åt det stora intresset för den nyöppnade verksamheten.
– Det är jättespännande, och vi har fått så mycket bra reaktioner av de som varit här och besökt oss, säger hon till Nya Lidköpings-tidningen (13 oktober).
Nya Lidköpings-tidningen » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Förr var demensboendet i Götene utspritt på olika enheter i kommunen. Nu samlas det under samma tak, på Ceciliagården där även dagverksamhet och avlastning för anhöriga kommer att finnas. Lokalerna har utformats för att underlätta tillvaron för personer med demenssjukdomar, bl a genom medveten färgsättning och -kombinationer.
De sjutton nyinflyttade kommer till lägenheter med toalett, dusch och ett litet pentry som anhöriga och boende kan nyttja när de vill fika ostörda. I övrigt kommer all mat till måltiderna att lagas på plats, av personalen på de fyra avdelningarna.
Päivi Varis-Petersson, enhetschef på Ceciliagården, gläds åt det stora intresset för den nyöppnade verksamheten.
– Det är jättespännande, och vi har fått så mycket bra reaktioner av de som varit här och besökt oss, säger hon till Nya Lidköpings-tidningen (13 oktober).
Nya Lidköpings-tidningen » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Sök pris för bästa hemtjänstteam
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet utlyser tillsammans ett pris på 50 000 kr. Priset går till det team inom hemtjänsten som mest utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga men även kommunikationen mellan huvudmännen.
Vill ni ansöka om detta pris, gör som följer;
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 20 oktober ska ni ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Den 5 december hålls prisutdelningen i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm. Minister Maria Larsson och Drottning Silvia deltar vid ceremonin.
Vill ni ansöka om detta pris, gör som följer;
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 20 oktober ska ni ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Den 5 december hålls prisutdelningen i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm. Minister Maria Larsson och Drottning Silvia deltar vid ceremonin.
Nätverk för demenssjuksköterskor invigt
Den 11 – 12 september invigdes Nationella nätverket för demenssjuksköterskor. H M Drottningen inledde nätverksdagarna i Malmö med att lyfta demenssjuksköterskans roll för de sjuka och anhöriga.
Över 200 sjuksköterskor deltog och hela landet var representerat, från Kalix till Malmö. Geriatriskt utvecklingscentrum, Universitetssjukhuset MAS, står bakom detta initiativ. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, Signe Andrén, med dr och Carin Skoog, vårdlärare med sitt team.
Fr v Siv Gummesson,
Signe Andrén och Beth Dahlrup.
Över 200 sjuksköterskor deltog och hela landet var representerat, från Kalix till Malmö. Geriatriskt utvecklingscentrum, Universitetssjukhuset MAS, står bakom detta initiativ. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, Signe Andrén, med dr och Carin Skoog, vårdlärare med sitt team.
Fr v Siv Gummesson,
Signe Andrén och Beth Dahlrup.
Nya rekommendationer vid läkemedelsbehandling
Läkemedelsverket har presenterat en sammanfattning av de nya rekommendationerna vid behandling och bemötande av psykiska symptom vid demens.
I våras anordnade läkemedelsverket en workshop där experter från olika discipliner diskuterade behandling och bemötande vid BPSD, det vill säga beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom. Workshopen resulterade i en rad behandlingsrekommendationer som kommer att publiceras under hösten.
Med anledningen av den uppmärksamhet som anti-psykotiska läkemedel fått i medierna den senaste tiden publicerar Läkemedelsverket nu en sammanfattning av praktiska rekommendationer för behandling och bemötande vid BPSD.
I rekommendationerna sägs bl a att "om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet."
Till Läkemedelsverkets rekommendationer (nytt fönster)
I våras anordnade läkemedelsverket en workshop där experter från olika discipliner diskuterade behandling och bemötande vid BPSD, det vill säga beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom. Workshopen resulterade i en rad behandlingsrekommendationer som kommer att publiceras under hösten.
Med anledningen av den uppmärksamhet som anti-psykotiska läkemedel fått i medierna den senaste tiden publicerar Läkemedelsverket nu en sammanfattning av praktiska rekommendationer för behandling och bemötande vid BPSD.
I rekommendationerna sägs bl a att "om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet."
Till Läkemedelsverkets rekommendationer (nytt fönster)
Relaterad artikel
Antipsykotiska läkemedel
skadar ofta mer än gör nytta »
Leva tillsammans skyddar mot demens
Att leva i en parrelation minskar risken att drabbas av demenssjukdomar. Resultatet presenteras av svenska forskare vid den pågående alzheimerkonferensen ICAD i Chicago.
