Senaste nytt

23 aug 2010

Örebro får sin första minnesmottagning 

 

Nästa vår invigs Örebro läns första minnesmottagning. Den kommer att ligga vägg i vägg med bland annat vårdcentral, senior- och äldreboende.

Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.

På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.

Fastigheten Ängen som för närvarande håller på att byggas är resultatet av ett samarbete mellan landstinget och Örebro kommun. Anställda från båda huvudmännen kommer att arbeta i husets olika delar.

På minnesmottagningen ska sjuksköterska, arbetsterapeut, anhörigkonsulent och läkare finnas tillgängliga. De ska ge råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om samtalsstöd och olika former av anhörigstöd och hemvård till att få en diagnos. På så sätt hoppas man kunna upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede och därmed ge tidigare stöd till de drabbade och deras anhöriga.

23 aug 2010

Ännu ett läkemedelsförsök avbryts 

 FORSKNING

Förhoppningarna att kunna bromsa sjukdomsförloppet vid alzheimer har fått sig en ny törn. Två fas III-studier av ämnet semagacestat har avbrutits.

Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.

Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.

I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.

Magnus Westlander

Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.

Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.

I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.

Magnus Westlander

17 aug 2010

Regler för körkort skärps 

 

Demens kan vara ett medicinskt skäl till att dra in körkortet. Nu ökar kraven på läkarna att anmäla olämpliga bilförare.

Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.

Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.

Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.

– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.

Magnus Westlander

 

Transportstyrelsens nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort börjar gälla från och med den 1 september. Läkarna är då skyldiga att anmäla patienter som av medicinska skäl bedöms vara "olämpliga" att inneha körkort. Det är en skärpning jämfört med Vägverkets nuvarande föreskrifter som talar om "uppenbart olämpliga". Som tidigare ska anmälan göras till Transportstyrelsen som fattar beslut om fortsatt körkortsinnehav.

Demens är en av flera diagnoser som kan utgöra ett medicinskt hinder för körkort. Forskning visar att mer än hälften av de bilförare som omkommer i trafiken och är äldre än 65 år har förändringar i hjärnan som tyder på demenssjukdom.

Transportstyrelsen – och tidigare Vägverket – anser att betydligt fler än i dag borde få körkortet indraget av medicinska skäl. Frågan är känslig – att bli ifrågasatt som bilförare kan upplevas som kränkande. Men läkare måste ta sitt ansvar och bli bättre på att anmäla olämpliga förare. Det anser Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

– Vi på Transportstyrelsen satsar en del på att utbilda läkare och har konsultläkare runt om i landet som vi erbjuder att komma till klinikmöten och berätta vilka regler som gäller.

– Sen ser jag att yngre läkare som har fått utbildning i det här under sin läkarutbildning är ofta mer alerta och gör mer av det som vi i Sverige har bestämt att de ska göra, säger Lars Englund till P4 Kalmar.

Magnus Westlander

 

 

 

bild på bilåkning

9 aug 2010

Alzheimer tema för fototävling 

 

Patient- och anhörigföreningen Alzheimer´s Society har arrangerat en fototävling under vinjetten Remember the person. Juryn, som bestod av bl a en professionell porträttfotograf och en person med alzheimerdiagnos, hade att ta ställning till 160 bidrag från hela Storbritannien. Fyra av dem tilldelades särskilda priser och de vinnande bidraget blev Stacy Cronly-Dillons fotografi av sin farfar som åskådare på flyguppvisningarna i Duxford.

Läs mer på Alzheimer´s Societys webb » (nytt fönster)

 

 

 

 

 

 

 

 

bild från fototävling

Fler bilder från utställningen
Remember the person » (nytt fönster)

9 aug 2010

Stress kan leda till demens 

 FORSKNING

Stressade medelålders kvinnor löper större risk att utveckla demenssjukdom. Det framgår av forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.

Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.

Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.

Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)

Det nya rönen är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Brain och bygger på data från den så kallade kvinnoundersökningen. I den har forskarna följt en grupp kvinnors hälsa mellan åren 1968 och 2000. Vid tre tillfällen – 1968, 1975 och 1980 – har drygt 1 400 av deltagarna besvarat frågor om psykologisk stress, det vill säga om de känner sig irriterade, spända och nervösa, eller har haft sömnproblem under minst en månad, på grund av t ex arbete, hälsa och familjesituation.

