Senaste nytt

20 sep 2023

En ny handbok för kloka beslut 

 PUBLICERAT

Stora demografiska förändringar ligger framför oss. En ny liten handbok från Svenskt Demenscentrum ger beslutsfattare på olika nivåer ett underlag för de svåra och viktiga beslut som behöver fattas.

Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.

Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg. 

bild på omslagNyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.

Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

Antalet äldre ökar dramatiskt och därmed antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Dagens antal på cirka 150 000 personer med demenssjukdom beräknas år 2050 ha ökat till 250 000, förutsatt att inga effektiva botemedel utvecklas till dess.

Utöver lidandet för de drabbade och deras anhöriga, kostar demenssjukdomarna samhället redan nu 82 miljarder kronor årligen. Därför är det extra viktigt att vi planerar för framtiden redan nu och använder våra resurser på klokaste sätt för att säkra en god vård och omsorg. 

bild på omslagNyutgivna Frågor och svar – en handbok för beslutsfattare är på 36 sidor. Den vänder sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på riksnivå – politiker och tjänstemän som arbetar med frågor som berör personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

I boken har vi samlat centrala fakta om demenssjukdomarna. Vi hoppas att den kan utgöra ett bra underlag för de viktiga beslut som kommer att behöva fattas.

Boken kostar 79 kr, inkl moms. Den kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)

29 nov 2023

Populär bok nu på spanska 

 LEVA MED DEMENS

En bok för dig med demenssjukdom har nu översatts till spanska. Un libro para usted com demencia kan laddas ned som pdf och släpps i tryckt form i januari 2024.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

I boken delar flera personer med demenssjukdom med sig av sina erfarenheter och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt, trots svår sjukdom. Boken innehåller konkreta tips och råd för hur man kan få tillvaron att fungera så bra som möjligt. 

Boken har rönt stort intresse utanför Sveriges gränser och har tidigare översatts till engelska.

Un libro para usted com demencia (En bok för dig med demenssjukdom)

Ladda ned boken som pdf (nytt fönster)

29 nov 2023

15 februari: Inspiration online för dagverksamheter 

 ARBETA MED DEMENS

Den 15 februari arrangerar Svenskt Demenscentrum ett inspirationswebbinarium för dagverksamheter. Fem dagverksamheter delar med sig av tips, arbetssätt och resultat från utvecklingsprojeketet DAGS.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

Webbinariet är avgiftsfritt men föranmälan obligatorisk. Anmäl dig här (nytt fönster) eller läs mer om webbinariet i vår kalender.

22 nov 2023

Stjärnmärkt öppnar för LSS-området 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Under nästa år blir Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt tillgänglig även för medarbetare inom LSS. En pilotutbildning pågår i Stockholm och Huddinge.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Fakta | LSS

LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslagstiftning som omfattar personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

20 nov 2023

Utökad support på våra webbutbildningar 

 UTBILDNING

Svenskt Demenscentrum har nu förstärkt bemanningen och kan därför erbjuda telefonsupport på webbutbildningarna fem dagar i veckan.

Supporten är öppen (helgfria) vardagar enligt följande:

  • måndag: kl. 9-12
  • tisdag: kl. 13-15
  • onsdag: kl. 13-15
  • torsdag: kl. 10-12
  • fredag: kl. 13-15

Telefonnumret är som tidigare 08 690 58 60 och det går även bra att mejla sin fråga till webbutbildningar@demenscentrum.se

Supporten är öppen (helgfria) vardagar enligt följande:

  • måndag: kl. 9-12
  • tisdag: kl. 13-15
  • onsdag: kl. 13-15
  • torsdag: kl. 10-12
  • fredag: kl. 13-15

Telefonnumret är som tidigare 08 690 58 60 och det går även bra att mejla sin fråga till webbutbildningar@demenscentrum.se

8 nov 2023

Filmer: Förflyttningar vid demenssjukdom 

 ARBETA MED DEMENS

De flesta som har en demenssjukdom behöver förr eller senare hjälp att förflytta sig. Sjukdomen kan dock sätta upp hinder för den som ska hjälpa till. Tre nya filmer visar på lösningar.

I filmerna nedan ger arbetsterapeut Kicki Reifeldt tips och råd för hur man kan hjälpa och underlätta för personer med demenssjukdom att förflytta sig. Filmerna är framtagna av Hjälpmedelcenter Sverige (HMC) och Svenskt Demenscentrum.

Del 1: Lennart

Del 2: Sture

Del 3: Märta

I filmerna nedan ger arbetsterapeut Kicki Reifeldt tips och råd för hur man kan hjälpa och underlätta för personer med demenssjukdom att förflytta sig. Filmerna är framtagna av Hjälpmedelcenter Sverige (HMC) och Svenskt Demenscentrum.

Del 1: Lennart

Del 2: Sture

Del 3: Märta

2 nov 2023

Blodanalys testas i ny alzheimerstudie på vårdcentraler 

 FORSKNING

Vid Karolinska Institutet förbereds en forskningsstudie på två vårdcentraler i Skärholmen och Södertälje. Med blodprov och digitala kognitiva tester hoppas man tidigt kunna identifiera patienter i behov av vidare utredning för Alzheimers sjukdom.

– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.

Pilotstudie startar inom kort

Bild på Lars Tjernberg– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.

Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.

I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.

Patientdata från minneskliniker

– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.

Bild på Sophia Schedin WeissForskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.

– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.

Fånga upp alzheimer tidigt

Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.

– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:

– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.

Kognitiva tester görs digitalt

Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.

Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.

– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.

Nya behandlingar ligger för dörren

Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.

–  Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.

Text: Magnus Westlander
 

– Målet på längre sikt är att utveckla blodanalys i kombination med kognitiva tester så att tillförlitliga alzheimerdiagnoser kan ställas redan i primärvården, säger Lars Tjernberg, docent vid avdelningen för Neurogeriatrik, Karolinska Institutet samt Klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningsstudien sker inom ramen för innovationsmiljön PREDEM och i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, och Mindmore, företaget som tillhandahåller de digitala tester som ska användas.

Pilotstudie startar inom kort

Bild på Lars Tjernberg– En pilotstudie är på gång och väntas starta före årsskiftet. På Klinisk kemi arbetar vi nu med att ta fram gränsvärden för de biomarkörer som ska analyseras i patienternas blodprov, säger Lars.

Biomarkörer i blodet, eller blodbiomarkörer, är en av alzheimerforskningens stora landvinningar. De gör det möjligt att avläsa sjukdomens typiska hjärnförändringar – ansamlingar av plack (amyloid β-peptid, Aβ) och nystan av fosforylerat tau (p-tau) – i ett vanligt blodprov. Studier visar att blodbiomarkörer med relativt god säkerhet kan upptäcka alzheimer redan innan symptomen på sjukdomen uppträder.

I den nya primärvårdsstudien kommer två olika blodmarkörer att analyseras: p-tau181 och glykaner, en slags sockermolekyl som bland annat fungerar som adresslappar för proteiner. Vid en viss given mängd av dessa ska patienten bedömas vara i behov av vidare utredning för alzheimer. Det är detta gränsvärde som forskarna på Karolinska Institutet arbetar med att ta fram. Till sin hjälp har de bland annat patientdata från biobanken GEDOC.

Patientdata från minneskliniker

– Det är minnesklinikerna i Huddinge och Solna som lagrat blodprover, resultat från kognitiva tester och andra data från patienter mellan 2009 och 2015. Utifrån dessa och med hjälp av patientregister kan vi avläsa och analysera patienternas värden på bioblodmarkörerna fram till att de utvecklade Alzheimers sjukdom, säger Sophia Schedin Weiss.

Bild på Sophia Schedin WeissForskare i Skåne har under ett par års tid analyserat olika varianter av p-tau från patienter på regionens vårdcentraler. Glykaner – den andra blodmarkören som ingår Stockholmsstudien – är mindre utforskade och har ännu inte undersökts i kliniska studier.

– Men vi publicerade nyligen en glykanstudie baserad på blodanalyser från 255 personer i befolkningsstudien SNACK. Resultaten var mycket lovande och visade på en stark korrelation mellan vår glykanstruktur och total-tau, säger Sophia Schedin Weiss.

Fånga upp alzheimer tidigt

Sophia Schedin Weiss menar att den glykanstruktur som ska ingå i primärvårdsstudien tycks fånga upp alzheimerförändringar som sker väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Hon får medhåll av Lars Tjernberg.

– Värdena för Aβ förändras i regel före p-tau men mycket talar för att förändringar i glykaner sker ännu tidigare, sannolikt många år före de första symptomen på alzheimer har visat sig, säger Lars Tjernberg och tillägger:

– Därför behöver vi följa patienterna under lång tid för att kunna gå tillbaka och se hur glykannivåerna såg ut långt innan de utvecklade och diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Vi kommer få mer kunskap för varje år vi samlar in data.

Kognitiva tester görs digitalt

Primärvårdsstudiens målgrupp är personer som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller MCI (lindrig kognitiv störning red anm). Förutom blodprov ingår även en rad kognitiva tester. Eftersom de är digitala kan deltagarna genomföra dem på egen hand.

Testerna omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk. Även MMSE, det vanligaste kognitiva testet, ingår.

– Efter några frågor om bland annat alkoholkonsumtion och rökning länkas patienten vidare till de kognitiva tester som Mindmore tillhandahåller via en app. De som inte klarar av att genomföra dessa digitalt ska kunna få hjälp av personal på vårdcentralerna i Skärholmen och Södertälje, säger Sophia Schedin Weiss.

Nya behandlingar ligger för dörren

Primärvårdsstudien fokus på tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom ligger helt rätt i tiden. Nya behandlingar ligger för dörren och under 2024 väntas EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänna lecanemab – ett läkemedel som har visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet.

–  Grunden för all framtida läkemedelsbehandling är bättre och tillförlitligare diagnostik. Dessutom behöver vi fånga in patienterna tidigt, helst innan skadorna har spridit sig i hjärnan, säger Lars Tjernberg.