Det är forskare inom psykologi vid Växjö universitet och Karolinska Institutet som ligger bakom studien. Den bygger på finska data. 2 000 personer har undersökts vid 50 och sedan vid 70 års ålder. Resultaten visar att för dem som lever i en parrelation i medelåldern minskar risken att drabbas av demens senare i livet med 50 procent jämfört med dem som lever som singlar.
Risken påverkas även av varför och hur länge man levt som singel. Den som varit singel hela livet löper dubbelt så stor risk att få demens. Ännu högre risk har de som skilt sig i medelåldern och därefter levt som singel. Allra störst risk att drabbas av demenssjukdomar löper dem som förlorat sin partner före medelåldern och därefter fortsatt leva som änka eller änkling. Jämfört med gruppen gifta par löper de mer än sex gånger större risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
– Det tyder på två faktorer som påverkar – dels social och intellektuell stimulans men också traumatiska upplevelser. I praktiken visar detta hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa personer som drabbas av kris, säger Krister Håkansson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Krister Håkansson nämner flera frågor som inte besvaras av studien och som han vill gå vidare med.
– Spelar det till exempel någon roll om parrelationen är bra eller inte? Och spelar det någon roll om man alltid varit inställd på att leva som singel eller inte?
Det är forskare inom psykologi vid Växjö universitet och Karolinska Institutet som ligger bakom studien. Den bygger på finska data. 2 000 personer har undersökts vid 50 och sedan vid 70 års ålder. Resultaten visar att för dem som lever i en parrelation i medelåldern minskar risken att drabbas av demens senare i livet med 50 procent jämfört med dem som lever som singlar.
Risken påverkas även av varför och hur länge man levt som singel. Den som varit singel hela livet löper dubbelt så stor risk att få demens. Ännu högre risk har de som skilt sig i medelåldern och därefter levt som singel. Allra störst risk att drabbas av demenssjukdomar löper dem som förlorat sin partner före medelåldern och därefter fortsatt leva som änka eller änkling. Jämfört med gruppen gifta par löper de mer än sex gånger större risk att utveckla Alzheimers sjukdom.
– Det tyder på två faktorer som påverkar – dels social och intellektuell stimulans men också traumatiska upplevelser. I praktiken visar detta hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa personer som drabbas av kris, säger Krister Håkansson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Krister Håkansson nämner flera frågor som inte besvaras av studien och som han vill gå vidare med.
– Spelar det till exempel någon roll om parrelationen är bra eller inte? Och spelar det någon roll om man alltid varit inställd på att leva som singel eller inte?
Så fungerar hjärnan
Kort samman fattning om hjärnans olika delar.
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskador ger olika symptom
Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskador ger olika symptom
Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.
Alzheimers sjukdom
Hjäss- och tinningloberna skadas (gult område). Det leder till bl a minnesproblem och svårigheter att tänka, planera och handla.
Frontotemporal demens
Pannloben skadas (gult område). Det leder till bl a förändrade personlighetsdrag och bristande omdöme.
Statlig stimulans går till nya demensteam
Drygt en tiondel av de statliga stimulansmedlen till äldreomsorgen går under 2008 till satsningar inom demensområdet, bland annat bildas många nya demensteam. Det visar en sammanställning från Socialstyrelsen.
I år betalar regeringen ut drygt 1,3 miljarder kronor till så kallade kvalitetshöjande insatser inom äldreomsorgen. Både kommuner och landsting kan söka. Niklas Bjurström, handläggare på Socialstyrelsen, har sammanställt en lista över de ansökningar som gäller demensvård, ett av sju prioriterade områden som regeringen pekat ut.
– Det är en rätt brokig skara projekt, något av ett ”låt tusen blommor blomma”. Det kan handla om olika former av kompetensutveckling och uppsökande verksamhet. Andra kommuner väljer att anlägga sinnenas trädgård, säger Niklas Bjurström.
Ett återkommande inslag i sammanställningen är demensteam, det vill säga arbetslag med särskild kompetens inom området. Syftet till att bilda sådana varierar. I Bromölla ligger tonvikten vid förbättrad utbildning och information till närstående. Burlöf utvecklar ett kommunövergripande demensteam bestående av sjuksköterska och omvårdnadspersonal med ansvar för hela vårdkedjan. Det nya demensteamet i Borås ska drivas gemensamt av kommun och landsting och kunna erbjuda bland annat handledning av personal.
Förutom demensvård betalas stimulansmedel ut till satsningar på fallprevention, nutrition och kost, läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll i äldreomsorgen.
– Drygt 140 miljoner kronor av stimulansmedlen går i år till direkta insatser inom demensvård. Men givetvis berörs många personer med demens också av satsningarna på läkemedels och de andra prioriterade områden, säger Niklas Bjurström.
Om ett år ska kommuner och landsting redovisa resultaten av sina satsningar till Socialstyrelsen.