Under de 35 år som studien pågick utvecklade 161 av deltagarna demenssjukdom. Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress. För de kvinnor som rapporterat stress vid samtliga tre undersökningar var risken mer än fördubblad.

Stress har tidigare visat sig öka risken för bl a stroke och hjärtinfarkt. Göteborgsstudien är den första som visar att stress i medelåldern kan leda till demens i hög ålder säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

– Men våra resultat måste bekräftas av andra studier, och kompletterande forskning behövs inom området. De flesta som uppgav att de var stressade fick inte demens. Därför är det i nuläget inte möjligt att råda personer att vara mindre stressade eller att varna för faran med höga stressnivåer på grund av större risk att drabbas av demens, säger hon på Sahlgrenska akademins webb.

Läs mer på Sahlgrenska akademins webbplats » (nytt fönster)

3 aug 2010

E-vitamin kan motverka alzheimer 

 FORSKNING

Höga halter av olika komponenter av E-vitamin i blodet kan kopplas till minskad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom hos personer över 80 år. Det visar en ny svensk-italiensk studie. 

bild på Francesca Mangialasche
Francesca Mangialasche

Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.

– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.

Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.

Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.

– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.

Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.

bild på Francesca Mangialasche
Francesca Mangialasche

Bakom studien står forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Institute of Gerontology and Geriatrics, universitetet i Perugia, Italien. Forskningen har letts av Francesca Mangialasche, doktorand vid Karolinska Institutet.

– Det vi kallar E-vitamin består egentligen av åtta olika komponenter, men det som oftast har studerats i anknytning till alzheimer och även andra sjukdomar är bara en av dessa komponenter, kallad alpha-tocopherol. I vår studie ville vi pröva om samtliga medlemmar i E-vitaminfamiljen kunde ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, säger Francesca Mangialasche i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

I studien ingick 232 deltagare från det så kallade Kungsholmenprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens som pågick i Stockholm mellan 1987 och 2000. I början av studien mättes blodnivåerna av samtliga åtta E-vitaminkomponenter hos deltagarna som då var 80 år eller äldre och demensfria.

Forskarna fann att gruppen med de högsta E-vitaminnivåerna hade 45 – 54 procent mindre risk att utveckla alzheimer jämfört med gruppen med de lägsta nivåerna. Hänsyn har då tagits till andra faktorer som kan påverka sambanden i beräkningarna.

Forskarna menar att fynden talar för att den skyddande effekten av E-vitamin kan vara kopplad till en kombination av de olika medlemmarna inom denna vitaminfamilj. En annan färsk studie som gjorts inom området visar att höga doser av kosttillskott bestående av E-vitaminformen alpha-tocopherol kan kopplas till ökad dödlighet, vilket i sin tur tyder på att en god balans mellan olika E-vitaminkomponenter kan ha stor betydelse för hälsan.

– Gamla människor som grupp är stora konsumenter av kosttillskott med E-vitamin, som då oftast bara innehåller alpha-tocopherol i höga doser. Våra forskningsrön måste bekräftas men de öppnar för möjligheten att ett balanserat intag av E-vitamin kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, säger Francesca Mangialasche.

Studien är publicerad i julinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.

 

Till abstract i Journal of Alzheimer’s Disease » (nytt fönster)

24 jun 2010

Uppdaterat stöd för medicinering vid demens 

 

Socialstyrelsen har uppdaterat sina indikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid bland annat demenssjukdom.

bild på medicinSocialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.

- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.

– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.

bild på medicinSocialstyrelsens indikatorer publicerades första gången 2004 och kan användas för att mäta och följa upp läkemedelsanvändningens kvalitet. De kan även fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar.

- Det är viktigt att vi och alla andra aktörer tar sitt ansvar för att de äldre ska slippa få för många eller olämpliga läkemedel. Om alla i vården använde våra indikatorer skulle läkemedelsanvändningen bland äldre ha betydligt högre kvalitet än den nu har, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen genomför även en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll i läkemedelsanvändningen hos äldre och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den. Det sker genom intervjuer med läkare i fokusgrupper och enkäter till verksamhetschefer runt om i landet.

– Undersökningen beräknas vara klar i höst och förhoppningsvis får vi fram kunskap som vi kan använda i arbetet med att förbättra äldres läkemedelsanvändning, säger Johan Fastbom som leder den projektgrupp vid Socialstyrelsen som har arbetat med indikatorerna.