Text: Magnus Westlander
 

24 okt 2023

Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Den 22 april ägnar vi åter en heldag åt Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell. Rabatt på deltagaravgiften om du bokar före den 22 januari. 

Inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom arrangeras av Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem. Den vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare, både på Stjärnmärkta enheter och på enheter som är på väg att
genomföra utbildningsmodellen. Även du som kort och gott är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Under dagen får du ta del av lärande exempel från
Stjärnmärkta enheter. På vilka sätt har Stjärnmärkt påverkat omsorgen? Och hur håller de engagemanget vid liv? Vi bjuder även på föreläsningar om bland annat 
personcentrerad kommunikation och om de senaste inom forskningen. Dessutom presenteras en helt ny 
webbutbildning.

Inspirationsdagen äger rum i det gamla danspalatset Nalen i Stockholm. Deltagaravgift: 995 kr, exkl moms (t.o.m. 21 januari), 1295 kr, exkl moms (fr.o.m. 22 januari). Lunch och fika ingår i avgiften.

 

Inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom arrangeras av Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem. Den vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare, både på Stjärnmärkta enheter och på enheter som är på väg att
genomföra utbildningsmodellen. Även du som kort och gott är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Under dagen får du ta del av lärande exempel från
Stjärnmärkta enheter. På vilka sätt har Stjärnmärkt påverkat omsorgen? Och hur håller de engagemanget vid liv? Vi bjuder även på föreläsningar om bland annat 
personcentrerad kommunikation och om de senaste inom forskningen. Dessutom presenteras en helt ny 
webbutbildning.

Inspirationsdagen äger rum i det gamla danspalatset Nalen i Stockholm. Deltagaravgift: 995 kr, exkl moms (t.o.m. 21 januari), 1295 kr, exkl moms (fr.o.m. 22 januari). Lunch och fika ingår i avgiften.

 

9 okt 2023

Webbinarium 22 nov: Anhörigas delaktighet i vård och omsorg 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Hur kan vi skapa en vårdande miljö med relationer som ger kontinuitet, trygghet och delaktighet? Frågan står i fokus för ett webbinarium som Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum för äldreomsorg håller den 22 november.

Webbinariet arrangeras i samarbete med samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Bland föreläsarna märks Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, Eva Lindqvist, enhetschef vid Socialstyrelsen och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som pågår mellan kl 13.00 och 15.00, genomförs i Zoom. Länk till mötet skickas till dig i samband med din anmälan.

Senaste anmälningsdag: 21 november.

 

 

Webbinariet arrangeras i samarbete med samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Bland föreläsarna märks Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, Eva Lindqvist, enhetschef vid Socialstyrelsen och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som pågår mellan kl 13.00 och 15.00, genomförs i Zoom. Länk till mötet skickas till dig i samband med din anmälan.

Senaste anmälningsdag: 21 november.

 

 

3 okt 2023

Webbinarium 16 nov: Nedsatt hörsel bland äldre  

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Nedsatt hörsel är den vanligaste funktionsnedsättningen bland äldre personer. Vilka svårigheter följer av en hörselnedsättning och vad kan äldreomsorgen göra för att stötta personerna?

Det är ett par frågor som behandlas i webbinariet Nedsatt hörsel bland äldre – konsekvenser för kognition och kommunikation. Det arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som äger rum den 16 november, kl. 13.00 – 15.00, är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig i förväg. Livetextning kommer att finnas tillgänglig.

OBS! Webbinariet spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.

 

Det är ett par frågor som behandlas i webbinariet Nedsatt hörsel bland äldre – konsekvenser för kognition och kommunikation. Det arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som äger rum den 16 november, kl. 13.00 – 15.00, är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig i förväg. Livetextning kommer att finnas tillgänglig.

OBS! Webbinariet spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.

 

26 sep 2023

Fullt hus på Stockholms Demensdag 

 ARBETA MED DEMENS

Den 21 september hölls årets upplaga av Stockholms Demensdag. Inför 400 deltagare i Ingenjörshuset bjöds på föreläsningar om nya diagnosmetoder, behandlingsstudier och om att leva med demenssjukdom mitt i livet.

Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar förknippas ofta med hög ålder men kan även debutera tidigare i livet. 
Malin Aspö, doktorand, Karolinska Institutet, och Charlotta Ryd, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, berättade målande om hur det är att leva med en kognitiv sjukdom (demenssjukdom) i arbetsför ålder.

Stöd från arbetsgivare

I sin forskning har de intervjuat yngre personer diagnosticerade med demenssjukdom. De första symptomen hade ofta upptäckts på arbetsplatsen. Många ville arbeta kvar och stöd från arbetsgivaren var betydelsefullt men för många av dem otilllräckligt.

Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.

Genombrott för blodmarkörer

Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.

Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.

Ärftliga orsaker till FTD 


Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.

Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning. 

Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.

Patienter som missförstås

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.

Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.

Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.

Genombrott för blodmarkörer

Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.

Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.

Ärftliga orsaker till FTD 


Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.

Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning. 

Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.

Patienter som missförstås

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.

Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.

Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Magnus Westlander