Hallstahammar är en av de kommuner som är i färd med att rekrytera
personal till demensteam i hemtjänsten. Lyssna på radioinslag i P4 Västmanland!
I år betalar regeringen ut drygt 1,3 miljarder kronor till så kallade kvalitetshöjande insatser inom äldreomsorgen. Både kommuner och landsting kan söka. Niklas Bjurström, handläggare på Socialstyrelsen, har sammanställt en lista över de ansökningar som gäller demensvård, ett av sju prioriterade områden som regeringen pekat ut.
– Det är en rätt brokig skara projekt, något av ett ”låt tusen blommor blomma”. Det kan handla om olika former av kompetensutveckling och uppsökande verksamhet. Andra kommuner väljer att anlägga sinnenas trädgård, säger Niklas Bjurström.
Ett återkommande inslag i sammanställningen är demensteam, det vill säga arbetslag med särskild kompetens inom området. Syftet till att bilda sådana varierar. I Bromölla ligger tonvikten vid förbättrad utbildning och information till närstående. Burlöf utvecklar ett kommunövergripande demensteam bestående av sjuksköterska och omvårdnadspersonal med ansvar för hela vårdkedjan. Det nya demensteamet i Borås ska drivas gemensamt av kommun och landsting och kunna erbjuda bland annat handledning av personal.
Förutom demensvård betalas stimulansmedel ut till satsningar på fallprevention, nutrition och kost, läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, rehabilitering och socialt innehåll i äldreomsorgen.
– Drygt 140 miljoner kronor av stimulansmedlen går i år till direkta insatser inom demensvård. Men givetvis berörs många personer med demens också av satsningarna på läkemedels och de andra prioriterade områden, säger Niklas Bjurström.
Om ett år ska kommuner och landsting redovisa resultaten av sina satsningar till Socialstyrelsen.
Hallstahammar är en av de kommuner som är i färd med att rekrytera
personal till demensteam i hemtjänsten. Lyssna på radioinslag i P4 Västmanland!
Ökad alzheimerrisk om föräldrarna drabbats
Risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar avsevärt om båda föräldrarna har haft sjukdomen. Det visar en ny amerikansk studie.
I studien ingick 297 personer, samtliga hade föräldrar som båda drabbats av Alzheimers sjukdom. I vuxen ålder hade mer än var femte deltagare utvecklat samma demenssjukdom som föräldrarna. Då var inte mer än 21 procent av dem 70 år fyllda. Genomsnittsåldern vid tiden för insjunkandet låg på 66 år.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som visar att det finns fog för påståendet att ”Alzheimer går i släkten”. Idag finns tre kända genförändringar – skador i arvsmassan – som ovillkorligen leder till sjukdomen. Dessa genförändringar är mycket ovanliga och ligger bakom en bråkdel av samtliga fall av Alzheimers sjukdom.
ApoE är en annan gen som är av intresse i sammahanget. Den finns i olika varianter varav ApoE3 är vanligast. Runt 15 procent av befolkningen bär på ApoE4 som visat sig öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. De som insjuknar gör det i genomsnitt flera år tidigare jämfört med personer som bär på andra genvarianter. Betonas ska att en del har ApoE4 utan att drabbas av demens ens i mycket hög ålder.
I den amerikanska studien – som publicerats i Archives of Neurology, nr 3/2008 – hade ApoE4 en stor betydelse för att förklara varför sjukdomen gick i arv.
Mer om studien i Archives of neurology (nytt fönster).
I studien ingick 297 personer, samtliga hade föräldrar som båda drabbats av Alzheimers sjukdom. I vuxen ålder hade mer än var femte deltagare utvecklat samma demenssjukdom som föräldrarna. Då var inte mer än 21 procent av dem 70 år fyllda. Genomsnittsåldern vid tiden för insjunkandet låg på 66 år.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som visar att det finns fog för påståendet att ”Alzheimer går i släkten”. Idag finns tre kända genförändringar – skador i arvsmassan – som ovillkorligen leder till sjukdomen. Dessa genförändringar är mycket ovanliga och ligger bakom en bråkdel av samtliga fall av Alzheimers sjukdom.
ApoE är en annan gen som är av intresse i sammahanget. Den finns i olika varianter varav ApoE3 är vanligast. Runt 15 procent av befolkningen bär på ApoE4 som visat sig öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. De som insjuknar gör det i genomsnitt flera år tidigare jämfört med personer som bär på andra genvarianter. Betonas ska att en del har ApoE4 utan att drabbas av demens ens i mycket hög ålder.
I den amerikanska studien – som publicerats i Archives of Neurology, nr 3/2008 – hade ApoE4 en stor betydelse för att förklara varför sjukdomen gick i arv.
Mer om studien i Archives of neurology (nytt fönster).