16 jun 2010

Amerikanska riktlinjer ger inget stöd för livsstilsråd 

 FORSKNING

Livsstilsråd om Alzheimers sjukdom vilar på en bräcklig vetenskaplig grund. Bevisen är idag otillräckliga för att hävda att t ex medelhavskost och fysisk aktivitet kan förebygga demens. Den slutsatsen drar National Institute of Health efter att ha granskat forskningen på området.

National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.

Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.

NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.

NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.

Magnus Westlander

National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.

Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.

NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.

NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.

Magnus Westlander

14 jun 2010

Hjärtsjukdom kan förstärka alzheimersymtom 

 FORSKNING

Glömska och andra kognitiva svårigheter vid Alzheimers sjukdom kan förvärras ytterligare av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en färsk svensk studie från Aging Research Center, Karolinska Institutet.

Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.

Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.

Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.

bild på Erika Jonsson Laukka– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.

De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders. 

Magnus Westlander

Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.

Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.

Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.

bild på Erika Jonsson Laukka– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.

De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders. 

Magnus Westlander

14 jun 2010

Professor efterlyser klarspråk om äldrevården 

 

Antalet personer över 80 år kommer snart att börja öka dramatiskt. Kommunerna tvingas därför till ännu hårdare prioriteringar. Det är djupt otillfredsställande att äldreomsorgen försämras medan den politiska debatten handlar om punktvisa förbättringar utan ekonomisk täckning, skriver professor Mats Thorslund i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Mats Thorslund, som är professor, Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet, pekar på att ribban för att få omsorg och vård redan har höjts väsentligt. Äldre personer som för 20 år sedan mer eller mindre självklart kunde beviljas en plats i vård- och omsorgsboende vårdas i dag i hemmen. Samtidigt har äldre som ”bara” har problem med att klara vardagssysslorna svårt att få hemtjänst överhuvudtaget. Bemanningen har inte följt med den ökade vårdtyngden

Under perioden 2020–2040 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka dramatiskt. I nuläget finns det inte mycket som talar för en markant hälsoförbättring bland de allra äldsta. Ett utvecklat välfärdssamhälle och en bra sjukvård har lett till att allt fler överlever till hög ålder med sina sjukdomar. Mats Thorlunds bedömning utifrån bland annat svenska data pekar på att ohälsan kommer att fortsätta att öka – det vill säga man är sjuk och skröplig längre.

Kan då medborgarna i rimlig grad förutse vilken äldreomsorg de kommer att erbjudas. Nej, menar Mats Thorslund. Det finns inget tydligt offentligt åtagande om äldreomsorg. Möjligheterna att tillgodose de äldres behov avgörs av den aktuella ekonomiska situationen i hemkommunen. Med nuvarande politik kommer avståndet mellan den politiska retoriken och verkligheten att öka ytterligare. Läs hela artikeln » (nytt fönster)

Mats Thorslund, som är professor, Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet, pekar på att ribban för att få omsorg och vård redan har höjts väsentligt. Äldre personer som för 20 år sedan mer eller mindre självklart kunde beviljas en plats i vård- och omsorgsboende vårdas i dag i hemmen. Samtidigt har äldre som ”bara” har problem med att klara vardagssysslorna svårt att få hemtjänst överhuvudtaget. Bemanningen har inte följt med den ökade vårdtyngden

Under perioden 2020–2040 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka dramatiskt. I nuläget finns det inte mycket som talar för en markant hälsoförbättring bland de allra äldsta. Ett utvecklat välfärdssamhälle och en bra sjukvård har lett till att allt fler överlever till hög ålder med sina sjukdomar. Mats Thorlunds bedömning utifrån bland annat svenska data pekar på att ohälsan kommer att fortsätta att öka – det vill säga man är sjuk och skröplig längre.

Kan då medborgarna i rimlig grad förutse vilken äldreomsorg de kommer att erbjudas. Nej, menar Mats Thorslund. Det finns inget tydligt offentligt åtagande om äldreomsorg. Möjligheterna att tillgodose de äldres behov avgörs av den aktuella ekonomiska situationen i hemkommunen. Med nuvarande politik kommer avståndet mellan den politiska retoriken och verkligheten att öka ytterligare. Läs hela artikeln » (nytt fönster)