Sök böcker och film

Den biologiska kunskapen växer i snabb takt. Det som är grundforskning idag kan bli morgondagens terapiformer. Framför allt sätter vi vår tilltro till stamcellsforskning och genterapi för att ge oss ett längre och friskare liv. Och fastän det enligt de flesta forskare finns fog för förhoppningarna är det fortfarande en lång väg till att vi har säkra metoder att bota sjukdomar med till exempel stamceller. Det hindrar inte att det finns läkare som anser att dagens kunskap räcker. Följ med till den kontroversiella stamcellskliniken EmCell i Kiev i Ukraina där man säger sig kunna bota allt från HIV till Alzheimers. I programmet frågar vi oss om det försvarbart att utöva experimentella terapiformer innan de är testade fullt ut? Eller är det oetiskt att låta bli, om alternativ saknas? Programmet handlar också om möjligheterna och hoten med den växande genetiska sjukdomsinformationen. I stadsdelen Williamsburg i New York bor en grupp ortodoxa hazidiska judar som bryter ny mark i hanteringen av genetisk information. Man använder DNA-testning och genetisk rådgivning för att avstyra olämpliga familjebildningar. De hazidiska judarna lever i ett slutet samhälle och med arrangerade giftermål inom gruppen. Så har man levt i århundraden och det har skapat problem i genpoolen. En rad allvarliga ärftliga sjukdomar finns överrepresenterade. Den vanligaste heter Tay Sachs. Sjukdomsgenen är så spridd i befolkningen att man i början på 1980-talet gav rabbinen Joseph Ekstein i uppdrag att försöka utrota Tay Sachs. Metoden man valde går ut på att gentesta skolungdomar, och spara informationen under ett hemligt ID-nummer i väntan på den dag man ska välja livspartner. Innan giftermålet genomförs kontrollerar man om man är genetiskt kompatibla. 500 par har hittills blivit avrådda från att gå vidare med sina giftermål. Och det har haft effekt, medicinskt sett. Antalet sjuka barn som föds är numera så få att hela sjukhusavdelningar för Tay Sachs-patienter är nedlagda. Men arbetet fortsätter. Man har pekat ut fler sjukdomar som ska bekämpas. Numera gentestas skolungdomarna för hela 10 stycken. De flesta är dödliga, men inte alla. Och kritiker menar att det finns ett etiskt problem med det - att gränsen för vad som är en allvarlig sjukdom sänks allteftersom listan växer. Vissa tror att gentestning kan urarta till att vi mer eller mindre aktivt hindrar personer med sjukdomsgener från fortplantning. Andra menar att vi har en skyldighet mot kommande generationer att använda oss av den genetiska kunskapen fullt ut för att skapa en friskare värld.

Producerad av UR